AVSLÖJAR: Yusuf Rahimi plundrade pensionärer – dömdes till fängelse men är nu anställd i äldrevården igen

En afghansk man som dömts till fängelse för grova bedrägerier mot äldre vårdtagare – där han som vårdpersonal kom över bankkort och stal pengar – arbetar trots detta fortfarande inom äldreomsorgen. Samnytt kan avslöja att mannen sedan nästan ett år tillbaka är anställd som undersköterska i Nacka kommun söder om Stockholm. När Samnytt konfronterar ansvariga hänvisar de till sina rutiner och försäkrar att belastningsregister alltid kontrolleras vid anställningar. Fallet visar tydligt hur bristfälliga kontroller inom äldreomsorgen kan utnyttjas av bedragare.

Sommaren 2023 dömdes Yusuf Rahimi till fängelse i ett år och åtta månader för flera fall av grovt bedrägeri efter att ha utnyttjat sin roll som vårdpersonal inom hemtjänsten i Stockholm för att komma över bankkort och koder från äldre personer. Enligt domen riktades brotten mot personer i beroendeställning och genomfördes i situationer där tilliten till vårdpersonal var avgörande.

Stockholms tingsrätt bedömde att gärningarna var särskilt allvarliga just eftersom de begicks inom ramen för ett yrke som bygger på förtroende. För många äldre innebär kontakten med hemtjänst eller vårdpersonal en direkt förutsättning för att klara vardagen. När detta förtroende utnyttjas för brott får det konsekvenser som sträcker sig bortom de enskilda gärningarna.

I flera fall ska han ha kommit över bankkort och koder genom att be om hjälp med inköp eller andra praktiska ärenden, för att därefter använda uppgifterna för egna uttag och transaktioner. Domstolen framhöll att brotten begicks mot personer i beroendeställning och att just förtroendet mellan vårdtagare och vårdpersonal utnyttjades systematiskt.

LÄS ÄVEN: Hemtjänst-syrier tog stryptag på 80-åring och tog hennes pengar – får stanna i Sverige

Tillvägagångssättet präglades enligt utredningen av planering och upprepning. Genom att arbeta hos flera olika äldre kunde han genomföra liknande gärningar i olika hushåll utan att misstankar omedelbart väcktes.

I vissa fall upptäcktes uttagen först när anhöriga eller bank uppmärksammade oegentligheter. Domstolen bedömde därför att gärningarna inte bara innebar ekonomisk skada utan också ett allvarligt missbruk av den särskilda tillit som äldreomsorgen bygger på.

Det framgår av polisutredningen att en av pensionärerna som utsattes för den afghanske mannen känner att hon inte längre kan lita på människor:

”NN är bestört över det som inträffat – – – att hennes tillit till andra människor har försämrats och att hon inte mår bra. NN berättar att hon har upplevt kriget i Tyskland med förföljelsen och alla de hemskheterna, men vill tro gott om alla människor. NN berättar att händelsen med Yusuf har förändrat den inställningen för henne. NN berättar att Yusuf var mycket inställsam och förtroendegivande när han var hos henne, nästan att han var överdrivet inställsam. Detta gjorde att NN tvivlade ännu mer på sig själv, att felet var hennes. NN har mått dåligt efter händelsen, hon berättar att hon är mer misstänksam mot människor och att hon tror att det är personer i lägenheten.”

– Förhörsuppgift ur rättshandlingarna.

Vidare framgår det av polisförhören att när Yusuf Rahimi konfronterades med uppgifterna svarade han med att hävda att påståendena om honom var lögner. På övriga frågor svarade afghanen med “inga kommentarer”.

Brottshistorik med våld och trakasserier

Samnytt kan också berätta att utöver bedrägeribrotten mot äldre har Yusuf Rahimi, som invandrade till Sverige år 2013 och enbart har permanent uppehållstillstånd i Sverige, tidigare dömts för flera vålds- och trakasseribrott.

I en dom från Västmanlands tingsrätt 2018 fälldes han för misshandel vid två tillfällen, olaga förföljelse och ofredande i en relation där målsäganden under delar av brottsperioden var minderårig.

Vi tar ut från belastningsregister på alla som vi anställer och vi har en egen säkrad rekrytering i vår organisation.

Katarina Centerdal, Nacka kommun

Domen från Västmanlands tingsrätt omfattade bland annat upprepade kontakter och trakasserier trots meddelat kontaktförbud. Senare har han även dömts för våld mot tjänsteman, vilket ytterligare ingår i den samlade brottshistorik som nu aktualiseras i samband med de senare systematiska bedrägeribrotten.

Men trots den upprepade brottsligheten har ingen åklagare yrkat på utvisning av den afghanske medborgaren. Istället har han kunnat återvända till arbete inom äldreomsorgen.

Uppgifter från andra fall visar att arbetsgivare i Sverige ibland först har fått kännedom om hans brottshistorik efter tips, och inte genom egna bakgrundskontroller. Detta eftersom att kommuner har förlitat sig på afghanens uppgifter och medföljande dokument vid anställningsintervjuerna.

Och nu kan Samnytt avslöja att Yusuf Rahimi är tillbaka inom den svenska äldreomsorgen, denna gång i Nacka kommun söder om Stockholm, där han varit anställd som undersköterska sedan april 2025, alltså i snart ett år.

Men även, enligt uppgifter, hos vårdaktören Stora Sköndal. På Stora Sköndals hemsida framgår att verksamheten omfattar äldreomsorg, förskolor, primärvård, neurologisk rehabilitering, högskola och omsorg om människor med funktionsnedsättning. Man skriver att visionen är ”ett samhälle med självklar plats för alla”.

Samnytt har tagit del av det CV som Rahimi har skickat ut vid jobbansökningarna och pratat med ansvariga både i Nacka kommun och Stora Sköndal om hur rekryteringen genomfördes trots det faktum att han är dömd för flera äldrebedrägerier.

Bemötandet när Samnytt ringer: ”Det är din bild”

När Samnytt först kontaktar affärsområdeschef för äldreomsorgen i Nacka kommun, Katarina Centerdal, uppger hon att hon inte känner till fallet men reagerar starkt på uppgifterna. Samtidigt ifrågasätter hon om det ens är möjligt.

– Hur skulle det här kunna ha hänt? Det måste jag undersöka, säger hon och betonar att kommunen enligt henne länge haft rutiner för att kontrollera belastningsregister vid anställningar. Hon fortsätter:

– Vi tar ut från belastningsregister på alla som vi anställer och vi har en egen säkrad rekrytering i vår organisation.

Katarina Centerdal framhåller att personer med den brottshistorik som beskrivs inte ska arbeta inom äldreomsorgen.

– Vi anställer naturligtvis inte någon som har ett sånt förflutet, säger hon.

Den ansvariga chefen lovar att återkomma efter att ha kontrollerat uppgifterna internt. Samtidigt understryker hon att hon behöver tid för att ta reda på fakta innan kommunen kan lämna ett slutligt besked.

Centerdal återkopplar senare till Samnytt men hänvisar till Henrik Feldhusen, som ringer upp Samnytt för att svara på frågor.

LÄS ÄVEN: Tafsande, våld och sexövergrepp – här är Sveriges NYA hemtjänst

Feldhusen berättar att han är biträdande produktionsdirektör för välfärds- och samhällsservice i Nacka kommun – och att det är de som driver alla kommunala verksamheter som inte är skola och förskola, alltså äldreboenden och LSS-verksamheter, fritidsgårdar med mera.

Yusuf Rahimi, är ju anställd i Nacka kommun sedan 25 april 2025 som undersköterska, hur har den rekryteringen gått till?

– Jag kommer inte kunna uttala mig särskilt mycket alls om enskilda ärenden.

Rahimi är ju sedan tidigare dömd till fängelse för flera åldringsbrott. Han är också dömd för misshandel och olaga förföljelser och ofredande.

– Vi begär alltid ut och kontrollerar belastningsregister och vi kollar betyg och referenser och så vidare. Vad jag vet så gör vi det i alla rekryteringar.

Tittar ni på belastningsregister om det är förfalskat eller inte?

– Om det kommer i ett kuvert som är förseglat från Polismyndigheten och det ser korrekt ut, så utgår vi från att det är korrekt. De belastningsregister som vi begär, de kontrollerar vi.

Ja, okej. Du säger det, och jag hör vad du säger. Är det så att vi får uppgifter av det slaget om en medarbetare, då stänger vi ju av den personen från arbetet tills vi har uträtt det. Men jag tänker inte uttala mig om enskilda ärenden, jag har inte träffat honom.

Henrik Feldhusen, Nacka kommun

Men det är ju inte korrekt när det gäller Rahimis belastningsregister, vi har det ju framför oss här.

– Okej, ja, det är ingenting jag vet någonting om.

Hur ställer sig Nacka kommun till att ha en sån här person som idag jobbar med åldringar igen?

– Nacka kommun vill såklart inte ha personer som begår brott mot de sköraste i samhället. Om vi får vi reda på att så är fallet och att det finns en misstanke om det, då undersöker vi det.

Nu har vi ju bevis här, som vi lägger fram. Hur kommer ni att agera efter det här?

– Jag skulle vara mycket tacksam om jag får ta del av de bevisen. För då kan vi ju agera. Att någon ringer och säger något är ju svårt för mig. Så om jag får det underlaget, då kommer vi att undersöka det hela.

Uppgifterna om Rahimi är ju allmänna handlingar. Hur kan ni ha brustit i att ta reda på det här innan ni anställer den här personen?

– Det är jätteviktigt, att vi på bästa sätt säkerställer att folk inte kan fara illa och att vi anställer hederliga personer i våra verksamheter. Det är ju självklart och vi har en rutin för det där, vi tar ut belastningsregister…

Men det har ni ju inte gjort nu?

– Det hävdar du, jag hävdar att vi tar ut belastningsregister och kollar det i vår rutin. Sen om en person förfalskar saker, det har jag ingen aning om, då begår ju den personen ett annat form av brott.

Kan det verkligen vara så att ni tror på en bedragare som kommer med ett kuvert?

– Du anser, eller det är din bild, att det i det här fallet har brustit.

Men det är ju inte någons bild, det är ju det som hänt?

– Ja, okej. Du säger det, och jag hör vad du säger. Är det så att vi får uppgifter av det slaget om en medarbetare, då stänger vi ju av den personen från arbetet tills vi har uträtt det. Men jag tänker inte uttala mig om enskilda ärenden, jag har inte träffat honom.

Sammantaget ger samtalet med Henrik Feldhusen ett intryck av att kommunen i första hand vill hänvisa till rutiner och formella processer snarare än att omedelbart ta ställning till uppgifterna.

LÄS ÄVEN: Christer, 76, om livet på äldreboendet: ”Kritiserar man blir man kallad främlingsfientlig”

Trots att brottshistoriken är både offentlig och väl dokumenterad under de senaste åren väljer han att inte kommentera det konkreta fallet, utan återkommer upprepade gånger till att kommunen måste få ta del av underlaget innan han kan svara på våra frågor.

Han har lämnat ett belastningsregister och det står noll där. Jag öppnade det själv och det var slutet och det stod noll.

Judith Treuter, chef och rekryteringsansvarig Stora Sköndal

Samtidigt betonar Feldhusen att han inte kan uttala sig om enskilda personer, vilket i praktiken innebär att de centrala frågorna om hur en sådan anställning kunnat ske lämnas obesvarade.

I stället framstår fokus i samtalet som att försvara befintliga rutiner och betona kommunens generella ambitioner, snarare än att bemöta den konkreta kritik som framförs. För den som följer ärendet kan detta uppfattas som att frågan om de äldres trygghet underordnas behovet av att upprätthålla en bild av fungerande system.

Resultatet blir att de mest avgörande frågorna – om ansvar, kontroll och eventuella brister – förblir öppna, samtidigt som kommunen signalerar att ytterligare besked kan dröja.

Vårdaktören Stora Sköndal: ”Jag känner inte dig – jag vill inte svara”

Samnytt får kontakt med rekryteringsansvariga vid Stora Sköndal, Judith Treuter, där Yusuf Rahimi enligt uppgifter också är verksam. Stora Sköndal är en stiftelsedriven vårdaktör inom äldreomsorg och social verksamhet i Stockholm.

Vi har fått uppgifter om att en Yusuf Rahimi jobbar hos er?

– Det kan jag inte uttala mig om.

Varför inte det?

– För att det är en rekryteringsprocess som pågår, han är inte anställd än.

Har ni kontrollerat hans belastningsregister?

– Han har lämnat ett belastningsregister, och det står noll där.

Rahimi är dömd för misshandel, ofredande, olaga förföljelse och för bedrägerier inom åldringsvården. Står det noll där, säger du?

– Jag öppnade det själv och det var slutet och det stod noll.

Men hur vill du kommentera att jag har hans verkliga belastningsregister framför mig?

– Jag känner inte dig, jag vet inte vem du är. Jag vill inte svara, jag har sagt att jag behöver förbereda mig. Jag kan inte svara på det här nu. Men jag ringer till min HR-chef och pratar med dem.

Det är väldigt viktigt att ni förstår hur allvarligt det här är. Det här är en person som har dömts för att ha bedragit äldre. Och nu jobbar han alltså hos er?

– Du får skicka ett meddelande till mig med dina kontaktuppgifter, så jag kan kolla upp att det stämmer vad du säger, att du är journalist. Och sen kan jag ringa upp dig när jag har pratat med min HR.

Men Judith Treuter, som har ansvarat för rekryteringsprocessen av Rahimi, återkommer inte till Samnytt utan undviker våra frågor.

Äldreomsorgen i nya Sverige

Fallet med Yusuf Rahimi aktualiserar därmed inte bara frågan om en enskild rekrytering, utan om hur välfärdssystemets skyddsmekanismer slutat fungera när personer med dokumenterad brottshistorik kan återvända till verksamheter som bygger på tillit.

I äldreomsorgen sker omsorgen ofta i människors egna hem eller i miljöer där personal ges långtgående ansvar över vardag, ekonomi och personlig integritet. När kontrollsystem brister riskerar konsekvenserna att bli särskilt allvarliga, inte bara för de direkt drabbade utan för tilliten till hela omsorgssystemet.

LÄS ÄVEN: Här förnedras 81-årige mannen av hemtjänsten i Värmland

Samtidigt visar ärendet hur ansvaret kan förskjutas mellan olika nivåer – mellan kommunala utförare, privata aktörer och lagstiftningens ramar. Offentliga företrädare hänvisar till rutiner och regelverk, medan de konkreta frågorna om hur en sådan anställning kunnat ske i praktiken förblir obesvarade.

Detta sker i en sektor som redan präglas av personalbrist, organisatoriska förändringar och ökade krav på effektivitet, vilket enligt kritiker kan bidra till att risker förbises eller nedprioriteras.

LÄS ÄVEN: Ambulanssjuksköterska slog larm om språkkaos på demensboende – nu har det stängts

Samnytt har under många år rapporterat om återkommande problem inom äldreomsorgen. Anhöriga och pensionärer har vittnat om bristande tillsyn, omfattande språkbrister, undermålig omsorg och fall där sköra personer lämnats utan tillräckligt skydd eller behandling, vilket ibland har lett till att de förts till sjukhus eller avlidit i sina hem.

Rapporteringen har också belyst hur äldre utsätts för bedrägerier och en rad sexualbrott – ett fenomen som fått stor medial uppmärksamhet de senaste åren och lett till flera fällande domar.

LÄS ÄVEN: Elsa, 84, våldtogs av hemtjänsten – ”Jobbigaste jag varit med om”

Men nu ställs alltså de äldre återigen inför bedragare som tidigare dömts till fängelse för systematiska bedrägerier mot just pensionärer, utan att någon verkar ta det på allvar, annat än i policydokument och hänvisning till deras bakgrundskontroller som inte stämmer.

Det aktuella fallet med afghanen Yusuf Rahimi belyser en större problematik kring tillitsyrken och deras sårbarhet när kontrollmekanismer brister. Ansvariga litade på att det kuvert med belastningsregister som personen lämnade in under anställningsprocessen var korrekt – men i detta fall visade det sig sannolikt ha manipulerats, då det enligt ansvariga chefer inte fanns några uppgifter alls i hans belastningsregister.

LÄS ÄVEN: Syrier smygfilmade nakna pensionärer och petade avliden i ögat – döms men kan inte utvisas

För anhöriga och pensionärer som är beroende av äldreomsorgen handlar frågan i första hand om trygghet. När förtroendet för omsorgen undergrävs påverkar det inte bara enskilda verksamheter utan även hela systemets legitimitet.

Hur liknande fall ska kunna förhindras – och vem som bär det yttersta ansvaret – är frågor som nu aktualiseras på nytt i en debatt som rör både rättssäkerhet och samhällets förmåga att skydda de mest utsatta. Samnytt fortsätter granskningen av äldreomsorgen i nya Sverige.

LÄS ÄVEN: Så ser slutstationen ut för dem som byggde Sverige