Polisens utredare befarade länge att knivdådet i augusti förra året, då en polisman knivskars av ett ensamkommande flyktingbarn, kunde vara ett terrordåd. Det framgår av polisens förundersöknings­protokoll.

“Mindset terror”. Det är det direktiv som går ut till poliser i Stockholm under förmiddagen den 31 augusti förra året. Polismannen Ted Eriksson har blivit knivskuren i nacken i samband med patrullering vid Medborgarplatsen och även om dådet inte betraktas som ett terrordåd vill man ta det säkra före det osäkra.

“Kanske terrorbrott” står att läsa i polisens händelserapportering från klockan 10:50. Det har då gått tio minuter sedan knivattacken. En dryg timme senare kommer ett nytt direktiv:

“Anser inte i nuläget att detta är ett terrorbrott, men ta höjd för att kollegor får mental förberedelse för att det kan ske ytterligare liknande händelser i länet”.

Men misstankarna om att Muhammad Hussaini är en terrorist kommer att dröja kvar långt in på hösten. När polisen skriver sitt protokoll över frihetsberövandet finns två brottskoder upptagna. Den ena är 0304, vilket betyder försök till mord (utan användning av skjutvapen mot man). Den andra är 7002 – terroristbrott.

Under utredningens gång kommer det fram misstankar om att Muhammad har kopplingar till den iranska paramilitära organisationen Basij. När han återvänt till Sverige i maj 2017 från sin resa till Iran har vittnen nämligen observerat att han haft en Basijuniform på sig.

Basij lyder under Islamiska revolutionsgardet vilket i sin tur är en gren av den iranska militären. De paramilitära styrkornas främsta uppgift är att skydda den islamistiska diktaturen och de sätts framförallt in vid demonstrationer. Basijs insats märktes inte minst i samband med presidentvalet 2009 då de med våld slog ned demonstranter som protesterade mot ett val de ansåg vara riggat. Dussintals människor dödades och tusentals greps.

Den 11 september kontaktas FBI via USA:s ambassad i Stockholm för att fråga dem om de betraktar Basij som en terror­organisation, om de känner till något om Muhammad Hussaini och om de kan hjälpa till att verifiera hans identitet. FBI svarar aldrig på den svenska polisens förfrågan.

Den 6 november provar polisen istället att kontakta Interpol i Kabul och Teheran för att fråga dem om Basij, om Muhammad Hussainis identitet de eventuella terrorkopplingarna. Inte heller därifrån får man något svar.

Den 27 november skrivs slutligen en promemoria om att den misstänktes identitet fortfarande är att betraktas som okänd och det konstateras att den svenska polisen inte fått något svar på sina förfrågningar.