Ungerns blivande premiärminister Péter Magyar vill stoppa nyhetssändningarna i Ungerns public service till dess att han anser att en ”opartisk nyhetsbevakning” kan garanteras. Han meddelar också att euron ska införas i Ungern och att ett av hans första utlandsbesök kommer att gå till Bryssel.

Under Viktor Orbáns tid vid makten har Ungern återkommande fått kritik från EU, vänsterliberala organisationer och medier för brister i pressfriheten.

Kritiken har bland annat handlat om förändringar i medielagstiftningen efter 2010, där staten fått ökat inflytande över tillsynsmyndigheter och public service, samt om en utveckling där stora delar av mediemarknaden kommit att ägas av personer med koppling till regeringsvänliga intressen.

Fidesz har också anklagats för att genom statlig annonsering och uppköp bidra till att stärka regeringsvänliga medier, medan andra redaktioner upplevt ekonomiska och strukturella hinder. Kritiker menar att detta i praktiken påverkar konkurrensvillkoren på mediemarknaden.

LÄS ÄVEN: SD välkomnar EU-partiets seger i Ungern

Frågan om pressfriheten i Ungern har därmed blivit en tydlig konfliktlinje – där kritiker beskriver utvecklingen som en gradvis politisering och centralisering av medierna där vad som beskrivs som Orbán-lojala aktörer får fördelar.

Snarlikt Sverige

Här blir det intressant. Liknande resonemang kan även föras i en svensk kontext, där vissa menar att alternativa medier har svårare att få tillgång till annonsintäkter och statligt stöd jämfört med vänsterliberala etablissemangsmedier.

Att annonsnätverk inte är tillgängliga eller högst begränsade och statliga stöd i praktiken gynnar etablissemangsmedier, medan alternativa medier i vissa fall upplever begränsad eller ingen tillgång. Nu har svenska staten dessutom infört ett ”demokrativillkor” där värdegrunden ska levas upp till för att möjligen ha chans att få ta del av statligt stöd.

LÄS ÄVEN: Nytt mediestöd – men med ”demokrativillkor”

Samtidigt får etablerade medier i högre grad ta del annonsmarknaderna och statliga medel. Den svenska staten ställer numera dessutom krav på att mottagare av mediestöd ska uppfylla det så kallade ”demokrativillkoret”, vilket innebär att aktörer som beviljas stöd ska leva upp till grundläggande principer kopplade till demokratiska värderingar och regelverk. Enligt kritiker kan detta i vissa fall också fungera som ett verktyg för att utesluta vissa medier.

LÄS ÄVEN: Regeringens “demokrativillkor” växer – kontrollverktyg för att tysta oliktänkande

Viktor Orbán och Fidesz har fått kritik för ett mediesystem som enligt kritiker gynnar medier som ses som bedriver journalistik något mer i linje av deras politik. Men Orbán och Fidesz har däremot avvisat anklagelserna om att de skulle kontrollera medier eller på annat sätt styra innehåll.

De menar att Ungern har ett medielandskap där flera olika röster får komma till tals. Regeringen har försvarat sina reformer med att de ligger i linje med andra europeiska länders lagstiftning och att de syftar till att skapa ordning, balans och nationell kontroll över mediesektorn.

Liknande resonemang återkommer även i Sverige, där mediepolitik och stödstrukturer också motiveras med behov av ordning, balans och ett fungerande medielandskap. Skillnaden ligger främst i hur systemen är utformade och vilka typer av aktörer som i praktiken gynnas eller missgynnas av respektive modell.

”Stoppa nyhetssändningar”

Vid pressträffen på måndagen meddelade Ungerns blivande premiärminister Péter Magyar att delar av den statliga medieapparaten har fungerat som vad han beskriver som Viktor Orbáns ”politiska propagandamaskin”.

Han ska därför stoppa nyhetssändningar till dess att dessa, enligt honom, uppfyller kraven på opartiskhet och oberoende. I Sverige talas det ofta om att politiker ska hålla “armlängds avstånd” och inte lägga sig i public service.

– En av de första åtgärderna kommer att vara att stoppa nyhetssändningarna i public service-tv och radio. Vi vill ha en styrelse som kan säkerställa oberoendet i de statliga medierna.

Samtidigt har det i den svenska debatten återkommande framförts varningar om att demokratin skulle riskera att undergrävas om exempelvis Sverigedemokraterna skulle få politiskt inflytande och ställa krav på statliga medier eller för den delen skära ned public service. Trots detta råder det i dag relativt liten uppmärksamhet om hans planer och inget att titta närmare på. Detta trots att många vill beskriva som Magyar som mer konservativ och hårdför än Orbán.

LÄS ÄVEN: Elon Musk när Soros firar Orbáns fall: ”Soros har tagit över Ungern”

Förslaget i Ungern innebär att nyhetssändningar i public service tillfälligt pausas och återupptas först när verksamheten reformerats enligt det EU-vänliga partiet Tisza Partys önskemål.

En liknande utveckling har skett i Polen efter valet 2023, då den liberala regeringen under EU-vänlige premiärministern Donald Tusk inledde förändringar inom den statliga mediesektorn, bland annat genom omorganisationer och personalförändringar inom public service.

LÄS ÄVEN: Polens liberala regering monterar ned public service: ”Diktatur”

Detta är en fråga som ofta lyfts i debatten om mediers oberoende i Europa, där det ibland varnas för att nationalkonservativa maktskiften hotar public service. Samtidigt visar nu att två EU-vänliga regeringar är de som. rensar inom public service efter att de tagit makten.

Införa euro och besöka Bryssel

Vid pressträffen på måndagen meddelade Péter Magyar som av vissas beskrivs mer konservativ än Viktor Orbán även att Ungern ska införa euron.

Vidare meddelade Magyar att några av hans första utlandsbesök kommer att gå till Bryssel, samt till den EU-vänlige Donald Tusk i Polen.

Tusk blev viral på sociala medier på söndagen när han gratulerade Magyar och sade sig vara mer glad än Magyar själv över segern mot Orbán.

Se hela pressträffen med Ungerns blivande premiärminister Péter Magyar här: