Svenska hushåll och företag har de senaste åren pressats av kraftigt stigande elnätsavgifter. I en ny analys konstaterar Konkurrensverket att det finns en risk för att elnätsföretag tar ut, eller kan komma att ta ut, avgifter som inte är skäliga och som inte motiveras av bolagens faktiska kostnader.

Bakgrunden är att elnätsmarknaden inte fungerar som en vanlig marknad. Elen kan köpas från olika leverantörer, men själva elnätet är ett naturligt monopol. Den som bor i ett visst område kan inte välja bort sitt elnätsbolag, utan är hänvisad till den aktör som har ensamrätt att driva nätet där. Konkurrensverket konstaterar därför att det inte finns någon verklig konkurrens på marknaden – och att det dessutom är mycket svårt för nya aktörer att etablera sig.

Enligt myndigheten har elnätsavgifterna sedan 2012 ökat betydligt mer än inflationen. För en genomsnittlig villa har avgifterna stigit med strax under 70 procent fram till 2025, medan KPI under samma period ökat med drygt 30 procent. För större fastigheter och mindre industrier ligger ökningen på strax under 60 procent.

Samtidigt har de tillåtna intäktsramarna för elnätsbolagen skjutit i höjden. För perioden 2024–2027 har de totala intäktsramarna för lokal- och regionnät ökat från 168 miljarder till 270 miljarder kronor jämfört med föregående tillsynsperiod. Det motsvarar en ökning med 61 procent i nominella termer.

Modellen göer möjlighete till högre avgifter

Kärnan i problemet är hur elnätsbolagens tillgångar värderas. Dagens modell bygger på vad det skulle kosta att bygga motsvarande anläggningar i dag – så kallat nuanskaffningsvärde – i stället för vad bolagen faktiskt betalat för dem. Eftersom byggkostnaderna ökat kraftigt kan äldre anläggningar därmed räknas upp till betydligt högre värden, vilket i sin tur ger bolagen större utrymme att ta ut avgifter från kunderna.

LÄS ÄVEN: Ekeroth: EU saboterar elsystemet – och Sverige låter det ske

Konkurrensverket skriver att detta kan innebära att intäktsramarna har ökat mer än bolagens faktiska kostnader. Med andra ord: kunderna kan få betala för kostnader som i praktiken inte motsvarar bolagens verkliga utgifter.

Energimarknadsinspektionen, Ei, har tidigare själv konstaterat att dagens reglering överkompenserar elnätsföretagen. Myndigheten arbetar därför med en ny metod inför perioden 2028–2031. Men Konkurrensverket påpekar att den förändringen inte påverkar de redan beslutade ramarna för den nuvarande perioden. Elnätsföretagen kan alltså fortsätta ta ut avgifter inom dagens generösa ramar fram till 2027.

Stora koncernbidrag

Samtidigt visar Ei:s granskningar att många elnätsföretag har en stark ekonomisk ställning. Under åren 2020–2024 lämnade omkring 80 elnätsföretag koncernbidrag på sammanlagt cirka 20 miljarder kronor. De tre stora aktörerna – Ellevio, Eon och Vattenfall – var alla nettogivare av koncernbidrag under perioden. Eon stod för 8,9 miljarder kronor, Vattenfall för 4,2 miljarder och Ellevio för 0,2 miljarder.

Konkurrensverket har även träffat de tre största elnätsbolagen, som tillsammans står för mer än 90 procent av intäktsramarna för regionnäten och mer än hälften av lokalnäten. Enligt myndigheten har vissa vinstdrivande bolag gett uttryck för att deras prissättning i huvudsak styrs av det tak som intäktsramen tillåter.

Det innebär i praktiken att bolagen inte nödvändigtvis sätter pris utifrån vad verksamheten faktiskt kostar, utan utifrån hur mycket de maximalt får ta ut.

Konkurrensverket går nu vidare med sin granskning. Fokus blir att undersöka vilka priser elnätsföretagen faktiskt har valt att ta ut under nuvarande tillsynsperiod och hur dessa förhåller sig till bolagens faktiska kostnader. Myndigheten ska också följa hur bolagen agerar inför 2027, det sista året i den nuvarande perioden.

För svenska hushåll innebär rapporten ännu en påminnelse om en av elmarknadens mest kritiserade delar: medan kunder kan byta elhandelsbolag, är de låsta till sitt elnätsbolag. När avgifterna höjs finns det därför i praktiken ingen konkurrent att vända sig till.

LÄS ÄVEN: Ekeroth: ”SD räddade dieselpriset – nu måste man rädda elnätspriserna