En ny rapport från Svenskt Näringsliv visar att den ekonomiska försörjningsbördan i Sverige är betydligt större än vad traditionella mått antyder. Enligt rapporten behöver varje självförsörjande person i genomsnitt försörja sig själv och ytterligare 1,24 personer.
Beräkningen bygger på en så kallad inkomstbaserad försörjningskvot där personer räknas som självförsörjande om de har en årsinkomst som motsvarar minst tre inkomstbasbelopp. För 2024 motsvarar det cirka 19 000 kronor i månaden före skatt.
Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt beskriver utvecklingen som bekymmersam och menar att Sverige står inför betydande utmaningar när allt färre ska försörja allt fler. Han beskriver nivån som hög och menar att den innebär en betydande försörjningsbörda.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Enligt rapporten handlar problemet inte enbart om arbetslöshet. Många människor arbetar också för få timmar för att nå upp till gränsen för självförsörjning. Därför menar rapportförfattarna att fokus bör ligga både på att få fler i arbete och på att öka antalet arbetade timmar.
LÄS ÄVEN: Arbetslösa för fina för städjobb – ”Söker bara för att behålla bidrag”
Skillnaderna mellan landets kommuner är samtidigt stora. I kommuner som Solna, Sundbyberg och Kiruna är försörjningsbördan relativt låg, medan Högsby, Perstorp och Hällefors återfinns i den motsatta änden av skalan. Enligt rapporten är det främst arbetsmarknadens styrka som förklarar variationerna.
För att minska försörjningsbördan förespråkar Svenskt Näringsliv reformer som ska öka sysselsättningen och stärka arbetsutbudet. Bland förslagen finns förbättrad matchning mellan arbetssökande och arbetsgivare, utbildningsinsatser, instegsjobb och ökad geografisk rörlighet på arbetsmarknaden.
Fler arbetade timmar
Rapporten riktar också kritik mot förslag om arbetstidsförkortning. Enligt Svenskt Näringsliv behöver Sverige i stället fler arbetade timmar för att möta framtidens utmaningar med en åldrande befolkning och ökade krav på välfärdens finansiering.
Den inkomstbaserade försörjningskvoten har tagits fram som ett komplement till den traditionella demografiska försörjningskvoten, som mäter relationen mellan personer i arbetsför ålder och dem som är yngre eller äldre. Enligt rapportförfattarna ger det nya måttet en mer rättvisande bild av hur många som faktiskt försörjer sig genom eget arbete.
MP-kritik sågas
Debatten om arbetstidsförkortning har samtidigt intensifierats. Nyligen kritiserade Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén en rapport från Svenskt Näringsliv som varnade för stora samhällsekonomiska kostnader om den lagstadgade arbetsveckan kortas från 40 till 35 timmar.
Kritiken avvisas dock av Svenskt Näringslivs arbetsmarknadsekonom Petter Danielsson, som menar att organisationens beräkningar bygger på forskning och etablerade ekonomiska metoder. Enligt honom har analysen tagit hänsyn till möjligheten att produktiviteten kan öka när människor arbetar färre timmar.
– Vi har utgått från evidens och forskning, säger Danielsson till TN.
LÄS ÄVEN: Sveriges arbetslöshet hög – invandring och låg arbetsmoral förklaringar
Svenskt Näringsliv har analyserat två olika scenarier. I det ena antas ingen produktivitetsökning alls medan det andra utgår från att 30 procent av de förlorade arbetstimmarna kompenseras genom högre produktivitet. Enligt Danielsson blir kostnaderna för samhället betydande i båda fallen.
Han hänvisar bland annat till tidigare forskningsöversikter och menar att resultaten kring produktivitetseffekter av kortare arbetstid är splittrade. Vissa studier visar positiva effekter medan andra inte gör det. Enligt Danielsson är de mest robusta studierna snarare ett stöd för att effekterna är små eller obefintliga när arbetstiden redan ligger kring dagens nivåer.
– Arbetar vi mindre så får vi mindre gjort. Det är den absolut rimligaste utgångspunkten.
Varnar för lägre skatteintäkter
Enligt Svenskt Näringsliv skulle en generell arbetstidsförkortning innebära färre arbetade timmar i både privat och offentlig sektor, vilket i sin tur kan påverka allt från industrins produktion till skola och sjukvård. Organisationen varnar även för lägre skatteintäkter, ökade rekryteringssvårigheter och större kompetensbrist.
Danielsson menar dessutom att Sverige står inför stora utmaningar med en åldrande befolkning, försvarssatsningar och omfattande investeringar i industri och energiomställning.
LÄS ÄVEN: Regeringens order bakom ryggen på SD: Hitta nya jobb åt Northvolt-migranterna
