Att få tillgång till sina egna kontanter är inte längre självklart utan extra kostnad. I hundratals bankomater runt om i Sverige har avgifter införts för kontantuttag – avgifter som i vissa fall kan motsvara upp till 15 procent av det uttagna beloppet. Samtidigt uppmanar myndigheterna hushållen att ha kontanter hemma som en del av krisberedskapen.
Den som vill ta ut kontanter i någon av Kontantens cirka 450 uttagsautomater får sedan den 29 maj betala en särskild uttagsavgift. För mindre uttag kan kostnaden bli anmärkningsvärt hög i relation till beloppet som tas ut.
Avgiften är 15 kronor vid uttag på 100–200 kronor, 20 kronor vid uttag på 300–1 000 kronor och 25 kronor vid uttag på 1 100–2 000 kronor. För den som tar ut 200 kronor innebär det en merkostnad på 7,5 procent. Vid uttag på 100 kronor motsvarar avgiften hela 15 procent av uttagsbeloppet.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
På företagets hemsida beskriver Kontanten sin roll så här: ”Eftersom vi inte är bundna till någon bank finns våra uttagsautomater ofta där inga andra finns och erbjuder kontantuttag nära dig, oavsett var du bor”.
Avgifter på väg in i det svenska kontantsystemet
Avgifter för kontantuttag är vanliga i flera andra länder, men har hittills varit ovanliga i Sverige. Konkurrenten Bankomat, som ägs av storbankerna och driver omkring 1 200 automater, tar fortfarande inte ut någon avgift av användarna.
LÄS ÄVEN: Tusentals bankomater står tomma i landet
Förändringen har väckt reaktioner bland kunderna. Marcus Liljeblad är Sverigechef för Kontanten och säger i en kommentar till DN att han vet att kunderna överlag är kritiska men att man valt att inte lyssna på den kritiken. I stället hoppas man på att kunderna vänjer sig och visar förståelse.
Färre uttag – högre kostnader
Enligt Kontanten är bakgrunden att ekonomin bakom verksamheten blivit allt svårare att få ihop. Ersättningen per uttag har enligt företaget varit oförändrad i omkring två decennier samtidigt som både kostnaderna och den digitala konkurrensen ökat.
Utvecklingen syns tydligt i statistiken. Antalet uttag i företagets automater har sjunkit från cirka 15,5 miljoner år 2017 till knappt sju miljoner under 2025 – en minskning på mer än hälften på mindre än tio år.
– Ekvationen går inte ihop längre. Vi har nått en punkt där kostnaderna överstiger intäkterna, försvarar sig Marcus Liljeblad.
LÄS ÄVEN: För mycket rån och våld – nu vill polisen ha bort bankomaterna
Samtidigt beror den minskade kontantanvändningen i huvudsak på att allt färre aktörer accepterar reda pengar som betalning och att bankerna infört regler där den som använder kontanter löper stor risk att misstänkliggöras som penningtvättare åt den organiserade brottsligheten eller terrorism.
Kontanten uppger att man fört diskussioner med bland andra Riksbanken, Länsstyrelsen, Post- och telestyrelsen, Visa, Mastercard och de stora bankerna om hur kostnaderna för kontantinfrastrukturen ska fördelas.
Marcus Liljeblad menar att flera aktörer behöver ta det ekonomiska ansvaret om landets politiker vill att kontanter ska vara en del av den nationella beredskapen. Till det sker kommer hans företag att ta ut en avgift på varje kontantuttag.
Oro för att kontantkedjan försvagas
Utvecklingen bekymrar Björn Eriksson, ordförande för Kontantupproret. Han menar att avgifterna är ett symptom på ett större problem: att ansvaret för Sveriges kontantförsörjning fortfarande är oklart.
– Försvinner 450 bankomater så är det inte ett bra tecken, säger han till DN.
LÄS ÄVEN: Kontanter som betalningsmedel kan försvinna
Frågan har blivit extra aktuell sedan både Riksbanken och riksdagen betonat kontanternas betydelse för samhällets beredskap.
Tidigare i år rekommenderade Riksbanken att hushåll bör ha 1 000 kronor i kontanter per vuxen hemma för att kunna hantera en veckas nödvändiga inköp vid störningar i de digitala betalningssystemen.
Samtidigt har riksdagen beslutat om en ny lag som stärker kontanternas ställning genom att kräva att bemannade livsmedelsbutiker och apotek ska acceptera kontant betalning. Syftet är både att hjälpa personer som har svårt att använda digitala betalsätt och att stärka samhällets motståndskraft vid kriser.
Lagar räcker inte om kontanterna inte går att få tag på
Kontantupproret välkomnar den nya lagen men anser att den borde omfatta fler samhällsviktiga tjänster, exempelvis patientavgifter, pass och bilbesiktning.
Björn Eriksson framhåller samtidigt att lagstiftningen riskerar att få begränsad betydelse om människor inte enkelt kan få tillgång till kontanter.
– Det räcker inte att politikerna röstar igenom en ny kontantlag, man behöver också se till att kontantkedjan fungerar, säger Björn Eriksson.
Den växande motsättningen är tydlig – samtidigt som staten uppmanar medborgarna att ha kontanter hemma som en del av krisberedskapen blir det nu dyrare att ta ut dem. För många svenskar innebär det att tillgången till egna pengar inte längre är kostnadsfri.
Dokumentär: Kriget mot kontanterna
Denna dokumentär släpptes år 2016 av Samhällsmagasinet, som numera inte är aktivt. Vi på Samnytt har med deras tillstånd tagit över rättigheterna till produktionen och återlanserar denna viktiga och aktuella dokumentär, om kriget mot kontanterna. Missa inte:
