I helgen slog Expressen upp att EU, när kriget i Ukraina väl är över, riskerar att ställas inför ett allvarligt säkerhetshot i form av massinvandring. Men det handlar inte om den migration som under många år pågått från tredje världen, där många nyanlända aldrig integreras fullt ut. I stället rör det sig om ett påstående att 700 000 ryska krigsveteraner kan välja att lämna Ryssland och söka sig till EU. Den vänsterliberala tidningen hänvisar till uttalanden från Estlands utrikesminister, som varnar för att en överväldigande majoritet av de stridande ryssarna kan komma – individer som beskrivs som ”mycket farliga”. Samtidigt lyfts sällan den faktiska massinvandringen som ett säkerhetshot. Miljontals okända migranter utan identitetshandlingar har redan kommit till unionen. Lika tomt ekar det om säkerhetshot när Spanien planerar amnesti för en halv miljon illegala invandrare, som i förlängningen kan röra sig fritt i EU.
Flera EU-ministrar, däribland Sveriges försvarsminister Pål Jonson, har tidigare varnat för att hotbilden mot unionen kan förvärras när kriget i Ukraina en dag tar slut. Bedömningen grundar sig på antagandet att Ryssland då kommer att reagera på den militära upprustning som Nato-länderna i EU genomfört längs den ryska gränsen.
LÄS ÄVEN: Pål Jonson: Fred i Ukraina ett hot mot Sverige
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Jonson menar att säkerhetsläget i Östersjöområdet sannolikt kan försämras i ett sådant scenario, eftersom Ryssland då får möjlighet att omdisponera militära resurser från Ukraina till regionen. Ur detta perspektiv framstår ett fortsatt krig som ett mindre dåligt alternativ för både Sverige och Europa, enligt försvarsministern.
Men hotet handlar inte enbart om Rysslands möjlighet att förstärka sin militära kapacitet på den europeiska sidan, i områden som Sankt Petersburg och Kaliningrad. På lördagen slog Expressen upp ett scenario med hänvisning till Estlands regering – ryska medborgare som invandrar till EU kan utgöra ett omfattande säkerhetshot.
Expressen beskriver ett tänkbart läge där uppemot 700 000 ryska krigsveteraner skulle vilja lämna sitt hemland för att bosätta sig i EU efter kriget – och att dessa skulle utgöra ett hot mot unionens framtid.
Estlands utrikesminister Magnus Tsahkna uppger att det finns omkring en miljon stridande ryska soldater, och att en majoritet av dem planerar att packa sina väskor och försöka bosätta sig i EU. Hur pålitlig informationen är framgår dock inte, men han hänvisar till att omkring 261 ryssar med militär bakgrund ska ha försökt lämna Ryssland för att ta sig till EU.
LÄS ÄVEN: Expressen: Ryska militären utplånas – tvingas nu ta hjälp av kameler och åsnor
Estland har länge förespråkat ett förbud mot ryska medborgare i EU och har redan börjat stänga gränserna för dem. Nu vill landet även införa ett särskilt gemensamt inreseförbud för ryska krigsveteraner inom hela Schengenområdet. Bedömningen är att dessa personer utgör en konkret risk, både på grund av militär erfarenhet och möjliga kopplingar till kriminalitet och ryska säkerhetstjänster.
– Vi har nära en miljon stridande i Ryssland. De är till stor del kriminella, de är mycket farliga människor. Vi har information som tyder på att de flesta av dem kommer att ta sig till Europa efter kriget. Och Europa är inte redo för det, säger Magnus Tsahkna.
Även Estlands inrikesminister Igor Taro har uttalat sig i medierna och stöder beslutet. Han menar att ryssar generellt kan ha en fientlig inställning till Europa och det europeiska levnadssättet.
– Det råder ingen tvekan om att det rör sig om individer med en fientlig inställning till Europa. De har stridserfarenhet och militär utbildning, sa Igor Taro till estniska ERR.
Enligt Igor Taro kan ryssar komma att delta i organiserad brottslighet inom EU. Han hänvisar till att Ryssland rekryterat soldater från fängelser för att delta i invasionen av Ukraina, samt till en påstådd ökning av våldsbrott i Ryssland kopplad till soldater som deltagit i kriget.
– Det hot de utgör är inte bara abstrakt. Det omfattar både möjligheten att utföra uppdrag åt ryska specialtjänster och deltagande i organiserad brottslighet, sa Taro till estniska ERR.
LÄS ÄVEN: Estniskt utspel om bombningar av Tallinn väcker reaktioner
Estland vill att deras linje om att förbjuda ryska medborgare från att resa till EU ska antas på EU-nivå. För att driva frågan har landet sökt stöd hos sin egen medborgare, Estlands tidigare premiärminister Kaja Kallas, som för närvarande är EU:s utrikeschef. Hon uppger att flera medlemsländer ställer sig positiva till initiativet att stänga gränserna för ryska besökare med militär bakgrund.
– Det innebär en tydlig säkerhetsrisk för Europa, slog Kaja Kallas fast.
Pågående massinvandring och amensti
Utöver säkerhetsriskerna pekar experter även på de psykiska konsekvenserna. Många krigsveteraner väntas lida av posttraumatiskt stressyndrom, vilket ytterligare kan öka risken för våldshandlingar. Ett sådant perspektiv lyfts sällan när det handlar om den omfattande massinvandringen av migranter utan dokumentation från krigsdrabbade områden i Afrika och Mellanöstern.
LÄS ÄVEN: Nato-varningen: Satsa mer på militären eller lär era barn ryska!
Några motsvarande varnande artiklar om den omfattande invandring som redan pågår till EU återfinns inte i den vänsterliberala pressen. I stället har kritiker målats upp med etiketter som ”främlingsfientliga” eller ”rasister” och beskrivs som oförmögna att se den ”vinst” som massinvandringen och de alltmer förändrade samhällena sägs ge EU.
Samtidigt som varningar nu utfärdas om ett framtida och hypotetiskt scenario, där vissa ryska soldater eventuellt skulle kunna söka sig till EU efter kriget, fortsätter den faktiska massinvandringen till Europa utan att i någon större utsträckning lyftas som ett säkerhetsproblem i någon särskild aspekt.
LÄS ÄVEN: VIDEO: Här strömmar illegala till massamnestin och sin framtid i EU
Exempelvis planerar Spanien amnesti för omkring en halv miljon illegala migranter, som istället för att skickas tillbaka får möjlighet att stanna – och på sikt även ta del av EU:s fria rörlighet.
Medan den pågående massinvandringen fortsätter ska EU-medborgarnas uppmärksamhet istället alltså riktas mot ett möjligt framtida hot i form av påståendet att närmare en miljon ryska krigsveteraner kan komma att vilja bo i EU i framtiden. Hotbilden bygger i detta fall på antaganden snarare än på redan inträffad utveckling.
Under många år har EU tagit emot miljontals migranter, i många fall utan fullständiga identitetshandlingar och med begränsade möjligheter till bakgrundskontroll samt brottsregister. Trots detta beskrivs invandringen med tillhörande anhöriginvandring ofta som en tillgång för unionen – ett tillskott av arbetskraft, kompetens och i förlängningen en ekonomisk styrka.
Samtidigt har brottsligheten ökat i flera medlemsländer, parallellsamhällen vuxit fram och ett växande antal EU-länder drabbats av islamistiskt motiverade terrordåd under senare år. Dessa utvecklingar kopplas sällan till migrationspolitiken i den säkerhetspolitiska debatten, utan tonas gärna ned och även i den mediala diskussionen.
Att samhällen förändras i grunden och blir mer oigenkännliga, när andelen muslimer i befolkningen växer och islam får större inflytande i sociala och kulturella strukturer, betraktas sällan som något som bör varnas för.
USA: ”Icke-europeiska” EU-länder
På sikt bidrar massinvandringen från Afrika och Mellanöstern till att förändra EU-länderna, inte bara demografiskt utan även kulturellt och politiskt, vilket riskerar att påverka Europas gemensamma identitet.
LÄS ÄVEN: Demografins krutdurk: Forskare varnar för inbördeskrig i framtidens Sverige
Detta är något som USA:s president Donald Trump har lyft i Vita husets framtidsbild av Europa i den amerikanska nationella säkerhetsstrategin, som Samnytt tidigare rapporterat om.
På lång sikt är det mer än troligt att vissa NATO-medlemmar senast inom några decennier kommer att bli övervägande icke-europeiska.
– Vita huset
LÄS MER: Trump varnar: Europa riskerar gå under av migration
