Kortsiktiga ekonominyheter dominerar debatten – samtidigt hamnar reformer för långsiktig tillväxt i skymundan. Det menar nationalekonomen Lars Calmfors, som efterlyser ett tydligare fokus på produktivitet, utbildning, innovation och arbetsmarknadens funktionssätt.
Sverige lägger för stor vikt vid tillfälliga svängningar i ekonomin och för lite energi på de reformer som avgör landets framtida välstånd. Det anser nationalekonomen och professor emeritus Lars Calmfors, som i en intervju med tidningen Näringslivet menar att både politiken och den offentliga debatten fastnat i ett kortsiktigt perspektiv.
I stället för att diskutera ekonomins långsiktiga utvecklingskraft handlar debatten ofta om tillfälliga förändringar i inflation, arbetslöshet och BNP-siffror från ett enskilt kvartal eller år. Enligt Calmfors riskerar det att leda bort uppmärksamheten från de frågor som på sikt är avgörande för Sveriges levnadsstandard.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
– Varför har vi inte ett mål för tillväxten – när det egentligen är viktigare än nästan allt annat? säger han.
Långsiktig tillväxt hamnar i skuggan
Calmfors framhåller att kortsiktiga konjunktursvängningar ofta får oproportionerligt stor uppmärksamhet, trots att de enligt honom har begränsad betydelse för den långsiktiga välståndsutvecklingen. Det viktiga är i stället den så kallade potentiella tillväxten – ekonomins underliggande förmåga att växa över tid.
Det handlar bland annat om produktivitet, investeringar, utbildningsnivå, innovation och hur effektivt arbetsmarknaden fungerar. Även arbetskraftens rörlighet och människors vilja att utbilda sig och ta större ansvar spelar stor roll.
LÄS ÄVEN: Miljöpartiet: Stoppad tillväxt och högre bensinpriser ska rädda klimatet
Calmfors menar att både regering och opposition ofta använder aktuella BNP-siffror som argument för att beskriva den ekonomiska politiken som lyckad eller misslyckad. Men utvecklingen påverkas i hög grad av konjunkturen och internationella faktorer snarare än av politiska reformer på kort sikt.
Han pekar exempelvis på att den svaga tillväxten under senare år till stor del varit en följd av inflationskrisen och höga räntor, medan dagens starkare siffror snarare speglar återhämtningen i ekonomin än någon förändrad trend.
Lägre marginalskatter kan stärka drivkrafterna
En av de viktigaste reformerna enligt Calmfors är sänkta marginalskatter på arbete. Han hänvisar till forskning som visar att skatterna påverkar betydligt mer än bara antalet arbetade timmar.
Höga marginalskatter kan minska människors vilja att göra karriär, vidareutbilda sig, byta jobb eller ta större ansvar. På längre sikt påverkar skattesystemet även normer och förväntningar kring arbete och utbildning.
Calmfors menar att många unga i dag etablerar sig sent på arbetsmarknaden och att det vuxit fram en kultur där det inte anses särskilt viktigt att snabbt komma i arbete. Skillnaden mellan att börja jobba tidigt eller sent upplevs som relativt liten, vilket påverkar beteenden även om människor inte gör några exakta ekonomiska kalkyler.
Bostadsmarknaden bromsar rörligheten
Han lyfter också fram bostadsmarknaden som ett hinder för tillväxten. Framför allt ser han den svenska hyresregleringen som ett problem eftersom den försvårar människors möjligheter att flytta dit jobben finns.
Enligt Calmfors behövs en mer fungerande hyresmarknad för att stärka arbetskraftens rörlighet, både för personer som redan bor i Sverige och för internationell kompetens som vill arbeta här.
LÄS ÄVEN: Nationell IQ-nivå bästa förutsägelsen för ekonomisk tillväxt
Samtidigt understryker han att förändringar måste genomföras försiktigt för att undvika stora sociala konsekvenser för dem som redan omfattas av dagens system.
Fler behöver komma snabbare i arbete
Ett annat område där Calmfors ser reformbehov är utbildningssystemet och övergången till arbetslivet. Han vill att fler ska börja arbeta tidigare och att studietiderna kortas.
Bland förslagen finns en studiemedelsbonus där delar av studielånet skrivs av för den som tar examen snabbare. Han efterlyser också bättre matchning mellan utbildningar och arbetsmarknadens behov.
I dag väljer många elever högskoleförberedande utbildningar utan tydlig koppling till arbetsmarknaden, samtidigt som relativt få söker sig till teknik, naturvetenskap och yrkesutbildningar där efterfrågan är större.
Vill se ett svenskt tillväxtmål
För att få upp de långsiktiga frågorna högre på den politiska dagordningen vill Calmfors införa ett officiellt mål för svensk tillväxt, ungefär på samma sätt som Sverige har inflationsmål, budgetmål och klimatmål.
Tanken är att ett sådant mål skulle skapa ett återkommande tryck på politiker och myndigheter att genomföra reformer som stärker ekonomins utvecklingskraft.
Exakt hur målet ska utformas är han dock inte säker på. Ett alternativ är ett konkret mål för BNP-tillväxten över tid. Ett annat är att Sverige ska utvecklas bättre än jämförbara länder.
– Mycket styrs av internationell teknologisk utveckling. Därför kan det finnas argument för ett relativt mål – att jämföra sig med andra länder snarare än med ett fast tal, säger han.
Kritik mot mediernas ekonomibevakning
Calmfors är även kritisk till hur ekonomiska frågor bevakas i medierna. Han menar att nyhetslogiken gör att små förändringar i inflation eller BNP får stort genomslag, medan långsamma förändringar i produktivitet och tillväxt sällan uppmärksammas.
Enligt honom är det problematiskt eftersom även små skillnader i tillväxttakt kan få enorm betydelse över tid.
– Om BNP-tillväxten nästa år faller med en procentenhet eller inflationen ändras, då är det en nyhet. Men det är ganska oviktigt jämfört med om vi har 0,2 procentenheters lägre tillväxt varje år under lång tid.
Han konstaterar samtidigt att långsiktiga utvecklingstrender är svårare att göra nyheter av, eftersom effekterna ofta blir tydliga först långt senare. Det beror, menar Clamfors, på att det inte finns något tydligt enstaka nyhetstillfälle för en sådan långsam kontinuerlig utveckling. När siffran väl finns på bordet är det för sent att göra nyhet av.
