Förtroendet för public service fortsätter att vackla – särskilt bland väljare som identifierar sig tydligt till höger. En ny mätning visar att färre än hälften i gruppen nu har tillit till SVT:s rapportering. Trots den kraftiga nedgången tonar både forskare och SVT-ledning ned betydelsen.
En ny undersökning från SOM-institutet visar att förtroendet för SVT:s innehåll har minskat markant bland väljare som beskriver sig som ”klart till höger”. På bara ett år har andelen som uppger att de har ”mycket eller ganska stort förtroende” sjunkit från 57 procent 2024 till 46 procent 2025.
Det innebär att förtroendet nu för första gången faller under 50-procentsstrecket i denna grupp – en symboliskt viktig nivå. Nedgången är dessutom inte unik för SVT, utan syns även för andra etablerade tv-aktörer som TV4.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
LÄS ÄVEN: SVT-skandalerna fortsätter radas upp – SD kräver att kulturutskottet kallar upp ledningen
Samtidigt ligger förtroendet kvar på samma nivå bland vänsterväljare och personer som placerar sig ”något till höger”, vilket förstärker bilden av en växande politisk klyfta i synen på public service och signalerar att kritiken mot en politiska slagsida i utbudet kan ha fog för sig.
Forskare pekar utåt i stället för inåt
Enligt Ulrika Andersson vid SOM-institutet vid Göteborgs universitet handlar utvecklingen om förändringar i medielandskapet snarare än om att det skulle vara något problem med SVT:s innehåll.
– De [högerorienterade medier] har etablerat sig och blivit mer accepterade, exempelvis genom att de fått mediestöd. Den här gruppen som är klart till höger har hittat hem till sina medier som passar dem. Då får man nog också en mer kritisk bild till de gamla medierna, spekulerar hon.
LÄS ÄVEN: SVT:s språkbruk: Högerextrem nämns 79 gånger oftare än vänsterextrem
Förklaringen innebär i praktiken att ansvaret för det minskade förtroendet i stor utsträckning flyttas bort från public service själva – trots att kritiken mot en upplevd politisk slagsida länge varit återkommande från just denna väljargrupp.
Det har den varit sedan långt innan de medier som Andersson nämner såg dagens ljus. Den gängse förklaringen till uppkomsten av sådana medier är i stället som en reaktion på de tidigare mediernas vänsterslagsida.
SVT:s vd stolt – har ”skyhögt” förtroende
SVT:s vd Anne Lagercrantz vill inte heller dra några självkritiska slutsatser av siffrorna, utan beskriver bilden är mer ”komplex”.
– Bilden är faktiskt mer splittrad. Tittar vi på partierna så ökar förtroendet för SVT hos liberaler, står stilla hos moderater och sverigedemokrater, minskar hos kristdemokrater och vänsterpartister.
När hon konfronteras med att förtroendet trots allt minskar tydligt på högerkanten pekar hon i stället på en bredare samhällstrend.
– Det är ju en trend som vi ser i hela samhället sen ungefär 2010. Där väljare som lutar mer till höger litar mindre på SVT och alla mediehus, och även institutioner som sjukvården, försvaret och hovet. Men det jag är glad för är att vi fortsatt ligger i topp – vi har ett skyhögt förtroende både i svensk och internationell jämförelse.
LÄS ÄVEN: SVT:s vegetarian-reporter blir stött när Lamotte ber om kvitto – ”Vad är problemet?”
Att förtroende är ojämnt fördelat och att den trenden är i tilltagande anser Lagercrantz inte stämmer till självrannsakan. En växande del av publiken vänder public service ryggen men tvingas ändå stanna kvar som betalande kunder via skattsedeln.
Politisk ommöblering påverkar siffrorna
En annan faktor som lyfts fram är påstådda identifikationsförändringar i väljarkåren. Gruppen som identifierar sig som ”klart till höger” har förändrats över tid, inte minst genom ett ökat stöd för Sverigedemokraterna, menar Ulrika Andersson.
Hypotesen motsägs delvis av att Sverigedemokraterna själva placerar sig som ett mittenparti mellan de traditionella höger- och vänsterblocken, även om man genom samarbetet med den borgerliga regeringen den senaste mandatperioden av många kommit att uppfattas som att ha tagit ett kliv högerut.
SOM-institutets mätningar, som genomförts årligen sedan 1986, bygger på svar från tiotusentals svenskar och ses som en tung indikator på opinionstrender.
LÄS ÄVEN: Statsradions självbild: ”Vi har svenska folket med oss”
