Natos generalsekreterare Mark Rutte betonar gång på gång att försvarsalliansens främsta uppgift är att skydda sina medlemsländer och att organisationens verksamhet bygger på ett defensivt uppdrag. Detta trots aktiviteter utanför medlemsländerna. En journalist ifrågasatte den beskrivningen under en pressträff i Vita huset tidigare i veckan och ställde den raka frågan – är Nato verkligen en försvarsallians? Scrolla ned för att se Ruttes svar i videon.
Nato bildades 1949 och består i dag av 32 medlemsländer efter att Finland och Sverige anslöt sig 2023 respektive 2024. I dag sträcker sig alliansen från USA i väst till Turkiet i öst.
Grunden för alliansen är artikel 5 i Nordatlantiska fördraget, som slår fast att ett väpnat angrepp mot ett medlemsland ska betraktas som ett angrepp mot samtliga. Principen om kollektivt försvar sägs utgöra kärnan i Natos uppdrag och alliansen beskriver sig återkommande som en försvarsallians.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Samtidigt har Nato sedan kalla krigets slut successivt expanderat med nya medlemsländer och vid flera tillfällen deltagit i militära insatser utanför medlemsstaternas territorium. Både genom aktiva bombningar för att uppnå regimskifte men även genom att stötta i krig för ett land som inte ingår i militäralliansen. Det har lett till en återkommande debatt om hur alliansens militära agerande förhåller sig till dess uttalade roll som en försvarsorganisation med fokus på sina medlemsländer.
LÄS ÄVEN: Se när AP-journalisten grillar Pentagon om Nato
Ett av de tydligaste exemplen är Natos attack mot Libyen år 2011, som kritiserats av många under årens lopp som menar att insatsen utvecklades från ett FN-mandat om att skydda civila under ett inbördeskrig till att i praktiken handla om ett regimskifte för att få bort Muhammar Gaddafi från makten.
Sverige deltog i den Natoledda operationen med JAS 39 Gripen-stridsflyg, trots att landet vid den tiden ännu inte var medlem i militäralliansen.
Massinvandring följde
Efter Muammar Gaddafis fall kollapsade dessutom stora delar av den libyska statsapparaten, vilket bidrog till att människosmugglare kunde etablera sig längs Medelhavskusten och agera fritt.
LÄS ÄVEN: Ny läroplan: Nu ska Sveriges elever lära sig älska Nato
Därmed blev Libyen en av de viktigaste utgångspunkterna för den illegala invandringen över Medelhavet till EU-länderna.
Irak resulterade i döda och folkvandringar
Även krigen i Afghanistan och Irak, där Nato-jättarna USA och Storbritannien hade ledande roller, har varit föremål för omfattande kritik och ingick i journalistens frågor utanför Vita huset tidigare i veckan. Kriget var inget Nato-krig på pappret men flera medlemsländer deltog.
Ytterligare ett exempel är Balkankonflikten, där Nato genomförde en 78 dagar lång bombkampanj mot dåvarande Jugoslavien, en insats som också har mött återkommande kritik.
LÄS ÄVEN: Så många miljoner människor har flytt sina hem på grund av USA:s krig sedan 11 september 2001
När det gäller Irak motiverades invasionen bland annat med påståenden om att landet hade massförstörelsevapen – vapen som aldrig återfanns efter invasionen.
Vad gäller Afghanistan avslutades nära 20 år av militär närvaro med att de utländska styrkorna lämnade landet, varefter talibanerna återtog makten. Nedan syns talibanerna använda Nato-utrustning som medlemsländerna lämnade efter sig när man hastigt flydde landet år 2021.
Båda konflikterna ledde till omfattande mänskligt lidande med stora civila förluster, miljontals människor på flykt och långvarig instabilitet. Vissa uppskattningar gör gällande att hundratusentals människor dödades till följd av Irakkriget.
Vad som uppnåddes genom dessa krig är fortfarande omdiskuterat, men det är tydligt att konflikterna ledde till stora flyktingströmmar och migration till EU-länderna.
Många av dem som tvingades lämna sina hem sökte sig så småningom till EU, däribland Sverige. Det finns uppskattningar att över 200 000 personer i Sverige har invandrarbakgrund från Irak.
Försökte prata runt – sedan ducka
På torsdagen fick Natos generalsekreterare Mark Rutte en ovanligt obekväm fråga av pressen efter ett möte med USA:s president Donald Trump i Vita huset.
En journalist undrade hur Natos tidigare militära insatser i Libyen och Irak, som resulterade i regimskiften, går att förena med alliansens beskrivning av sig själv som en försvarsorganisation. Var krigen ”försvarskrig”?
LÄS ÄVEN: Mark Rutte: ”Nato är mäktigare än Romarriket”
Rutte, som tidigare var Nederländernas premiärminister, svarade inledningsvis mer allmänt och undvek att kommentera de historiska insatserna.
När journalisten upprepade frågan valde han att inte gå in på de enskilda operationerna och svarade i stället att han inte avser att kommentera alla tidigare händelser inom Nato.
– Jag tänker inte kommentera alla tidigare händelser. Men jag kan försäkra er om att Nato är här för att skydda.
Han framhöll samtidigt att organisationens främsta mål är att garantera säkerheten för de länder som ingår i alliansen. Att det handlar om att skydda en miljard människor som bor i Nato-länder.
