Trots att staten avsatt vad man kallar rekordstora summor till infrastrukturen räcker pengarna inte till de projekt som behöver genomföras. Lösningen som nu lanseras är ett tydligt systemskifte – privata finansiärer och statliga bolag ska kunna ta över vägbyggen från Trafikverket – och bilisterna kan i ökad utsträckning tvingas betala direkt genom vägavgifter och tullar. Samtidigt har regeringen under mandatperioden spenderat hundratals miljarder på stöd till Ukraina, bistånd till tredje världen och kostnader för invandring på hemmaplan.
Trots en nationell infrastrukturplan på 1 171 miljarder kronor för de kommande tolv åren har regeringen redan tvingats skjuta flera angelägna projekt på framtiden. Infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) konstaterar att nya finansieringsformer behövs för att få fram mer pengar och genomföra fler projekt.
Han beskriver själv i en kommentar till DN förändringen som ett möjligt ”systemskifte”. Huvudskälet stavas decennier av prioriteringar på annat än infrastruktur, prioriteringar som till stor del fortsatt även under innevarande mandatperiod.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Öppnar för vägavgifter
En central del i regeringens linje är att låta användarna betala en större del av kostnaden för ny infrastruktur. Carlson lyfter fram Öresundsbron som ett exempel på hur investeringar kan finansieras genom avgifter från dem som använder anläggningen.
LÄS ÄVEN: Sverige skickar ny miljard till Ukraina – trots jättelånet på 1000 miljarder
Han utesluter inte att framtida svenska projekt, exempelvis Östlig förbindelse i Stockholm, helt eller delvis kan finansieras på samma sätt. Endast den som betalar får använda vägen. För andra blir det att backa och vända.
Privat kapital ska in i vägbyggen
Regeringen ger nu Trafikverket i uppdrag att förbereda så kallade OPS-lösningar – offentlig-privat samverkan – där privata aktörer finansierar, bygger och driver infrastruktur under lång tid.
Argumentet är att projekten ska kunna byggas snabbare, med större kostnadskontroll och att delar av risken flyttas från staten till privata aktörer. Flera vägprojekt pekas redan ut som möjliga pilotprojekt.
Statligt bolag ska konkurrera med Trafikverket
Parallellt vill regeringen ändra lagen så att ett särskilt statligt bolag kan få ansvar för att bygga och driva vägar. I dag är det Trafikverkets uppgift.
Tanken är att skapa vad regeringen kallar ”institutionell konkurrens” och därmed utmana Trafikverkets monopolställning. Regeringen hänvisar till liknande modeller i andra länder, inte till underfinansieringen på hemmaplan.
Fördyringar används som argument
Bakgrunden är flera stora infrastrukturprojekt som drabbats av kraftiga kostnadsökningar. Västlänken i Göteborg har krävt ytterligare 7,6 miljarder kronor från staten, samtidigt som regeringen räknar med att kommuner, region och bilister ska bidra med motsvarande belopp.
LÄS ÄVEN: Dagerlind: När biståndet krymper på pappret men växer i verkligheten
Dubbelspåret genom Helsingborg har samtidigt stigit från omkring 5 miljarder till närmare 15 miljarder kronor och skjutits på framtiden. Regeringen menar att alternativa finansierings- och organisationsformer kan minska risken för liknande kostnadsöverdrag.
Ett vägval för Sverige
Kärnan i regeringens budskap är att skattefinansieringen inte längre anses tillräcklig för att möta alla infrastruktursatsningar. Därför öppnas nu dörren för vägavgifter, privat kapital och nya statliga bolag.
Ministern själv sammanfattar förändringen med orden ”Kalla det gärna ett systemskifte.”
