Jämtkrafts omfattande satsningar på vindkraft och den gröna omställningen möter hård kritik från företagsekonomen Christian Steinbeck. I en granskande opinionsartikel ifrågasätter han både lönsamheten i bolagets investeringar och den sekretess som omger flera av affärerna. Enligt Stenbeck riskerar miljardbelopp av kommuninvånarnas tillgångar att bindas upp i projekt som inte genererar tillräckliga intäkter, samtidigt som underlagen bakom besluten hålls undan från offentlig granskning.
Den skarpaste kritiken riktas mot vindkraftsparken i Hocksjön, som Jämtkraft beslutade att bygga 2019. Investeringen uppgick till cirka 1,2 miljarder kronor, varav merparten finansierades genom lån.
Enligt Steinbeck fattades beslutet efter en ofullständig analys trots att projektet innebar stora tekniska och ekonomiska risker. Han beskriver satsningen som ett högriskprojekt och menar att erfarenheten av så stora vindkraftverk vid beslutstillfället var begränsad.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Steinbeck pekar på att investeringen motsvarar ungefär en tredjedel av Östersunds kommuns årliga skatteintäkter och menar att de finansiella konsekvenserna därför är betydande för kommunens invånare.
Hemligstämplade kalkyler väcker frågor
En central del av kritiken handlar om insynen i Jämtkrafts affärer. Enligt Steinbeck har bolaget vägrat lämna ut de ekonomiska kalkyler som låg till grund för beslutet att bygga Hocksjön.
Han skriver att samtliga centrala siffror i de handlingar som lämnats ut har maskerats, vilket enligt honom omöjliggör en oberoende granskning av de antaganden som låg bakom investeringen.
”Jämtkraft vägrar att lämna ut kalkylerna bakom beslutet. Man stryker över alla siffror”, skriver Steinbeck.
LÄS ÄVEN: Kommuns satsning på vindkraft blev dyrbart fiasko
Han menar att sekretessen är särskilt anmärkningsvärd eftersom det handlar om ett kommunägt bolag vars verksamhet ytterst finansieras av och påverkar kommuninvånarna.
Menar att marknadsutvecklingen talade emot satsningen
Steinbeck hävdar att flera av de antaganden som kan ha legat bakom investeringen redan vid beslutstillfället var tveksamma. Han pekar bland annat på att den snabba utbyggnaden av vindkraft i Sverige under flera år pressat elpriserna när det blåser mycket, vilket direkt påverkar lönsamheten för vindkraftsproduktion negativt.
Vidare framhåller han att vindkraften producerar som mest när elöverskott redan finns i systemet och att elproduktionen i vissa situationer måste begränsas eftersom elnätet inte kan ta emot all energi.
Enligt Steinbeck innebär detta att intäkterna från anläggningen riskerar att bli betydligt lägre än vad investeringskalkylerna förutsatte.
Hävdar att intäkterna inte täcker kapitalkostnaderna
Med utgångspunkt i egna beräkningar uppskattar Steinbeck att Hocksjön-anläggningens elförsäljning inte genererar tillräckliga intäkter för att ens täcka räntekostnaderna på de lån som finansierat investeringen.
Han framhåller samtidigt att Jämtkraft inte redovisar några separata siffror för anläggningens ekonomi, vilket enligt honom gör det svårt att verifiera hur projektet faktiskt utvecklas.
Enligt Steinbeck finns dessutom osäkerheter kring anläggningens tekniska livslängd och framtida driftkostnader. Det är något som ytterligare påverkar den ekonomiska kalkylen.
Kopplar investeringarna till minskade resurser i välfärden
Steinbeck riktar även kritik mot de politiska prioriteringar som ligger bakom investeringarna. Han menar att stora summor binds upp i projekt vars samhällsnytta är minst sagt osäker samtidigt som offentlig verksamhet brottas med ekonomiska utmaningar.
Som exempel lyfter han vårdens situation i Östersund och konstaterar att investeringsbeloppet i Hocksjön motsvarar mycket stora resurser som hade kunnat användas inom andra kommunala verksamheter.
Samtidigt pekar Steinbeck på att Jämtkrafts skuldsättning har ökat i takt med satsningarna på den gröna omställningen. Han menar att konsekvenserna kan komma att påverka kommunernas ekonomi negativt under lång tid framöver.
Efterlyser granskning av påstådd lönsamhet
Jämtkraft fortsätter officiellt att redovisa vinst och lyft ofta fram som ett framgångsrikt kommunalt energibolag. Steinbeck menar dock att bristen på insyn gör det svårt att bedöma den verkliga lönsamheten i de gröna investeringarna och efterlyser en närmare granskning av både bolagets redovisning och revision.
”Enkla beräkningar antyder att läget inte är under kontroll”, skriver Stenbeck.
Företagsekonomen, som har lång erfarenhet som ekonomichef, controller och redovisningsansvarig samt tidigare publicerat analyser om vindkraftens ekonomi i flera nationella medier, uppger att hans granskning av Jämtkrafts affärer kommer att fortsätta.
Tidigare kritik för laddsatsning
Jämtkraft har tidigare kritiserats för sin mångåriga satsning på laddinfrastruktur för elbilar. Företagsekonomen Christian Sandström beskrev i juni satsningen som ett kostsamt prestigeprojekt där kommunala medel investerades i tusentals laddstationer i Sverige och övriga Europa trots återkommande förluster och avsaknad av en hållbar affärsmodell.
Enligt Sandström satsades omkring 325 miljoner kronor i verksamheten, som efter tio år fortfarande gick med förlust. Kritiken handlade också om att ett kommunägt energibolag enligt honom saknade ett tydligt uppdrag att konkurrera med privata aktörer på laddmarknaden. När verksamheten till slut granskades av revisorer 2024 krävdes att den skulle värderas till noll kronor.
LÄS ÄVEN: Företagsekonom: Jämtkrafts laddsatsning ett dyrt prestigeprojekt
Sandström uppskattade att Jämtkrafts förlust uppgick till omkring 108 miljoner kronor. Han riktade även kritik mot att bolaget inte ville redovisa villkoren för försäljningen av sitt ägande och hänvisade till affärssekretess, trots att verksamheten ytterst ägs av kommuninvånarna. Enligt Sandström blev laddsatsningen därmed ytterligare ett exempel på hur stora gröna investeringar genomförts med begränsad insyn och svaga ekonomiska resultat.
