Aldrig tidigare har stödet för EU varit så starkt som nu, enligt EU:s egen Eurobarometerundersökning. Förespråkare för ett mer federalt Europa ser detta som ett bevis för att medborgarna vill ge Bryssel större makt. Men en närmare granskning visar att opinionen i hög grad drivs av en uppiskad oro för krig, geopolitiska konflikter och framför allt det uppmålade hotet från Ryssland. Fler låter sig övertygas om att överstatlighet är den främsta garanten för trygghet.
Historiskt har EU integrationsprocess ofta tagit fart i kölvattnet av kriser. Finanskrisen ledde till ökad ekonomisk samordning. Coronapandemin öppnade dörren för gemensam upplåning. Rysslands invasion av Ukraina blev startskottet för omfattande satsningar på gemensam försvars- och säkerhetspolitik. Federalisterna har varit framgångsrika med att använda kriser för att flytta fram sina positioner.
De senaste Eurobarometerundersökningarna – som utförs på uppdrag av EU-kommissionen – visar samma mönster. Samtidigt som en majoritet av européerna – 58 procent – uttrycker pessimism om världens framtid är förtroendet för EU ovanligt högt.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Tre fjärdedelar anser att medlemskapet i unionen är fördelaktigt, och två tredjedelar vill att EU ska spela en större roll för att skydda dem mot globala kriser och säkerhetshot. Skyddet av fred och säkerhet anges numera som den främsta fördelen med medlemskapet.
Ju mer osäker omvärlden upplevs vara, desto starkare blir stödet för att flytta beslut från nationell nivå till Bryssel. Och de som vill se en sådan utveckling har även nu varit framgångsrika med att beskriva omvärlden som extremt farlig, men inte utan att det funnits motröster som varnat för överdrifter och dolda agendor.
Hotbild förändrar opinionen
Sedan 2022 har europeiska medborgare dagligen mötts av rapporter om kriget i Ukraina, ryska kärnvapenhot, cyberattacker och risken för att konflikten ska spridas till andra länder. Samtidigt har osäkerheten kring USA framtida engagemang i Europas säkerhet vuxit.
I detta klimat har många politiker och opinionsbildare argumenterat för att Europa måste tala med en röst, bygga gemensamt försvar och fatta fler beslut på EU-nivå. Budskapet är enkelt – enskilda nationer är för små för att möta dagens hot.
Det har gett avtryck i opinionsmätningarna. Många européer – tre av fyra – uppfattar EU som en garant för stabilitet i en alltmer kaotisk värld. Förtroendet för unionen har på det området stigit med åtta procentenheter sedan hösten 2025, samtidigt som pessimismen om omvärlden ökat.
Motrörelse växer samtidigt
Alla är dock inte ense om att det ska tolkas som att vi blivit övertygade federalister. Att bilden är mer komplicerad illustreras bland annat av att partier som vill begränsa EU:s makt fortfarande har starkt och ökande stöd i många medlemsländer.
I Sverige, Frankrike, Italien, Nederländerna, Österrike och flera central- och östeuropeiska länder fortsätter partier som betonar nationell suveränitet att vinna betydande väljarstöd. Debatten om att återföra makt från Bryssel till medlemsstaterna är levande.
