Nya länder som ansluter sig till EU bör under en övergångsperiod inte få rösta i frågor som rör unionens budget, utrikespolitik och säkerhetspolitik. Det föreslår Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Belgien och Luxemburg i ett gemensamt dokument som har tagits fram inom ramen för diskussionerna om EU:s framtida utvidgning.
Förslaget kommer samtidigt som unionen försöker återuppliva utvidgningsprocessen efter mer än ett decennium utan nya medlemsländer. Senast ett land anslöt sig till EU var 2013, då Kroatien blev medlem.
Bakgrunden är att flera kandidatländer nu närmar sig ett medlemskap. Montenegro och Albanien betraktas som de främsta kandidaterna medan Ukraina och Moldavien också hoppas kunna bli medlemmar under de kommande åren.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Enligt dokumentet skulle de nya medlemsländerna under en begränsad tid sakna rösträtt i vissa av EU:s mest känsliga frågor. Åtgärden beskrivs som både tillfällig och övergångsbaserad. Syftet är att säkerställa att en utvidgad union fortsatt kan fatta beslut effektivt.
LÄS ÄVEN: EU i avtal med Bangladesh – öppnar för mer invandring
– Utvidgningen är ett strategiskt verktyg, men bara om den gör EU starkare och inte svagare, säger Nederländernas utrikesminister Tom Berendsen till Euractiv.
Han menar att tiden är inne för en bred diskussion om hur ett större EU ska fungera i praktiken.
– Vi kan inte tillåta att själva utvidgningen undergräver EU:s förmåga att agera, säger han.
Montenegro nästa
Förslaget ses också som ett sätt att minska det politiska motstånd som ofta uppstår när nya medlemsländer ska godkännas. Alla EU:s 27 medlemsstater måste ge sitt samtycke till nya anslutningar och i vissa länder kan folkomröstningar bli aktuella. I både Frankrike och Irland kan sådana omröstningar behövas innan framtida medlemskap kan godkännas.
Samtidigt pågår redan förberedelser inför nästa utvidgning. Diplomater i Bryssel har enligt uppgifter börjat arbeta med ett nytt anslutningsfördrag för Montenegro.
I Albaniens fall bedöms förslaget om begränsad rösträtt inte utgöra något större hinder. Landets premiärminister Edi Rama har tidigare signalerat att Albanien kan vara berett att avstå från vetorätt när landet väl blir medlem.
LÄS ÄVEN: EU:s krisdrag: Distansarbete och kollektivtrafik lösningen på höjda energipriser
Utöver rösträttsfrågan föreslår de fem länderna även skärpta mekanismer för att hantera medlemsstater som avviker från EU:s så kallade demokratiska principer. Ett förslag är att införa en mer långvarig och kraftfull skyddsklausul som gör det möjligt för unionen att ingripa om ett nytt medlemsland anses försämra rättsstatens ställning, begränsa pressfriheten eller backa från demokratiska reformer.
Dokumentet innehåller även formuleringar som syftar till att motverka medlemsländer som blockerar gemensamma beslut. Det ses som en indirekt hänvisning till Ungern som tidigare i år under flera månader motsatte sig ett stödpaket på motsvarande omkring 90 miljarder euro till Ukraina.
Rättsliga åtgärder
En av de mest uppmärksammade idéerna är enligt EU-experten Steven Blockmans att göra en så kallad icke-regressionsklausul juridiskt bindande. Det skulle innebära att medlemsländer som försämrar demokratiska standarder eller bryter mot EU:s grundläggande värderingar kan bli föremål för rättsliga åtgärder från Bryssel.
Blockmans pekar på utvecklingen i både Ungern och Slovakien som exempel på varför frågan blivit aktuell. Han nämner också de problem som EU haft med den särskilda uppföljningsmekanism som infördes efter att Bulgarien och Rumänien blev medlemmar.
Enligt honom är det därför inte överraskande att Benelux-länderna nu vill använda de pågående förhandlingarna om Montenegros medlemskap för att stärka EU:s möjligheter att säkerställa att framtida medlemsstater fortsätter att leva upp till unionens grundläggande krav även efter att de har anslutit sig.
