En ny finländsk studie visar en kraftig ökning av specialistpsykiatrisk vård bland unga som genomgått medicinsk könsbekräftande behandling. Bland personer som genomgick feminiserande behandling ökade andelen med specialistpsykiatrisk vård från 9,8 till 60,7 procent efter behandlingen.
Den peer-reviewade studien, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Acta Paediatrica, bygger på registerdata från samtliga unga som kontaktade Finlands specialiserade könsidentitetskliniker under perioden 1996–2019. Totalt ingick 2 083 personer som var under 23 år vid den första kontakten med kliniken. De jämfördes med 16 643 personer ur den övriga befolkningen som matchats efter bland annat ålder och kön.
Forskarna följde personerna i upp till 25 år med en genomsnittlig uppföljningstid på drygt fem år. Av de 2 083 personerna genomgick 796, motsvarande 38,2 procent, någon form av medicinsk könsbekräftande behandling. Det kunde handla om hormonbehandling eller kirurgiska ingrepp.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
LÄS ÄVEN: Psykisk ohälsa vanligt bland transpersoner som ges pubertetsblockerare
Redan före kontakten med könsidentitetskliniken var den psykiatriska belastningen betydligt högre än bland kontrollgruppen. 45,7 procent av personerna i könsdysforigruppen hade tidigare fått specialistpsykiatrisk behandling jämfört med 15 procent bland kontrollerna.
Efter minst två års uppföljning hade andelen ökat till 61,7 procent i könsdysforigruppen. Bland kontrollgruppen låg motsvarande andel kvar på omkring 15 procent.
Kraftig ökning efter medicinsk behandling
Den tydligaste skillnaden syns när forskarna delar upp gruppen efter om personerna genomgått medicinsk könsbekräftande behandling.
Bland personer som sökte förändring från man till kvinna och senare genomgick medicinsk behandling hade 9,8 procent fått specialistpsykiatrisk behandling före indexdatumet. Minst två år senare hade andelen stigit till 60,7 procent.
Även bland personer som sökte förändring från kvinna till man var ökningen betydande. Där hade 21,6 procent fått specialistpsykiatrisk behandling före indexdatumet, jämfört med 54,5 procent efter minst två år.
Utvecklingen var betydligt mindre uttalad bland dem som inte genomgick medicinsk behandling. I gruppen som sökte förändring mot kvinna ökade andelen med specialistpsykiatrisk behandling från 53,1 till 59,7 procent. Bland dem som sökte förändring mot man ökade den från 65 till 67,2 procent.
Olika förklaringar
Resultaten innebär dock inte att forskarna kan slå fast att den medicinska behandlingen i sig orsakar den ökade psykiska ohälsan. Studien är en registerstudie och inte ett kontrollerat experiment. Det finns därför flera möjliga förklaringar till resultaten.
Forskarna pekar bland annat på att personer som genomgår behandling skiljer sig från dem som inte gör det och att psykiatrisk sjuklighet redan före behandlingen kan påverka vilka som får tillgång till medicinsk behandling.
Det är särskilt tydligt eftersom de som inte genomgick behandling hade betydligt högre nivåer av psykiatrisk vård redan före kontakten med könskliniken. Forskarna justerade därför sina analyser för bland annat tidigare psykiatrisk behandling.
Den fortsatta psykiatriska vårdkonsumtionen var fortfarande högre i könsdysforigruppen än bland kontrollpersonerna men resultaten visar inte att själva könsbekräftande behandlingen är orsaken till utvecklingen.
Psykisk ohälsa vanlig redan före behandling
Studien visar samtidigt hur omfattande den psykiatriska problematiken är bland unga som söker vård för könsdysfori.
Nästan hälften hade redan fått specialistpsykiatrisk behandling innan de kom till könsidentitetskliniken. Bland dem som senare fick medicinsk behandling var siffran däremot lägre, vilket forskarna kopplar till att allvarlig psykiatrisk problematik kan påverka möjligheten att få sådan behandling.
Forskarna konstaterar mot denna bakgrund att behovet av psykiatrisk vård inte tycks minska efter medicinsk könsbekräftande behandling. De efterlyser fortsatt forskning om orsakerna till den höga psykiatriska sjukligheten och betonar vikten av psykiatrisk uppföljning före och efter behandling.
LÄS ÄVEN: Studie: Vilja byta kön vanligt hos unga – går över med åldern
