Meloni förbjuder muslimska plagg i italienska skolor

Italien förbjuder burka och niqab i landets skolor. Samtidigt inför Giorgia Melonis regering ett tak för hur stor andel elever med bristande förankring i det italienska språket som får placeras i samma klass. Regeringen motiverar åtgärderna med jämställdhet, säkerhet och behovet av att motverka så kallade ”gettoklasser”.

Den italienska regeringen godkände på torsdagen ett omfattande skoldekret som bland annat innebär stopp för heltäckande muslimska slöjor i skolan. Reglerna är formellt skrivna så att de förbjuder deltagande i skolans verksamhet med ansiktet täckt på ett sätt som omöjliggör identifiering.

Premiärminister Giorgia Meloni har samtidigt uttryckligen pekat ut burka och niqab som de plagg som omfattas. Hijab, som täcker hår och hals men lämnar ansiktet synligt, berörs däremot inte av förbudet.

Missa inte vårt PLUS-innehåll!

Inkryssad V-somalier blåste kommun på halv miljon och dömd för fyra brott

Brott mot reglerna kan medföra böter på mellan 200 och 1 000 euro. Om den som bryter mot förbudet är minderårig riktas sanktionen mot vårdnadshavaren.

”Jämställdheten är inte förhandlingsbar”

Regeringen motiverar förbudet både med möjligheten att identifiera personer i skolmiljön och med kvinnors och flickors rättigheter.

– Ingen i Italien kan bestämma att en ung kvinna ska gömma sig. Jämställdheten mellan kvinnor och män är inte förhandlingsbar, har Meloni sagt om beslutet.

I samband med att förslaget presenterades slog hon också fast att elever ska gå till skolan med ansiktet synligt och att kulturella och religiösa traditioner från andra delar av världen inte kan användas som argument för att tvinga flickor och kvinnor att dölja sig. Burka täcker såväl kroppen som ansiktet, vanligen med ett nät framför ögonen, medan niqab lämnar ögonen synliga.

LÄS ÄVEN: Portugal förbjuder heltäckande slöja i offentliga miljöer

Hur utbrett bruket är i Italien är osäkert. Uppskattningar som återgivits i italienska medier talar om endast några hundra kvinnor i hela landet. Regeringen har emellertid valt att införa en generell regel som en principiell markering för skolmiljön snarare än att låta frågan avgöras från fall till fall.

Tak mot ”gettoklasser”

Samtidigt skärper regeringen reglerna för hur elever med otillräcklig förankring i det italienska språket ska fördelas mellan skolorna. Ett tak på 30 procent införs för vissa elever utan italienskt medborgarskap.

I grundskolans tidigare år omfattas elever som inte är födda i Italien eller som inte har gått minst två år i italiensk förskola. På högre stadier gäller motsvarande regel elever utan italienskt medborgarskap som inte framgångsrikt genomgått minst tre år i det italienska skolsystemet.

Utbildningsminister Giuseppe Valditara framhåller att språkfrågan står i centrum för reformen. Enligt honom finns det i dag omkring 34 000 italienska klasser där mer än 30 procent av eleverna har utländskt medborgarskap.

Han pekar också på tydliga skillnader i skolresultat – det som i Italien betecknas som ”implicit skolavhopp” – elever som går igenom skolan utan att uppnå förväntade kunskaper – uppgår enligt ministern till 5,7 procent bland italienska elever och 10 procent bland utländska elever.

– Vårt mål är att sätta det italienska språket i centrum som ett viktigt verktyg för integration. Att kunna italienska innebär att integreras, sade Valditara efter regeringsmötet.

Tanken är att elever som ännu inte behärskar italienska ska fördelas jämnare mellan närliggande skolor. Där det av praktiska skäl inte går att hålla 30-procentsgränsen, i exempelvis hårt segregerade invandrardominerade områden, ska undantag kunna göras och extra undervisning i italienska i stället sättas in.

Även föräldrar berörs. Regeringen vill stärka kraven på föräldrar vars bristande språkkunskaper försvårar barnens integration, samtidigt som kostnadsfri undervisning i italienska ska erbjudas.

Meloni: Alla ska få samma möjligheter

Meloni beskriver reformen som ett sätt att kombinera integration med tydliga krav. ”Ett tak på 30 procent i klasserna för elever som inte behärskar italienska tillräckligt väl, fler verktyg för att lära sig vårt språk och stopp för burka och niqab i skolan”, skrev hon efter regeringsbeslutet.

Hon betecknade åtgärderna som ”sunt förnuft” och argumenterade för att de ska motverka uppkomsten av ”gettoklasser” och ge elever likvärdiga förutsättningar.

”Det är den riktning vi vill fortsätta i – en skola som integrerar utan att ge upp sina regler, som hjälper dem som har större svårigheter och som ger alla möjlighet att börja från samma utgångspunkt.”

Vänsteroppositionen: ”Häxjakt”

Beslutet har mött kritik från den italienska vänsteroppositionen. Demokratiska partiets ledare Elly Schlein har kallat reformen för en ”ny häxjakt på barnens bekostnad”.

Kritiker hävdar också att 30-procentsregeln kan bli svår att genomföra i områden där en stor andel av befolkningen har utländsk bakgrund, något dock adresseras i lagändringen. Andra invändningar gäller risken för att barn kan behöva placeras i skolor längre från hemmet när elever ska fördelas mellan olika skolor.

Regeringen avvisar kritiken och framhåller i stället att koncentrationen av elever med svaga kunskaper i italienska försvårar integrationen och undervisningen. Valditara beskriver språket som själva förutsättningen för att elever ska kunna delta på lika villkor i skolan. Meloni sammanfattar regeringens linje som att integration inte innebär att det italienska samhället ska avstå från gemensamma regler.

LÄS ÄVEN: Mätning: Starkt folkligt stöd för förbud mot heltäckande slöja

Dekretet godkändes av ministerrådet den 24 september och måste godkännas av parlamentet inom 60 dagar för att fortsätta gälla. Melonis regeringskoalition har majoritet i parlamentet. Flera av de praktiska förändringarna av hur nya klasser ska sättas samman är avsedda att tillämpas från läsåret 2027/2028.