Stockholms rödgröna styre vill använda den offentliga måltiden för att styra vad människor äter. Genom politiskt riktad upphandling ska köttet trängas undan, vegetabilier prioriteras och valfriheten på tallriken minska. Särskilt skolor och förskolor pekas ut att gå före, men även äldreomsorgen omfattas av omläggningen. Kritiker ser ett växande kostpolitiskt förmynderi där barn och äldre görs till redskap för symbolisk klimatpolitik.
Det handlar inte bara om mat. Det handlar om makt över vardagen. I Stockholms stads rödgröna styres nya matprogram slås fast att utsläppen från stadens upphandlade livsmedel ska pressas ned kraftigt till år 2030. Vägen dit är tydlig: mindre kött, mer vegetabilier och en upphandling utformad så att det politikerna vill se på tallriken också blir det enda som serveras. För den som arbetar i eller är beroende av offentliga verksamheter blir följden att det fria valet krymper när politiska klimatmål flyttar in i lunchrummet.
Skolor och förskolor ska ”gå före”
Enligt stadens matprogram ska utsläppen från de livsmedel som köps in till stadens verksamheter minska med minst 40 procent till år 2030 jämfört med 2013. Den genomsnittliga klimatpåverkan från de upphandlade livsmedlen ska då vara högst 1,25 kilo koldioxidekvivalenter per kilo livsmedel.
Dokumentet slår fast att andelen vegetabilier i måltiderna ska öka och att köttets andel ska minska. Samtidigt betonas att alla verksamheter ska bidra – men att de så kallade pedagogiska verksamheterna ska ”gå före och visa vägen”.
LÄS ÄVEN: Vänsterliberal stad ska rädda planeten med ”grön” skolmat – nu tar eleverna med matlådor
Det betyder i praktiken att barn i skolor och förskolor prioriteras som de grupper som främst ska vänjas vid den kostomläggning som politikerna vill se. Måltiden blir därmed inte bara en service utan också ett verktyg för att forma framtida matvanor.
Upphandling används för att styra utbudet
Något formellt köttförbud införs inte. Men genom att styra upphandlingen kan kommunen i praktiken avgöra vad som över huvud taget hamnar på tallriken.
När klimatmål, ekologiska krav och särskilda riktlinjer byggs in i upphandlingarna förändras också utbudet. Det är inte längre enbart efterfrågan eller tradition som avgör vad som serveras i skolmatsalar och äldreboenden – utan politiska prioriteringar.
Staden sätter samtidigt upp mål om att minst 70 procent av livsmedelsinköpen ska vara ekologiska och hänvisar till olika miljöguider för att styra vilka råvaror som ska prioriteras.
För kritiker är detta ett tydligt exempel på hur politiken flyttar från lagstiftning till upphandling. Genom att styra inköpen kan man forma verkligheten i offentliga verksamheter utan att formellt förbjuda något.
Även äldreomsorgen omfattas
Matprogrammet gäller inte bara skolor och förskolor. Även äldreomsorgen omfattas av riktlinjerna.
Det sker samtidigt som frågan om maten till äldre redan är politiskt laddad. I början av året rapporterade Sveriges Radio att över 30 kommuner minskat eller tagit bort vissa livsmedel i äldreomsorgen, däribland lax, Bregott och smaksatt yoghurt.
I Arboga plockades till exempel både söndagssteken och laxen bort från matsedeln. Pensionärer som intervjuades reagerade starkt.
– Jag vill inte att de ska dra bort det helt. Vi har inte så mycket annat att se fram emot, sade 84-åriga Rut Bark till Sveriges Radio.
Samtidigt diskuterades frågan i SVT:s Aktuellt där programledaren Nike Nylander tog upp möjligheten att neddragningar på kött kunde vara ”bra ur klimatsynpunkt”. Stjärnkocken Leif Mannerström reagerade kraftigt och påpekade att äldre helt enkelt vill ha kött.
– Nu är det ju kött de vill ha. Det där får väl komma i nästa generation, sade Mannerström i sändningen.
LÄS ÄVEN: SVT-draget när pensionärer får indragen mat: ”Bra ur klimatsynpunkt”
Omstridd klimatpolitik
Den politiska kostomläggningen sker samtidigt som klimatdebatten i Sverige är omstridd. Naturvårdsverkets statistik visar att Sveriges rapporterade utsläpp av växthusgaser uppgår till drygt 47 miljoner ton per år. Samtidigt redovisar myndigheten också ett betydande upptag av koldioxid i skog och mark.
Tidigare Vattenfall-ingenjören Tomas Åbyhammar har pekat på att upptaget i markanvändning och skogsbruk i många fall överstiger utsläppen. Om dessa poster räknas ihop hamnar nettot nära noll, menar han.
LÄS ÄVEN: Tidigare Vattenfall-ingenjören: ”Sverige har inga klimatutsläpp”
Kritiker menar därför att omfattande klimatstyrning av vardagslivet – från bränslen till matvanor – riskerar att bli symbolpolitik i ett land som redan har mycket låga utsläpp i ett globalt perspektiv.
Svenskar vill fortsätta äta kött
Samtidigt visar opinionsmätningar att kött fortfarande är en självklar del av kosten för de flesta svenskar. En undersökning från Novus på uppdrag av Svenskt Kött klargör att över nio av tio svenskar äter kött och vill fortsätta göra det. Jordbruksverkets statistik visar också att köttkonsumtionen ökade något under 2024 jämfört med året före.
Trots det fortsätter politiska initiativ på olika nivåer att driva utvecklingen i motsatt riktning, där offentliga kök används för att minska köttkonsumtionen mot konsumenternas vilja.
EU vill att vi äter insekter
Samtidigt diskuteras alternativa proteinkällor alltmer i den europeiska livsmedelsdebatten. EU har de senaste åren godkänt flera insekter som livsmedel, bland annat mjölmask och hussyrsa, efter säkerhetsbedömningar. Produkterna säljs redan i vissa europeiska länder och lyfts ibland fram som möjliga framtida proteinkällor.
Även om Stockholms stad inte föreslår något sådant i sitt matprogram ses utvecklingen av kritiker som en del av samma trend – en politiskt driven omställning bort från traditionella animaliska livsmedel.
En ny roll för den offentliga måltiden
Stockholms stads rödgröna styre beskriver själv måltiden som ett politiskt verktyg för att bidra till klimatmål och påverka livsmedelssystemet. För kritiker gör detta frågan kontroversiell. När maten i offentliga verksamheter inte längre bara handlar om näring och service utan också om partipolitiska mål förändras dess roll.
Tallriken i skolmatsalen eller på äldreboendet blir inte bara en måltid – utan också ett politiskt budskap om hur medborgarna förväntas äta i framtiden.
LÄS ÄVEN: Forskare vill bestämma vad du får äta – klimatet ska räddas med ”planetär hälsokost”
