SD-toppen om snyftreportagen: ”Den sista instansen i svensk migrationsrätt är SVT”

SVT, DN, SR och SvD har de senaste veckorna publicerat känsloladdade reportage om Dmitriy och Elena Gaffarov som efter 22 år i Sverige ska utvisas till Uzbekistan. Men enligt SD:s migrationspolitiske talesperson Ludvig Aspling utelämnas centrala fakta i rapporteringen – bland annat att familjen haft återkommande avslags- och utvisningsbeslut sedan mitten av 2000-talet.

Under de senaste veckorna har flera stora svenska medier publicerat omfattande reportage om Dmitriy och Elena Gaffarov från Uzbekistan, som efter 22 år i Sverige nu ska utvisas. Läsarna och tittarna har mötts av berättelser om psykisk ohälsa, gråtande anhöriga, ”gryningsräder”, polisinsatser och en familj som sägs slitas sönder av det svenska ”rättsmaskineriet”.

Men enligt SD:s migrationspolitiske talesperson Ludvig Aspling utelämnar rapporteringen avgörande delar av bakgrunden.

– Det är ju tekniskt sett korrekt att säga att de utvisas efter 22 år i Sverige. Men det finns ju också en viktig kontext. Om man utger sig för att vara journalist ska man ju ge kontexten så att hela ärendet blir begripligt. Det är ju det de inte gör, säger han till Samnytt.

LÄS ÄVEN: SR:s och Migrationsverkets falska bebisutvisning blev valkampanj mot Tidöregeringen

Ludvig Aspling är Sverigedemokraternas migrationspolitiske talesperson och ledamot i riksdagens socialförsäkringsutskott. Han har under senare år varit en av partiets mest profilerade företrädare i frågor som rör asylpolitik, återvandring och skärpt migrationslagstiftning.

Utvisats av de senaste tre regeringarna

Aspling pekar på att familjens migrationsärende inte är någon plötslig utveckling, utan ett fall som prövats gång på gång under mycket lång tid.

– Den kontext som saknas är att de har utvisats av de senaste tre regeringarna, om man uttrycker det på det sättet. De har utvisats första gången under alliansen och den traditionen fortsätter under alla regeringar fram till nu.

En genomgång av migrationshistoriken som Samnytt gjort visar att familjen redan 2005 fick avslag på ansökan om uppehållstillstånd. År 2007 fattades beslut om utvisning, och 2008 överlämnades ärendet till Polismyndigheten för verkställighet.

LÄS ÄVEN: Tre avslag och snyftreportage som förföljd av Hamas – men klickar ”gilla” på Hamas-martyrer

Därefter följde en lång rad nya ansökningar, överklaganden, verkställighetshinder och domstolsprövningar. Migrationsöverdomstolen har vid flera tillfällen nekat prövningstillstånd.

Så sent som i mars 2025 kom nytt beslut om avslag på ansökan om uppehållstillstånd samt utvisning. Under 2026 har nya försök att stoppa verkställigheten avslagits.

Det är det vi har vant oss vid från Sveriges Television. // Om du kommer ihåg när vi hade ”de ensamkommande barnen”, då ledde ju mediadrev till helt ny lagstiftning. Innan de hade vi ”de apatiska barnen”, så var det exakt samma sak.

Ludvig Aspling (SD)

Även medieprojektet 100% har uppmärksammat fallet. I en analys skriver Per Gudmundson att familjen sedan 2005 fått totalt 47 negativa beslut från Migrationsverket och domstolarna – samtidigt som han kritiserar hur stora delar av medierapporteringen tonat ned den omfattande beslutshistoriken.

”Varför är de inte svenska medborgare vid det här laget?”

Aspling menar också att medierna tonar ned att familjen under delar av tiden vistats i Sverige utan tillstånd.

– Den andra delen av kontexten är att de har bott i Sverige illegalt. Jag har inte sett hela beslutshistorien, så jag kan inte säga exakt mellan vilka datum. Men just den kontexten där – att de inte har några asylskäl och har bott i Sverige illegalt – om man är ansvarstagande journalist måste man ge den kontexten.

LÄS ÄVEN: SVT:s kampanj när latinamerikan utvisas efter 20 år

I flera av reportagen lyfts i stället familjens arbete, skattebetalning och sociala engagemang fram som centrala argument för att de borde få stanna.
Men Aspling ifrågasätter samtidigt delar av den bilden.

– Det stämmer inte att de bara har jobbat och betalat skatt i 20 år på det sätt som framställs. Tiden för medborgarskap är fem år om det varit laglig vistelse. Varför är de inte svenska medborgare vid det här laget? Det borde de ju vara.

Han pekar även på att personer med verkställighetshinder under vissa omständigheter kan få möjlighet att ansöka om permanent uppehållstillstånd efter några år.

– Det är väldigt grundläggande frågor som ingen ställer till de här personerna.

Aspling säger också att Uzbekistan i dag samarbetar relativt väl med Sverige kring återvändandeärenden och att landet, enligt honom, inte tillhör de stater som aktivt försvårar verkställigheter eller vägrar ta emot egna medborgare.

Här är den uzbekiska mannens historik från Migrationsverket:

”Den sista migrationsinstansen är Sveriges Television”

Aspling riktar även bredare kritik mot hur svenska medier rapporterar om migrationsfrågor och menar att känslomässiga reportage ibland används som ett sätt att påverka myndigheter och opinion när de juridiska möjligheterna är uttömda.

– Juristerna säger att man inte har några asylskäl och ingen chans. Men då finns en sista möjlighet. Den sista instansen i svensk migrationsrätt är Sveriges Television. Han utvecklar resonemanget:

– Om du kan få ett inslag i Sveriges Television, då kanske Migrationsverket backar och låter dig stanna fast du egentligen inte har rätt att vara i Sverige.

LÄS ÄVEN: Ytterligare person anhållen i uzbekiska/kirgiziska terrorhärvan

Enligt Aspling har Sverige tidigare sett flera exempel där medial opinion lett till politiska förändringar eller till att personer fått stanna trots avslagsbeslut.

– Svenska journalister ställer aldrig några uppföljande frågor i sådana här fall, även när det är helt uppenbart att det som de säger inte är sant.

Ser du att svenska public service och andra medier, som DN och Svenska Dagbladet, tar tydlig politisk ställning och driver opinion i de här frågorna?

– Ja, det är klart att de gör, det är inget nytt.

Hur ser du på att medier ofta använder starkt emotionella formuleringar som “gryningsräd”, “splittrad familj” och “rättsmaskineriet”?

– Det är klart att man använder de ord som ger den effekten på publiken som man vill ha. De syftar till att få igång ett mediadrev och då kan man inte vara objektiv i sin rapportering. Han går vidare:

– Det är det vi har vant oss vid från Sveriges Television.

LÄS ÄVEN: Vittnesmål inifrån Migrationsverket: ”Tidöregeringen är fienden”

Är cheferna på Migrationsverket så känsliga inför de här dreven att de kan ändra beslut, menar du?

– Jag är inte så säker på att de är det idag. Så har det varit förut. Om du kommer ihåg när vi hade ”de ensamkommande barnen”, då ledde ju mediadrev till helt ny lagstiftning. Innan de hade vi ”de apatiska barnen”, så var det exakt samma sak. Han fortsätter:

– Mediadrev ledde till att man backade och lät personerna stanna. Men jag tror inte att det är så längre.

Enligt Aspling har situationen förändrats de senaste åren. Han pekar bland annat på att möjligheten för utvisningsbeslut att preskriberas tagits bort och menar att dagens regelverk gör det svårare att “komma tillbaka in i systemet” genom att stanna kvar i landet under lång tid.

Han säger också att han inte sett någon kraftig ökning av så kallade nyprövningar, vilket han tolkar som att Migrationsverket i dag i större utsträckning tillämpar den stramare lagstiftningen så som den är tänkt.

”Rubbar förtroendet för migrationssystemet”

Vad händer med förtroendet för migrationssystemet om personer kan stanna i decennier trots återkommande avslag?

– Att situationer kan uppstå med olika länder är begripligt, så den här typen av problem kan uppstå. Men det är alldeles för enkelt att utnyttja systemet, att man kan stanna kvar så länge utan uppehållstillstånd. SD-toppen går vidare:

– Det är inte bra och det är klart att det rubbar förtroendet för de systemen som vi har.

LÄS ÄVEN: Nya larm om Migrationsverket: Handläggare kan knappt svenska – tolkar kan avgöra asylfall

Han menar också att det skickar signaler internationellt om att det går att stanna länge i Sverige trots avslag.

– När de berättar för sina kompisar hemma i Uzbekistan hur saker fungerar i Sverige blir Sverige mer attraktivt för personer som inte har skyddsskäl men gärna vill flytta till Europa ändå.

Samtidigt understryker han att dagens lagstiftning har skärpts jämfört med tidigare. Han beskriver det gamla systemet som en form av utpressning.

Vilka signaler handlar det om, menar du, om Migrationsverket backar efter mediadrev?

– Ja, det är ju naturligtvis att den typen av utpressning fungerar, såklart. Och det vore ju väldigt illa.

Har ni förtroende för ledningen av Migrationsverket idag?

– Problemet är inte ledningen, problemet är personalpolicyn. Det är en myndighet där man anställt fel människor under decennier. Och det går inte bara att sparka ut människor hursomhelst, vi har lagar om anställningsskydd och så vidare.

LÄS ÄVEN: Migrationsverkets insida: Klaner, svenskar i minoritet och tystnadskultur

Men ni ser inte samma problem som under tiden då dåvarande generaldirektören Anders Danielsson ville att vi skulle ”låta Anders vara Anders”?

– Han var ju en total katastrof. Mindhammar är ju betydligt bättre. Apropos det här med icke-saklig medierapportering så har hon ju faktiskt gått ut och varit jättetydlig – att det här som står i medierna om de här enskilda fallen, det stämmer inte. Han går vidare:

– Henne har jag fullt förtroende för, men det är en jätteorganisation och massor med olämplig personal. Väldigt många som är anställda är det på grund av att de är utlänningar, vilket leder till olika typer av jävsproblematik. Han fortsätter:

– Jag är inte säker på att man överhuvudtaget skulle ha personal från de regioner i världen där det kommer många asylsökande ifrån. Det är inte optimalt.

Bor på trestjärniga hotell, trots att de är illegalt i Sverige

Aspling får även frågor om jämförelser med USA och migrationsmyndigheten ICE, men menar att situationen i Sverige ser annorlunda ut.

Han pekar på att USA:s system bygger på en konflikt mellan federal lagstiftning och delstater som ibland motsätter sig verkställigheter, något han menar saknas i Sverige där utlänningsrätten är nationell.

Man märkte också att de här snyftartiklarna handlade om personer som i praktiken bor på två eller trestjärniga hotell, trots att de är illegalt i Sverige, det verkade inte komma någon vart. Det var Dagens Nyheter som körde detta, men ingen annan verkade hoppa på.

Ludvig Aspling (SD)

Samtidigt säger han att stödet i Sverige för att verkställa utvisningsbeslut i dag är betydligt större än under tidigare debatter kring exempelvis REVA-projektet.

SD-toppen tar även upp Dagens Nyheters rapportering om de nya återvändandecentren och menar att tidningen försökt bygga opinion mot verksamheten.

LÄS ÄVEN: SR:s och Migrationsverkets falska bebisutvisning blev valkampanj mot Tidöregeringen

Han säger att DN bland annat publicerat kritiska reportage och uppgifter om ”orosanmälningar”, initierade av Röda korset, kopplade till boendena i syfte att få centren nedlagda, men att rapporteringen enligt honom inte fick samma genomslag som tidigare migrationsdrev.

På vilket sätt, menar du?

– Man märkte också att de här snyftartiklarna handlade om personer som i praktiken bor på två eller trestjärniga hotell, trots att de är illegalt i Sverige, det verkade inte komma någon vart. Det var Dagens Nyheter som körde detta, men ingen annan verkade hoppa på.

Mot slutet av intervjun kommer samtalet även in på höstens val och på public service och förtroendet för traditionella medier inför valet 2026.

– Det blir väl även lite av en folkomröstning om förtroendet för traditionell media, säger Aspling.

Han menar att många väljare, även utanför SD:s kärnväljare, i dag misstror public service rapportering i migrationsfrågor.

– Jag tror att det går djupt även in bland moderata väljare att man känner att man inte kan lita på de här människorna. Efter avslöjandena om SOM-institutet vet vi också att de siffror som presenterats definitivt inte går att lita på.

LÄS ÄVEN: SR-profilen Helene Bergman: ”Det är inte jag som lämnat demokratin – det är Public service som har gjort det”