Debatten om vilka som arbetar på Migrationsverket har tagit ny fart efter att Delmi publicerat en rapport om myndighetens handläggare och beslutsfattare. Rapporten drar slutsatsen att endast 18 procent är utlandsfödda och att bakgrund eller kön inte tycks påverka sannolikheten att bevilja asyl. Men inne på Migrationsverket möts rapporten av skepsis. En av Samnytts källor, med lång erfarenhet från myndigheten, menar att verkligheten ser annorlunda ut. Efter att själv ha gått igenom personalförteckningar uppskattar hen att andelen anställda med utländsk bakgrund är betydligt högre än vad rapporten ger sken av. Samtidigt riktar hen bredare kritik mot vad han beskriver som svenska myndigheters bristande förståelse för klanstrukturer, kulturell identitet och de konflikter som enligt honom följt med migrationen till Sverige.
En ny rapport från Delmi har blåst liv i debatten om Migrationsverkets personalsammansättning och vilken betydelse anställdas bakgrund kan ha för myndighetens verksamhet.
Delmi (Delegationen för migrationsstudier) är en statligt finansierad kommitté som tillsatts av regeringen med uppdrag att ta fram och sprida forskningsbaserad kunskap om migration och integration.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Verksamheten samlar forskare från olika universitet och publicerar rapporter, policy briefs och analyser som ska bidra till den offentliga debatten och ge beslutsfattare ett kunskapsunderlag i migrationsfrågor.
LÄS ÄVEN: Nya larm om Migrationsverket: Handläggare kan knappt svenska – tolkar kan avgöra asylfall
Delmi beskriver sig som politiskt oberoende, men dess rapporter används ofta som underlag i den migrationspolitiska debatten.
I rapporten hävdas att endast 18 procent av myndighetens anställda är utlandsfödda. Bland annat går att läsa:
”Det finns inga statistiskt signifikanta skillnader i beviljandegrad kopplade till handläggares eller beslutsfattares kön eller bakgrund.”
Rapporten bygger på uppgifter om 814 handläggare och beslutsfattare samt 55 312 förstagångsansökningar under perioden 2020–2023.
Författarnas slutsats är att resultaten inte ger stöd för teorier om att vissa grupper inom Migrationsverket skulle vara mer generösa eller restriktiva än andra när de fattar beslut i asylärenden.
LÄS ÄVEN: Vittnesmål inifrån Migrationsverket: ”Tidöregeringen är fienden”
Men en av Samnytts källor inne på Migrationsverket, med lång erfarenhet från myndigheten, menar att siffran är kraftigt missvisande.
Efter att själv ha gått igenom personalförteckningar uppskattar källan att andelen anställda med utländska namn är betydligt högre. I en tidigare intervju har källan sagt att endast cirka en tredjedel av personalen är svenskar.
Varför ska man titta på utlandsfödda? Loyaliteten med hemlandet finns ju fortfarande kvar. Framförallt i de här kulturerna.
En av Samnytts källor i Migrationsverket
Samtidigt riktar källan hård kritik mot vad han beskriver som Sveriges oförmåga att förstå klansamhällen, kulturell identitet och de konflikter som följt med migrationen till Europa.
LÄS ÄVEN: Migrationsverkets insida: Klaner, svenskar i minoritet och tystnadskultur
Källan säger vidare att den endast hunnit göra en första översiktlig genomgång, men att resultatet redan fått hen att ifrågasätta den omdiskuterade siffran på 18 procent.
– Jag satt ungefär en kvart idag och gick igenom listorna. Asylenheterna bara i Stockholm, där räknade jag med ungefär 40 procent utländska namn, säger källan.
Enligt källan är det långt ifrån en vetenskaplig undersökning, men hen menar samtidigt att siffran 18 procent framstår som mycket osannolik. Källan uppger att den nu planerar att även granska personalen inom arbetstillstånd, anknytningsärenden, studentärenden och asylprövning för att få en bredare bild av myndigheten.
”Man tittar på fel sak”
Källan menar att hela debatten bygger på fel premisser. Enligt källan är det missvisande att enbart fokusera på om människor är födda i Sverige eller utomlands. Hen hävdar att kulturell identitet, religion och släktskap i många fall spelar betydligt större roll än födelseland.
På vilket sätt, menar du?
– Varför ska man titta på utlandsfödda? Loyaliteten med hemlandet finns ju fortfarande kvar. Framförallt i de här kulturerna, säger källan.
Hen beskriver hur människor enligt hens uppfattning ofta fortsätter att leva inom samma kulturella och sociala gemenskaper även efter flera generationer i Sverige.
I Sverige är geografi A och O. I klansystemen är blodsbanden det enda som gäller. Det spelar ingen roll vilket land du bor i.
En av Samnytts källor i Migrationsverket
– Man pratar om utlandsfödda. Men det är ju en hel kultur, en hel klan som har kommit hit. Då föds människor inom den klanen och tillhör fortfarande den klanen.
”Konflikterna från Mellanöstern följer med hit”
Under intervjun berättar källan också om samtal hen haft med syrisk-kristna kollegor på myndigheten.
Enligt källan beskriver flera av dem hur deras barn möter motsättningar i svenska skolor som de menar har rötter i konflikter från Mellanöstern.
Kollegorna bor enligt källan inte i utsatta områden utan i etablerade medelklassområden med bostadsrätter och radhus. Trots det uppges barnen hamna i konflikter med muslimska elever.
– De berättade om sina barn som är sju, åtta år gamla. Och de har problem med det här redan där. Konflikten från Mellanöstern sprids då in i Sverige, säger hen.
Källan menar att detta visar att integrationsproblemen inte enbart handlar om ekonomi eller boendesegregation.
”I Sverige tänker man geografi – de tänker släktskap”
En stor del av den anonyma källans yrkesliv har enligt hen ägnats åt utbildningar om klansamhällen, inte minst med fokus på Somalia.
Hen menar att svenska myndigheter fortfarande analyserar samhället utifrån nationalstater och geografiska gränser, medan människor från klanbaserade samhällen ofta organiserar sig efter familjeband och släktskap.
LÄS ÄVEN: Samnytts avslöjanden om Migrationsverket pressar regeringen
Påverkar det här trovärdigheten i rapporten från Delmi?
– Absolut. I Sverige är geografi A och O. I klansystemen är blodsbanden det enda som gäller. Det spelar ingen roll vilket land du bor i, säger hen.
Källan beskriver bristen på förståelse för dessa strukturer som ett återkommande problem inom offentlig sektor och menar att svenska beslutsfattare under lång tid underskattat betydelsen av klanidentitet.
Trots sin kritik betonar källan att hens genomgång av Migrationsverkets personal ännu befinner sig i ett tidigt skede.
LÄS ÄVEN: Ekeroth: ”Skandalen på Migrationsverket måste leda till konsekvenser”
Källan planerar att fortsätta kartläggningen under de kommande veckorna och tror att frågan om myndighetens personalsammansättning kommer att få större uppmärksamhet framöver.
– Det här är någonting som kommer att komma upp längre fram också tror jag, avslutar källan.
Samtidigt väcker rapporten frågor som sannolikt kommer att fortsätta diskuteras. Delmi beskriver sig som politiskt oberoende, men verksamheten är statligt finansierad och tillsatt av regeringen.
Rapporten bygger dessutom på definitionen utlandsfödd, medan kritiker – däribland Samnytts källa – menar att frågor om kulturell identitet, familjebakgrund och sociala nätverk kan vara minst lika relevanta när man diskuterar myndigheters sammansättning.
Frågan är därför inte bara vad rapporten visar, utan också vilka frågor den väljer att ställa – och vilka perspektiv som lämnas utanför analysen.
123 083 33 50
