➤ Samtidigt finns sammanlagt 3567 öppna återvändandeärenden hos polisen och Migrationsverket.

Afghanska asylsökanden är den kategori som får flest utvisningsbeslut numerärt. Utvisningar till landet blev en infekterad politisk stridsfråga med regeringen som senast omprövade sin ställning mot så kallade ”ensamkommande flyktingbarn” – en benämning som gammelmedia och politiker använder för en grupp bestående till en stor del av vuxna män från Afghanistan utan identitetshandlingar som uppger för myndigheterna att de är barn. Numera vill regeringen att denna kategori i praktiken ska få stanna i Sverige – trots avsaknaden av asylskäl.

Men även på myndighetsnivå blev dessa utvisningar en fråga som gäckade Justitie- och Utrikesdepartementet under en lång tid då Afghanistan vägrade att ta emot sina medborgare. Till slut slöts ett särskilt avtal mellan länderna ifjol som skulle möjliggöra verkställigheten av utvisningsbesluten för den stora gruppen. Avtalet presenterades som en betydelsefull framgång för svensk utrikespolitik och den styrande regeringen.

Afghanistans regering har ett flertal gånger sedan dess använt hot om att riva avtalet som ett påtryckningsmedel mot Sverige och EU. Vid ett tillfälle klagades det från afghanska flyktingministeriet på att landet ”saknar kapacitet” för att ”ta hand” om egna medborgare som utvisas från Sverige.

Några omfattande utvisningar blev det dock inte tal om. Samhällsnytt har begärt statistik från Kriminalvårdens transporttjänst som bistår gränspolisen med tvångsutvisningar. Enligt statistiken utvisades endast 73 personer till Afghanistan med tvång under 2017. Detta är en ökning jämfört med föregående år då motsvarande siffra var endast 30 personer för hela året. Men ökningen framstår som blygsam relaterat till det totala antalet öppna återvändandeärenden mot Afghanistan.

Enligt Migrationsverkets statistik hade myndigheten 2169 öppna afghanska ärenden vid förra årets slut. Utöver dessa finns även ett antal återvändandeärenden hos gränspolisen som Migrationsverket överlämnade dit på grund av att personen antingen ”gick under jorden” eller att utvisningen bedömdes omöjlig att verkställa utan polisens hjälp. Enligt Migrationsverkets presstjänst uppgick antalet sådana ärenden till 1398. Sammanlagt har alltså 3567 afghanska medborgare ett lagakraftvunnet utvisningsbeslut som ska verkställas. Trots att en del av dem som ska deporteras kan återvända självmant framstår antalet utvisade av gränspolisen för 2017 som tämligen låg.

Kriminalvårdens presschef uppger till Samhällsnytt via mejl att kostnaden för de 73 utvisningar som genomfördes ifjol inte har sammanställts än. Som jämförelse kan man dock använda en siffra från Kriminalvårdens årsredovisning för 2016 där kostnaden för en utvisning i gränspolisens regi uppges att vara 66.015 kronor per utvisad person (sida 56 i årsredovisningen). Detta inkluderar de enklare ”Dublin”-utvisningarna som genomförs mellan EU-länderna vilket innebär att kostnaden gällande mer komplicerade utvisningar till Afghanistan, som involverar chartrade flyg och en del personal, torde vara högre.

I början av 2016 annonserade dåvarande inrikesminister Anders Ygeman att upp till 80 tusen asylsökanden kommer att utvisas från Sverige de närmaste åren.

– Den stora ökningen kommer nog först om ett år, i takt med att Migrationsverket fattar beslut om asylprövningen, sade han då i en intervju till TT.

Färska siffror från 2017 indikerar att någon betydelsefull ökning uteblev. Men trots detta skapar flera journalister inom gammelmedia en myt om ”tusentals utvisningar till Afghanistan” – däribland Niklas Orrenius som skrev så här i en artikel för DN i juli i år:

”Själv är jag bara säker på en sak. Så länge som vi fortsätter att skicka tusentals människor mot deras vilja till ett av världens farligaste länder – då har vi en skyldighet att ta reda på vad som hände dem”

I en twitter-tråd som kan läsas på länken nedan menar dock Orrenius att hans ord feltolkades och att återvända frivilligt också innebär ”ett skickande”:

 

I samma veva publicerade Sveriges Radio en nyhet om att en afghan som utvisades till Afghanistan har dött i en terrorattack i Kabul. Nyheten visade sig vara falsk och SR blev tvungna att avpublicera den – dock utan några förklaringar eller information till sina läsare.