Den ukrainske officer som misstänks ha lett sabotaget mot gasledningarna Nord Stream stod under direkt befäl av Ukrainas militär vid tidpunkten för sprängningarna. Det framgår av nya handlingar som lagts fram i en tysk domstol. Uppgifterna väcker nya frågor om hur högt upp i den ukrainska militära hierarkin beslutet om operationen kan ha fattats. President Volodymyr Zelenskyj har konsekvent förnekat att den ukrainska staten låg bakom attentatet.
Det är nya vittnesuppgifter från två tidigare befälhavare inom Ukrainas försvarsmakt som nu aktualiserar frågan om den ukrainska militärledningens eventuella inblandning i sprängningarna av Nord Stream 1 och 2 i Östersjön i september 2022. Uppgifterna presenterades på tisdagen i en domstol i Hamburg, där den 50-årige tidigare ukrainske kaptenen Sergej Kuznetsov står åtalad för sin misstänkta roll i sabotageoperationen.
Kuznetsov, som greps under en semesterresa i Italien förra året och därefter utlämnades till Tyskland, misstänks ha lett den grupp som placerade sprängladdningar på de rysk-tyska gasledningarna. Han åtalas bland annat för att ha orsakat explosioner och omfattande materiell förstörelse samt för medhjälp till krigsförbrytelser.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Stod under direkt militärt befäl
Enligt Financial Times presenterades tre nya handlingar under tisdagens förhandlingar. Två av dem utgörs av notariebestyrkta skriftliga vittnesuppgifter från Kuznetsovs tidigare militära överordnade. Den tredje innehåller officiella uppgifter om hans tjänstgöring under den period då sabotaget genomfördes.
En av uppgiftslämnarna är överste Roman Tjervinskyj, tidigare ställföreträdande chef för Kuznetsovs militära förband. Han uppger att Kuznetsov stod under hans direkta befäl fram till oktober 2022, alltså även under den månad då gasledningarna sprängdes.
– Kapten Kuznetsov utförde konsekvent och samvetsgrant alla uppgifter som tilldelades förband inom Ukrainas väpnade styrkors specialförband i samband med motståndet mot Rysslands aggression mot Ukraina, skriver Tjervinskyj i sitt intyg.
LÄS ÄVEN: Tyskland åtalar ukrainare för Nord Stream-sabotaget
Han understryker också att Kuznetsov inte kunde lämna sin tjänstgöringsplats på eget initiativ.
– Kapten Kuznetsov lämnade aldrig sin tjänstgöringsplats på eget bevåg och utan tillstånd från överbefälhavaren.
Uppgifterna kan få betydelse för bedömningen av om Kuznetsov agerade på egen hand eller inom ramen för en militär orderkedja. Att han enligt sina tidigare befälhavare stod under militärt befäl innebär inte att det är fullt bevisa att sabotaget mot Nord Stream var en beordrad operation. Däremot aktualiseras frågan om hur en officer som enligt uppgift inte fick lämna sin tjänst utan tillstånd annars kunde delta i en så omfattande och komplicerad operation.
Pekar mot den högsta militärledningen
Vid tidpunkten för sprängningarna var general Valerij Zaluzjnyj överbefälhavare för Ukrainas väpnade styrkor. Zaluzjnyj avsattes från posten av president Volodymyr Zelenskyj 2024 och utsågs därefter till Ukrainas ambassadör i Storbritannien. Även Zaluzjnyj har offentligt förnekat all inblandning i Nord Stream-sabotaget.
De nya uppgifterna innebär inte att det med säkerhet har kunnat fastställas att Zaluzjnyj beordrade operationen. Men om Kuznetsov agerade inom den ordinarie militära befälsstrukturen väcks frågan om vilka överordnade som i så fall kände till och godkände hans förehavanden.
Det skulle i förlängningen också kunna aktualisera frågan om vad Ukrainas politiska ledning kände till. Zelenskyj har vid upprepade tillfällen kategoriskt förnekat att den ukrainska staten skulle ha haft något med sprängningarna att göra.
Försvarar sabotaget som militärt legitimt
Överste Tjervinskyj nöjer sig emellertid inte med att redogöra för Kuznetsovs tjänstgöringsförhållanden. I sitt skriftliga intyg argumenterar han också för att Nord Stream-ledningarna utgjorde legitima militära mål. Han hävdar att gasledningarna hade ett direkt ansvar för det ekonomiska och materiella stöd som möjliggjorde ryska handlingar riktade mot Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och självständighet.
LÄS ÄVEN: USA-tidning: Zelenskyj godkände attacken mot Nord stream
Resonemanget innebär att Tjervinskyj betraktar sabotaget mot den energiinfrastruktur som förband Ryssland med Tyskland som en möjlig del av Ukrainas försvarskrig. Det är samtidigt en rättslig bedömning som inte nödvändigtvis delas av den tyska åklagarmyndigheten, som driver brottmålet mot Kuznetsov. Tjervinskyj är själv indragen i en utdragen rättsprocess i Ukraina där han anklagas för maktmissbruk i ett annat sammanhang.
Ytterligare en befälhavare bekräftar
Även överste Jurij Semeniuk, som tidigare var chef för Kuznetsovs förband, har lämnat ett skriftligt intyg till domstolen. Hans uppgifter överensstämmer i centrala delar med Tjervinskyjs.
– Kuznetsov lämnade aldrig sin tjänstgöringsplats på eget bevåg och utan tillstånd från sin överordnade, uppger Semeniuk.
Båda officerarna har tidigare varit inblandade i en uppmärksammad ukrainsk underrättelseoperation som gick under namnet Wagnergate. Operationen, som planerades 2020, syftade till att fånga in legosoldater från den ryska Wagnergruppen som deltagit i striderna på de proryska separatisternas sida i Donbass.
Planen var att föra dem till Ukraina för att ställas inför rätta, men operationen misslyckades. Att de båda officerarna hade erfarenhet av den typen av hemliga operationer ger ytterligare bakgrund till deras relation till Kuznetsov och den militära verksamhet som nu granskas av den tyska domstolen.
Vägrar tala med hänvisning till militära sekretessregler
Kuznetsov själv har hittills inte velat lämna någon redogörelse för sin eventuella inblandning i Nord Stream-sabotaget. Enligt Financial Times har han vägrat att uttala sig till sitt försvar, till och med inför sina egna advokater. Han hänvisar till sin militära ed och den tystnadsplikt som han anser fortfarande gäller för honom som ukrainsk officer.
LÄS ÄVEN: Här är ukrainske terroristen som gripits för Nord stream-attentatet
Försvararna har samtidigt begärt att rättsprocessen mot honom ska avbrytas. De nya intygen från hans tidigare överordnade har lämnats in inom ramen för försvarets argumentation. De utgör därför inte någon oberoende bekräftelse på att sabotaget genomfördes på order från Ukrainas högsta militärledning.
De bidrar däremot till att flytta uppmärksamheten från den enskilde misstänkte sabotören till den militära organisation som han tillhörde och den befälsordning han enligt sina överordnade var skyldig att följa.
Sex sprängladdningar förstörde ledningarna
Under tisdagens förhandlingar hördes också en polisanknuten sprängämnesexpert om den omfattande förstörelse som orsakades när gasledningarna sprängdes i september 2022. Enligt de tekniska uppgifter som presenterades hade sammanlagt sex sprängladdningar placerats ut i olika grupper längs ledningarna. Avståndet mellan vissa av platserna översteg 77 kilometer.
Explosionerna orsakade inledningsvis mycket stora skador på två ledningssektioner. Men förstörelsen begränsades inte till de direkta sprängpunkterna. Det höga trycket i gasledningarna gjorde att de kraftiga stålrören, som hade 2,7 centimeter tjocka väggar och dessutom var förstärkta med ett yttre betongskikt, började röra sig våldsamt på havsbotten.
Enligt expertens beskrivning uppträdde rören närmast som en okontrollerat slingrande vattenslang. Det ledde till ytterligare brott och sprickor långt från de ursprungliga sprängpunkterna. Sammanlagt slets nästan 300 meter av den ena ledningen sönder, medan omkring 250 meter förstördes av den andra.
Sabotaget förändrade Europas energiförsörjning
Sprängningarna i Östersjön i september 2022 blev en av de mest uppmärksammade sabotagehandlingarna mot europeisk infrastruktur i modern tid. Nord Stream 1 hade under lång tid varit en viktig förbindelse för leveranser av rysk naturgas till Tyskland. Nord Stream 2 var färdigbyggd men hade inta hunnit tats i kommersiell drift.
När ledningarna förstördes hade Rysslands invasion av Ukraina redan lett till en djup konflikt om Europas energiförsörjning och beroendet av rysk gas. Nord Stream 1 hade dessutom slutat leverera gas några veckor före sprängningarna.
Sabotaget innebar ändå att centrala delar av infrastrukturen för framtida direktleveranser av rysk gas till Tyskland slogs ut. Vem som ytterst låg bakom operationen har sedan dess varit föremål för omfattande spekulationer och internationella utredningar.
Den tyska brottsutredningen har efter hand kommit att koncentreras till en grupp ukrainska medborgare som misstänks ha genomfört sprängningarna. Med de nya uppgifterna från Kuznetsovs tidigare befälhavare aktualiseras nu också frågan om den misstänkta sabotagegruppens kopplingar till Ukrainas reguljära militära organisation.
Om operationen verkligen genomfördes inom ramen för en militär orderkedja återstår att klarlägga vem som fattade beslutet, vilka som informerades och hur långt upp i Ukrainas militära och eventuellt politiska ledning kännedomen sträckte sig. Det är frågor som de nya vittnesuppgifterna väcker, men ännu inte ger några slutgiltiga svar på.
