EU-länder förbereder ett pilotprojekt där migranter som fått avslag på sina asylansökningar ska kunna skickas till Rwanda. Sverigedemokraternas migrationspolitiske talesperson Ludvig Aspling beskriver återvändandehubbarna som ett avgörande genombrott i migrationspolitiken. I en intervju med Samnytt förklarar han varför systemet kan förändra förutsättningarna för utvisningar – men också varför Sverige riskerar att bli stående vid sidan av.
Österrike, Danmark, Grekland, Nederländerna och Tyskland förbereder enligt uppgifter i Politico en överenskommelse om att upprätta en så kallad återvändandehubb i det afrikanska landet Rwanda.
Tanken är att personer som fått avslag på sina asylansökningar och uttömt möjligheterna att få laglig rätt att stanna inom EU ska kunna överföras till ett tredjeland.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Projektet beskrivs som ett första försök som på sikt skulle kunna följas av liknande överenskommelser med ytterligare länder. En av dem som välkomnar utvecklingen är Sverigedemokraternas Ludvig Aspling. På X skriver han:
”Ni kommer höra mycket skrik och gråt om detta men återvändandehubbarna (som förhandlats fram av SD) kommer och ingen kan stoppa det. Detta kommer bli en gamechanger. Och ja det är helt rimligt att låta illegala som vägrar åka hem sitta och obstruera i ett annat land istället.”

”Vår förhandlingsposition blir otroligt mycket starkare”
När Samnytt når honom utvecklar han resonemanget. Enligt Aspling är ett av de största problemen med dagens återvändandesystem att Sverige och andra EU-länder är beroende av att migranternas hemländer accepterar att ta tillbaka sina medborgare.
LÄS ÄVEN: Klartecken för brittiska flyg med illegala invandrare till Rwanda
Det ger enligt honom mottagarländerna ett mycket starkt förhandlingsläge.
– Vi måste ju ofta förhandla med de här tredjeländerna som inte är så samarbetsvilliga. Och i praktiken försöka få dem att acceptera och ta tillbaka sina egna medborgare.
Han menar att förhandlingarna inte sällan handlar om ekonomiska eftergifter, bland annat genom bistånd.
– Eftersom de sitter på alla korten kan de i princip bara säga ”name your price”.
Med återvändandehubbar i tredjeland skulle förutsättningarna förändras, anser han.
– Det som händer nu är att vi får möjlighet att placera de här personerna i egentligen vilket tredjeland som helst. Och det gör ju att vår förhandlingsposition blir otroligt mycket starkare.

Om ett hemland vägrar samarbeta skulle EU-länderna därmed kunna söka en överenskommelse med ett annat land, i stället för att bli beroende av den egna medborgarens hemland.
Det bästa av allt är om man kan placera dem i ett land som gränsar till det land där de kommer ifrån. Så att de får ett väldigt enkelt och smidigt sätt att kunna åka hem.
Ludvig Aspling (SD)
Aspling framhåller att Rwanda redan har erfarenhet av att ta emot flyktingar genom samarbete med FN:s flyktingorgan UNHCR. Men han är inte övertygad om att just Rwanda är det bästa alternativet för Sverige.
– Jag tror inte att det är det optimala partnerlandet för oss.
Vilket land ser du som optimalt för Sverige?
– Jag har ju mina idéer, men det behåller jag gärna för mig själv i nuläget.
LÄS ÄVEN: Danmark vill skicka asylsökande till migrantläger i Rwanda – avtal påskrivet
Han beskriver ändå hur han anser att ett lämpligt mottagarland bör väljas.
– Det bästa av allt är om man kan placera dem i ett land som gränsar till det land där de kommer ifrån. Så att de får ett väldigt enkelt och smidigt sätt att kunna åka hem.
Sverige står utanför – Aspling pekar på de andra partierna
Trots att SD framhåller sin egen roll i förhandlingarna är Sverige inte ett av de fem länder som enligt Politicos uppgifter driver det aktuella pilotprojektet.
Österrike, Danmark, Grekland, Nederländerna och Tyskland nämns i uppgifterna från Politico. Men hur står Sverige i det här? Finns det planer på att ansluta sig?
– Det beror ju helt på hur regeringsbildningen blir. Vem som styr Sverige. Om det är så att vi landar i ett extraval och vi kan få mer inflytande, då är ju det här högt på vår agenda, så klart.
LÄS ÄVEN: Ny modell från Återvandringsinstitutet: Svenskar i minoritet redan 2046
Aspling betonar att SD enligt honom har spelat en viktig roll i arbetet med förändringarna av EU:s återvändanderegler.
– Den regeländringen i återvändandedirektivet som gör att det här är möjligt, den är ju förhandlad av Charlie Weimers och våra partners och grupper i EU-parlamentet.

Han tror däremot att det kan bli svårare att få de övriga svenska partierna att genomföra ett sådant system i praktiken.
Det är klart att för medier som är manipulativa så kommer det här vara väldigt enkelt att spinna till någonting som är fruktansvärt.
Ludvig Aspling (SD)
– Det kan bli svårare för de andra partierna faktiskt. Oavsett vem det är som styr.
LÄS ÄVEN: ”Det finns ett hat mot oss” – Charlie Weimers (SD) om vänstern, våldet och EU:s framtid
Du skriver att det kommer att bli mycket ”skrik och gråt”. Vilket motstånd räknar du med? Från oppositionen, människorättsorganisationer eller EU-institutioner?
– EU-institutionerna måste ju acceptera det här, för det bygger på en lagändring. Däremot kommer det att bli väldigt mycket motstånd från vissa politiska partier.
Han tror också att överföringar till tredjeländer kommer att bli föremål för omfattande medial kritik.
– Det är klart att för medier som är manipulativa så kommer det här vara väldigt enkelt att spinna till någonting som är fruktansvärt.
Men enligt Aspling missar kritikerna en avgörande omständighet.
Det går ju inte att placera 12 000 personer och hitta en hubb för så många, i alla fall på kort sikt. Men det kommer inte att behövas. De kommer välja att åka hem i stället.
Ludvig Aspling (SD)
– Man ska komma ihåg att de här personerna alltid kan återvända hem.
”De flesta kommer välja att åka hem”
Aspling menar att återvändandehubbarna framför allt kommer att fungera som ett påtryckningsmedel. Hans bedömning är att själva möjligheten att bli överförd till ett tredjeland kommer att få många att frivilligt lämna Europa.
– Det som kommer att hända i praktiken är ju att många av dem, när de får beslutet om att placeras i en återvändandehubb, kommer välja att återvända hem i stället.
LÄS ÄVEN: SD: Inför återvändandehubbar – få ut dem som annars blir kvar
Han beskriver hur han tror att de berörda personerna kommer att resonera:
– Jag vill inte åka dit. Jag vill ju bo i Europa. Om jag inte får bo i Europa, då åker jag hem.

Enligt Aspling finns det för närvarande omkring 12 000 öppna återvändandeärenden i Sverige, en uppskattning som han själv lämnar under intervjun.
– Det går ju inte att placera 12 000 personer och hitta en hubb för så många, i alla fall på kort sikt. Men det kommer inte att behövas. De kommer välja att åka hem i stället.
Samtalet kommer också in på Australiens tidigare användning av mottagningsanläggningar i tredjeland, bland annat Papua Nya Guinea, som ett exempel på hur sådana system kan påverka migrationsströmmarna.
Utan ett extraval den här mandatperioden så kommer det ju bli nästa mandatperiod. // Det är för mycket skrik och gråt för att de andra partierna ska klara av det.
Ludvig Aspling (SD)
En annan fråga gäller hur länge människor skulle kunna vistas i en återvändandehubb och vilka begränsningar som ska gälla.
LÄS ÄVEN: Nordiska länderna stärker samarbetet för återvändande
Aspling säger att han inte känner till någon bortre tidsgräns i det aktuella förslaget, men betonar att han behöver kontrollera den uppgiften.
– Jag tror inte att det fanns någon bortre tidsgräns faktiskt. Men däremot finns det ju lite andra begränsningar på vilka som kan placeras där.
Han nämner bland annat särskilda regler för barn, men understryker att han inte är säker på detaljerna.
”En sak att säga det – en annan att faktiskt göra det”
När tror du att den första personen som vägrar lämna Sverige faktiskt kan sättas på ett flygplan till en återvändandehubb i Afrika eller något annat tredjeland?
– Utan ett extraval den här mandatperioden så kommer det ju bli nästa mandatperiod.
Varför dröjer det så länge?
– Det är för mycket skrik och gråt för att de andra partierna ska klara av det.
LÄS ÄVEN: Eva Vlaardingerbroek till Samnytt: ”Återvandring är Europas sista fredliga möjlighet”
Aspling tillägger samtidigt att Moderaterna har uttryckt stöd för förändringar på EU-nivå och att även den svenska regeringen har ställt sig bakom den aktuella inriktningen.
Men han gör en tydlig åtskillnad mellan att stödja en lagändring och att omsätta den i praktisk politik.
– Det är ju en sak att säga att det här ska vara rättsligt möjligt. En annan sak är ju att faktiskt göra det.
Därmed återstår den avgörande frågan för Sveriges del – om en framtida regering är beredd att inte bara stödja återvändandehubbar i EU:s regelverk, utan också sluta de avtal med tredjeländer som krävs för att svenska utvisningsbeslut ska kunna verkställas genom sådana anläggningar.





