Kriminella invandrarklaner med starka familjeband finns etablerade i Kungälv och påverkar tryggheten i kommunen. Polisen beskriver hierarkiska miljöer där pengar, lojalitet och familjens heder väger tungt. Samtidigt visar flera uppmärksammade våldsfall hur barn och unga hamnat mitt i konflikterna.
Redan 2023 blev det offentligt känt att polisen hade identifierat två invandrade kriminella klanbaserade nätverk i Kungälv. Tre år senare finns båda kvar, enligt Per-Jona Laurell, tillförordnad polischef i lokalpolisområde Kungälv Ale.
Den ena klanen har enligt polisen funnits i kommunen under lång tid, medan den andra har etablerats senare. Enligt en kartläggning av Acta Publica har de sitt ursprung i Libanon respektive Turkiet, Laurell beskriver fenomenet som en del av ett betydligt större nationellt invandringsrelaterat problem.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
– I de här släktnätverken finns en stark hierarkisk och patriarkal struktur som vi pratar alldeles för lite om i Sverige, säger han till Kungälvs-Posten.
Polisen menar inte att klanerna styr Kungälv. Däremot kan deras närvaro få tydliga konsekvenser för människors upplevda trygghet.
Hot och rädsla skapar tystnad
Enligt Laurell förekommer bland annat narkotikabrottslighet kring miljöerna. Personer med anknytning till klanerna kan också göra sig synliga genom aggressivt beteende, hot och våld i offentliga miljöer.
LÄS ÄVEN: Migrationsverket-källa till Samnytt: ”Sverige förstår fortfarande inte hur klansamhällen fungerar”
När människor känner till vilka personer eller familjer som har ett våldskapital kan följden bli rädsla och ovilja att berätta vad man sett eller hört. På så sätt riskerar en tystnadskultur att växa fram.
– Folk är rädda och oroliga efter att ha hört rykten eller för att de har varit med om något själva, säger Laurell.
Ekonomin är samtidigt central. Polisen ser kopplingar både till traditionell kriminalitet och till företagande. Det senare behöver naturligtvis inte vara brottsligt i sig, men enligt Laurell blir gränsdragningen viktig när personer som rör sig i kriminella miljöer samtidigt bedriver verksamhet i det vanliga näringslivet.
Tre grova våldsdåd med unga inblandade
Kungälvs-Postens genomgång tar upp tre fall där det enligt tidningens kartläggning på olika sätt finns kopplingar till de kriminella klanerna.
I augusti 2024 utbröt ett våldsamt bråk utanför Kungälvsgrillen. Fyra unga män attackerades med kniv och tre av dem fördes till sjukhus. Två hade till en början allvarliga skador. En 22-årig man blev senare misstänkt för tre mordförsök och grov misshandel. Även hans då minderårige lillebror kom att misstänkas för brott.
Några månader senare, i december samma år, utsattes en pojke för en brutal misshandel vid Blåmesens förskola på Komarken. Ett gäng yngre tonåringar hade först mött honom och en kamrat vid Kungälvs resecentrum.
LÄS ÄVEN: Sjukhuspersonal varnar för hot och våld från kriminella klaner
Vid förskolan attackerades pojken med slag och sparkar. Gänget filmade själva misshandeln, där offret även blev stampat i huvudet. Material från mobiltelefonen och övervakningskameror bidrog senare till att flera tonåringar kunde identifieras.
Kamraten lyckades fly från platsen. I panik tog han sig mot Kongahälla center och sprang över E6 körfält innan han fick hjälp av en ordningsvakt.
Pistol klickade vid mannens huvud
Det tredje fallet inträffade i Nordtag i Ytterby i september 2025. En maskerad person tog sig in i en bostad och riktade enligt de första uppgifterna en pistol mot en mans huvud. Gärningspersonen tryckte på avtryckaren, men vapnet klickade. Därefter lämnade han bostaden.
Några veckor senare greps en 18-åring. Polisen hittade pistolen gömd bakom en ventil i badrummet i den bostad där han bodde tillsammans med sin familj.
Utredningen innehöll dessutom uppgifter från hans mobiltelefon. Där fanns bland annat sökningar om hur en startpistol kan byggas om till ett skarpt vapen samt sökningar efter information om mannen som utsattes för attacken och hans sambo. 18-åringen förnekade brott.
Bakgrunden till händelsen var inte fastställd, men i utredningen förekom uppgifter om en tidigare konflikt efter en affär med ett par märkesskor som visade sig vara falska. Flera personer ska ha blivit inblandade i bråket och släktingar kallades till platsen.
Heder och rädsla för att ”tappa ansiktet”
Polischefen vill inte kommentera de enskilda fallen, men beskriver generellt hur konflikter kan utvecklas i invandrade klanmiljöer. Pengar och förhandlingar kan användas för att lösa motsättningar utan våld.
Ibland går konflikterna däremot längre. En förklaring kan enligt Laurell vara att unga personer agerar impulsivt och tar till våld utan att detta nödvändigtvis har godkänts av äldre personer i familjen.
LÄS ÄVEN: Ambulansfacket larmar om klaner och ”lågskaligt krig” – vill ha beväpnade vakter
Hedersbegreppet har samtidigt stor betydelse, enligt hans beskrivning. Händelser som utifrån kan framstå som mindre allvarliga kan få en helt annan laddning om någon upplever att den egna familjen har förolämpats eller att personen blivit förnedrad eller lurad.
– I den här kulturen är det väldigt hedersuppbyggt och man vill inte ”tappa ansiktet”, säger Laurell.
Just de unga återkommer i flera av de uppmärksammade fallen. Polisen beskriver en miljö där ekonomisk brottslighet, narkotika, vapen och personliga konflikter kan flyta samman.
Konflikter hanteras utanför rättssystemet
Ett annat problem är enligt polisen att familjer i vissa fall försöker lösa konflikter sinsemellan i stället för att överlåta dem åt polis och domstolar. Laurell beskriver detta som en kollision mellan olika kulturella sätt att se på samhället.
I Sverige finns traditionellt en stark tillit till staten och myndigheterna. I andra samhällen kan familjen i stället ha en betydligt starkare ställning och fungera som det främsta skyddsnätet.
En stark familjegemenskap kan ha positiva sidor. Problemet uppstår när den också innebär att lagar och myndigheter får en underordnad roll och ersätts av familjernas egna regler. Polisen ser tecken på sådana parallella strukturer även i Kungälv.
Ett exempel kan vara att en målsägande eller ett vittne först lämnar uppgifter till polisen men senare ändrar sin berättelse efter påtryckningar. Enligt Laurell kan pengar eller hot i sådana situationer användas för att få människor att backa.
Just något liknande uppmärksammades i rättsprocessen efter händelsen i Nordtag. Mannen som utsattes ändrade delar av sina tidigare uppgifter när målet nådde domstol. Bland annat gav han då en annan beskrivning av hur vapnet hade riktats. Åklagaren ansåg efteråt att mannen inte hade berättat sanningen i rätten.
”Du golar inte”
Tystnadskulturen märks också bland unga misstänkta. I flera förhör som Kungälvs-Posten granskat har ungdomar valt att inte svara på polisens frågor. Enligt Laurell finns både unga som helt enkelt har lärt sig att man ska vara tyst och mer erfarna personer som vet vilka uppgifter de bör eller inte bör lämna för att förbättra sina möjligheter att undgå ansvar.
LÄS ÄVEN: Klanen styr bostadsområdet med järnhand
Föreställningen om att det är fel att ”gola” eller tjalla är inte något som skapats av dagens kriminella miljöer, framhåller han. Däremot har kriminella ett starkt intresse av att hålla den normen levande, eftersom den försvårar polisens arbete.
Efternamnet gör ingen till kriminell
Samtidigt betonar polisen att familjetillhörighet aldrig i sig innebär att en person är kriminell. Det finns enligt Laurell exempel på barn som redan i skolan använder ett känt släktnamn för att skaffa sig status eller skrämma andra. Genom samarbetet mellan polis, skola och socialtjänst försöker myndigheterna fånga upp ungdomar som riskerar att dras in i kriminalitet.
Men att ha en bror, förälder eller annan släkting i en kriminell klan innebär inte att den unge själv tillhör nätverket. Alla som växer upp i dessa familjer vill heller inte bli en del av den kriminella miljön. För den som vill lämna finns enligt polisen möjlighet att få stöd och skydd genom avhopparverksamhet.
Laurell framhåller att det kan vara mycket svårt att bryta med en kriminell miljö, inte minst när kriminaliteten är sammanvävd med den egna familjen. Men möjligheten finns och exempel på att ”socioekonomiska faktorer” inte räcker att skylla på för den som väljer brottets bana.
LÄS ÄVEN: Migrationsverkets insida: Klaner, svenskar i minoritet och tystnadskultur
Polisen tar samtidigt människors oro på allvar. I de förundersökningar som Kungälvs-Posten gått igenom finns vittnesmål om personer som upplever att vissa familjer har stor makt och att det kan kännas meningslöst eller riskabelt att vända sig till polisen.
Den bilden delas inte av polisen när det gäller vem som faktiskt styr kommunen. Men Laurell konstaterar att själva rädslan är ett problem som myndigheterna måste arbeta mot.
Budskapet från polisen är därför dubbelt – kriminella klaner och parallella strukturer finns även i Kungälv och kan påverka tryggheten – men de står inte över samhället eller rättsstaten.
