Rädda Barnens radikaliseringsprojekt bortser från islamism och vänsterextremism

Två av tre etablerade extremistmiljöer saknas helt i Rädda Barnens största satsning mot radikalisering. Trots att både islamistisk och vänsterextrem extremism nämns i organisationens egna underlag riktas samtliga metoder och stödinsatser i praktiken mot högerextremism – i ett projekt som finansieras med drygt åtta miljoner kronor från statliga Allmänna arvsfonden.

Våren 2023 beviljades Rädda Barnen drygt åtta miljoner kronor i projektstöd från Allmänna arvsfonden. Projektet, med namnet Barnrättskedjan – för barn och ungas rätt att växa upp utan hat i landsbygd, löper över tre år och ska enligt beslutsunderlaget bidra till att motverka radikalisering och våldsbejakande extremism bland barn och unga, särskilt i mindre kommuner.

LÄS ÄVEN: Rädda Barnen-chef bjuder in till muslimsk bön på kontoret när utpekad islamist slutar: ”Som ett tårtkalas”

I Arvsfondsdelegationens beslut framhålls att projektet ska utveckla nya metoder och stödstrukturer för kommuner, med fokus på samtalsverktyg, mentorsstöd och ett särskilt Demokratilab där unga ges möjlighet att påverka lokala politiska processer. Tanken är att stärka barns motståndskraft mot hat och antidemokratiska idéer genom delaktighet, inflytande och dialog.

Totalt beviljades 8 047 704 kronor, fördelade över tre projektår. Det är en av de större satsningarna på området civilsamhällets arbete mot extremism riktat till barn och unga.

Ansökan – extremism i teorin, högerextremism i praktiken

I ansökan till Arvsfonden använder Rädda Barnen begreppet ”våldsbejakande extremism” som övergripande ram. Islamism och vänsterextremism förekommer dock endast i ett enda forskningscitat, där det konstateras att barn kan växa upp i olika extremistiska miljöer. Därefter lämnas dessa perspektiv helt därhän.

LÄs ÄVEN: Efter Samnytts granskning: Utpekad islamist lämnar Rädda Barnen

I resten av materialet saknas både islamistisk och vänsterextrem radikalisering som egna problemområden. Det finns inga analyser, inga metoder, inga stödstrukturer och inga målgrupper kopplade till dessa miljöer. I stället hänvisar Rädda Barnen vagt till att andra aktörer och tidigare forskning har behandlat dessa frågor.

Den enda externa aktör som används som auktoritetskälla i ansökan är Expo. I ett centralt stycke hänvisar Rädda Barnen till Expo 2019 när man beskriver hur våldsamma, rasistiska och antidemokratiska aktörer kan få fäste i mindre kommuner och sätta det lokala samhället under press.

Projektets praktiska och metodiska fokus riktas i stället uteslutande mot högerextremism, trots att begreppet extremism i inledningen formuleras i breda termer.

I ansökan till Allmänna arvsfonden slås fast att projektet primärt ska fokusera på högerextremism i landsbygdskontext. Det är denna ideologiska miljö som återkommer i samtliga beskrivningar av målgrupp, metodutveckling och stödstrukturer. När projektet ”Navigera hat” idag presenteras på Rädda Barnens webbplats är landsbygdsfokuset dock mer otydligt – både i bild och text – och kvar är endast högerextremism.

LÄS ÄVEN: Kommun och Rädda Barnen tvingar på elever ”antirasistisk” kurs med SD-hatande islamist

Barnrättskedjans kartläggningar gäller mer generellt barn som växer upp i familjer med närvaro av våldsbejakande högerextremism. Samtalsverktygen ska innehålla case om högerextrema miljöer. Mentorsstödet ska riktas till barn och unga med erfarenhet av högerextrema sammanhang.

Expo som extern referens i ansökan

En av de externa aktörer som används som auktoritetskälla i ansökan är Expo. I ett centralt stycke hänvisar Rädda Barnen till Expo 2019 när man beskriver hur våldsamma, rasistiska och antidemokratiska aktörer kan få fäste i mindre kommuner och sätta det lokala samhället under press.

LÄS ÄVEN: Vänsterextrema Expo får pris som ”Årets tidskrift”

Expo är en stiftelse och tidskrift som sedan mitten av 1990-talet haft som huvudsaklig inriktning att kartlägga rasistiska och nationalistiska miljöer på högerkanten i Sverige.

Organisationen har även i flera sammanhang beskrivit Sverigedemokraterna som ett parti med rötter i rasistiska och högerextrema miljöer och menar att partiet, trots sin parlamentariska position, fortfarande bör betraktas som ideologiskt rasistiskt.

Samtidigt har Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, i rapporter om autonoma vänsterextrema miljöer nämnt Expo i detta sammanhang, något Expo själva offentligt tagit avstånd från.

När Rädda Barnen använder Expo som central auktoritetskälla innebär det därför att projektets problembeskrivning vilar på en aktör med en tydligt normativ position i den svenska ideologiska debatten.

Expo har dessutom ingen motsvarande inriktning på islamistiska miljöer och framstår därmed inte som bred expert på våldsbejakande extremism i allmänhet.

Cecilia Malm och projektets idégrund

Ansökan till Arvsfonden är undertecknad av Cecilia Malm, som i handlingarna anges som kontaktperson och projektansvarig. Malm är verksam inom Rädda Barnens Sverigeprogram och har arbetat med regionalt utvecklingsarbete inom områden som demokrati, normkritik och barns rättigheter. Hon är idag baserad i Dalarna.

LÄS ÄVEN: SVT:s språkbruk: Högerextrem nämns 79 gånger oftare än vänsterextrem

I ansökan är det Malm som står bakom projektets problembeskrivning, metodval och ideologiska avgränsning. Det är hennes analys, tillsammans med Rädda Barnens interna arbetsgrupper, som ligger till grund för att extremism i praktiken definieras som ett högerextremt problem i landsbygd.

Samtidigt saknas en tydlig definition av vad som avses med högerextremism. Projektmaterialet redovisar inte vilka aktörer, organisationer eller ideologiska uttryck som inkluderas i begreppet, eller var gränsen går mot legitim politisk opposition inom det demokratiska systemet.

Projektets värdegrund utgår från ett normkritiskt perspektiv, med stark betoning på representation, inkludering och antirasism. I materialet beskrivs hur högerextrema grupper utnyttjar missnöje, utanförskap och bristande samhällsservice för att rekrytera unga, särskilt i mindre kommuner.

Motsvarande resonemang förs inte kring islamistiska eller vänsterextrema miljöer.

När Samnytt kontaktar projektansvariga Cecilia Malm för att få klarhet i det projekt som hon och Rädda Barnen har sökt medel för från avlidna svenskar, får hon svårt att redogöra för projektets innehåll. Efter att ha frågat var journalisten ringer ifrån väljer hon snabbt att avsluta samtalet.

Ni har fått 8 miljoner från Allmänna arvsfonden för att i olika projekt skydda barn från extremistiska miljöer, men ert fokus ligger enbart på högerextremism, varför enbart detta perspektiv?

– Får jag bara fråga, vem du skriver för?

Jag är journalist på Samnytt.

– Du, jag tror att jag får återkomma till dig med mina svar, så kan jag ta dina uppgifter igen?

Det är ju bara några korta frågor som vi kan ta nu på telefon?

– Nej, jag vill nog gärna… Jag vill nog också stämma av här med andra först, innan jag svarar på frågor från dig.

LÄS ÄVEN: Kristoffersson: Expo och SVT i synkat drev mot Samnytt

Samtalet avslutades därefter och frågorna mejlades till Malm. Senare återkom Rädda Barnens pressekreterare Anne Thorngren med besked om att de ska besvara frågorna så snart de har möjlighet.

Myndigheternas bredare bild

Samtidigt använder svenska säkerhetsmyndigheter en betydligt bredare indelning av våldsbejakande extremism. Säkerhetspolisen skiljer mellan flera ideologiska miljöer, där islamistiska, vänsterautonoma och högerextrema grupper alla betraktas som egna kategorier.

LÄS ÄVEN: Säpo: Islamism och högerextremism lika stora hot

Även Totalförsvarets forskningsinstitut beskriver vänsterautonoma miljöer som en självständig form av våldsbejakande extremism, parallellt med islamistiska och högerextrema rörelser.

LÄS ÄVEN: Vänsterradikala bakom FOI:s forskning om nationalistiska miljöer och hat mot journalister

Den tredelningen återfinns inte i Rädda Barnens projekt. I Barnrättskedjan används begreppet extremism i teorin, men operationaliseras i praktiken nästan uteslutande som högerextremism.

Samtidigt saknas en tydlig definition av vad som avses med högerextremism. Projektmaterialet redovisar inte vilka aktörer, organisationer eller ideologiska uttryck som inkluderas i begreppet, eller var gränsen går mot legitim politisk opposition inom det demokratiska systemet.

LÄS ÄVEN: SR förfärade över att Trump vill terrorstämpla våldsbejakande vänsterextremister

Kommuner och skolor förväntas använda metoderna, men ges ingen vägledning om hur extremism ska skiljas från vanligt politiskt engagemang.

Åtta miljoner kronor har alltså beviljats för att bekämpa extremism bland barn och unga. Men vilka former av extremism som i praktiken anses relevanta, och vilka som lämnas utanför, avgörs inte av säkerhetsmyndigheternas breda klassificering – utan av Rädda Barnens och Allmänna arvsfondens egna ideologiska avgränsningar.