I vissa länder tillsätts fluorid i dricksvattnet för att motverka karies, något som är kontroversiellt då man befarar att det finns hälsorisker. Nu har en studie från Karolinska institutet slagit fast att exponering för ämnet kan kopplas till försämrad kognition hos barn.
Fluorid kan finnas naturligt i dricksvatten och har använts mot karies i 70 år. I bland används begreppet fluor, som i fluorsköjning, det är då fluorid man menar. Fluor är en giftig gas. I Sverige förbjöds vattenfluoridering, alltså att fluorid tillsätts i dricksvattnet, på 70-talet
I den nya svenska studien deltog 500 mammor och barn på landsbygden i Bangladesh där fluorid förekommer naturligt i dricksvattnet med ungefär samma halter som i Sverige. Med urinprover mättes halterna av fluorid hos både mammor och barn, medan psykologer utvärderade barnens kognitiva förmågor vid fem och tio års ålder.
LÄS ÄVEN: Urusel tandhälsa hos migrantbarn – skapar långa köer och höga kostnader
Slutsatsen blev att högre halter hos gravida kvinnor kopplades till lägre kognitiva förmågor hos deras barn vid fem och tio års ålder.
– Våra resultat stödjer hypotesen att även relativt låga halter fluorid kan ha negativa effekter på barns tidiga utveckling, säger Maria Kippler, docent vid Institutet för miljömedicin på Karolinska institutet.
Förmågorna som påverkades var framför allt barnens verbala förståelse samt förmåga att tolka och bearbeta sinnesintryck.
Lägre nivåer är EU:s gränsvärden
Nivåerna som kopplas till sämre kognitiv utveckling är lägre än de gränsvärden som både WHO och EU satt upp för fluorid i dricksvatten.
Nu ska forskarna undersöka sambanden i andra befolkningsgrupper och utveckla experimentella modeller för att utreda vilka molekylära mekanismer som skulle kunna förklara sambanden.
– Det är viktigt med fortsatt forskning som kan ligga till grund för bedömningen av lämpliga gränsvärden för fluorid. Även små förändringar i kognition på befolkningsnivå kan ha stora konsekvenser för folkhälsan, säger Maria Kippler.