Efter nära miljonen till våldtäktsman – nu ska brottsoffer få förtur

Ett uppmärksammat rättsfall där en dömd våldtäktsman tilldelades nära en miljon kronor i ersättning från staten samtidigt som brottsoffret hade svårt att få ut sitt skadestånd blev en symbol för en större konflikt i svensk rättspolitik. Kritiken mot systemet har handlat om vem rättsordningen i praktiken prioriterar – gärningsmannen eller den som utsatts för brott. Nu vill regeringen förändra reglerna i grunden. Samnytt har talat med Sverigedemokraternas vice partiordförande och justitieutskottets ordförande Henrik Vinge om reformerna som ska flytta fokus till brottsoffren.

Frågan om skadestånd till dömda brottslingar har under senare år blivit en återkommande stridsfråga i svensk rättspolitik. Särskilt uppmärksamhet väckte fallet med den syriske våldtäktsmannen Damir Al-Ali, som dömts för bland annat människorov och grova våldtäkter i Malmö men senare tilldelades cirka 840 000 kronor i ersättning från staten, vilket Samnytt rapporterat om i flera artiklar.

Bakgrunden var att en senare rättslig prövning slog fast att han ansågs ha avtjänat ett för långt frihetsberövande i förhållande till det slutliga straffet. Hovrätten menade då att det var svårt att säkerställa syrierns exakta ålder.

LÄS ÄVEN: Damir får nära en miljon i skadestånd efter kidnappningsvåldtäkter – straffet var FÖR HÅRT

Beslutet väckte kraftiga reaktioner eftersom mannen fortsatt var dömd för de grova brotten samtidigt som staten betalade ut en ersättning som översteg brottsoffrens skadestånd.

Nu säkerställer vi att brottsoffer får sina pengar. Men det finns skäl att också titta på om nivåerna i vissa fall är tillräckliga, särskilt vid grova våldsbrott där konsekvenserna kan vara livslånga.

Henrik Vinge (SD)

Kritiker menade att utfallet undergrävde allmänhetens rättskänsla och satte fokus på hur lagstiftningen kring frihetsberövandeersättning och brottsskadeersättning var utformad.

LÄS ÄVEN: JK: Damir Al-Ali fick högre skadestånd för att han våldtog

Mot denna bakgrund presenterar regeringen nu förslag om förändrade skadeståndsregler. Samnytt har talat med Henrik Vinge (SD), jurist, riksdagsledamot från Stockholm och vice partiordförande för Sverigedemokraterna. I dag räknas han som en av de mest inflytelserika företrädarna för partiets rättspolitik.

Kan du beskriva huvuddragen i de lagförslag ni nu genomför – och hur de konkret förändrar situationen för brottsoffer?

– Den tydligaste skillnaden är att tidigare har det varit så att om man är brottsoffer och brottslingen har dömts att betala ett skadestånd, då måste brottsoffret driva in den skulden på samma sätt som alla andra skulder. Och om brottslingen då inte betalar eller sticker utomlands eller inte har några pengar, då får man ingenting.

LÄS OCKSÅ: 220 000 har skrivit på protestlista mot skadestånd till våldtäktsman

Han fortsätter:

– Nu ändrar vi de reglerna helt. Det som kommer att hända är att staten går in och betalar skadeståndet till brottsoffret, och sedan är det staten som driver in pengarna från brottslingen i stället. Det är den stora skillnaden.

De flesta tror ju redan att ett skadestånd betyder att man får dessa pengar?

– Jag tror många tror att det redan har varit så, men det har det inte varit. Tidigare har brottslingen fått en skuld på samma sätt som om någon hade tecknat ett mobilabonnemang eller något annat. Och det är upp till brottsoffret att driva in den, vilket inte alltid är så enkelt – inte minst om det handlar om en farlig person.

SE VIDEO: Gav 840 000 i skadestånd till våldtäktsman – nu får hon medalj av kungen

Vinge går vidare:

– Nu kommer brottsoffret alltid att få betalt. Och staten är ju väldigt duktig på att driva in skulder, med Skatteverket och Kronofogden och den uthållighet som finns där. Det kommer att leda till att brottslingar i högre utsträckning faktiskt måste betala.

LÄS ÄVEN: AVSLÖJAR: Fick 840 000 av JK – stal ytterligare över TRE MILJONER från pensionär

Du lyfter 840 000-kronorsfallet som ett tydligt exempel på brister i den tidigare ordningen. Vad var det som gjorde just detta fall så avgörande för behovet av reform?

– Det som gjorde fallet så uppseendeväckande var att skuldfrågan låg fast. Han var fortfarande dömd för ett mycket allvarligt brott. Samtidigt fick han en stor ersättning från staten, medan brottsoffret hade betydligt svårare att få ut sitt skadestånd, förklarar Vinge.

Under lång tid har fokus i hög grad legat på gärningsmannens rättigheter och integritet. Nu vänder vi på perspektivet och sätter brottsoffret i centrum. Att den som utsatts för brott faktiskt får sin ersättning är en helt central del i den omläggningen.

Henrik Vinge (SD)

En central del av kritiken handlade om att den statliga ersättningen inte kunde utmätas för att täcka gärningsmannens skuld till brottsoffret.

– Han fick hela summan utbetald, medan brottsoffret i praktiken stod utan pengar. Det är ett utfall som många uppfattade som stötande och som tydligt visade behovet av förändring.

LÄS MER: Staten betalade Damirs skadestånd till våldtagen kvinna

Enligt Vinge låg problemet i regelverket snarare än hos de myndigheter som fattade besluten.

Om utfallet blir så här, som i 840 000-kronorsfallet, är det då lagstiftningen eller Justitiekanslerns bedömningar som har brustit?

– Justitiekanslern har i sådana här fall följt de regler som har funnits. Problemet har varit att regelverket varit felaktigt utformat, vilket kunnat leda till stötande utfall. Därför är det lagstiftningen som behöver ändras. Han går vidare:

– Samtidigt måste man följa hur de nya reglerna tillämpas i praktiken, och om det fortfarande uppstår oskäliga resultat kan det bli aktuellt att se över dem igen.

De nya reglerna innebär bland annat att statlig ersättning i vissa fall ska kunna jämkas eller helt utebli om det anses oskäligt att betala ut stora belopp till personer som dömts för allvarliga brott.

– Det finns en rimlighet i att oskyldigt dömda får ersättning. Men när skuldfrågan ligger fast och det handlar om tekniska omständigheter, som i det här fallet, ska det finnas möjlighet att justera ersättningen.

Del av större rättspolitisk omläggning

Henrik Vinge beskriver reformen som en del av ett mer genomgripande skifte i synen på rättspolitiken.

– Under lång tid har fokus i hög grad legat på gärningsmannens rättigheter och integritet. Nu vänder vi på perspektivet och sätter brottsoffret i centrum. Att den som utsatts för brott faktiskt får sin ersättning är en helt central del i den omläggningen, säger han.

LÄS MER: JK vägrar svara på frågor om skadestånd till våldtäktsman

Samtidigt menar han att arbetet inte stannar vid själva utbetalningssystemet. Nästa steg handlar enligt honom om att se över storleken på skadestånd vid allvarliga brott.

– Nu säkerställer vi att brottsoffer får sina pengar. Men det finns skäl att också titta på om nivåerna i vissa fall är tillräckliga, särskilt vid grova våldsbrott där konsekvenserna kan vara livslånga.

LÄS ÄVEN: Tidöpartierna förenklar ersättning till brottsoffer

Parallellt arbetar regeringen med andra åtgärder som syftar till att stärka skyddet för brottsutsatta, bland annat längre inlåsning av grova brottslingar och möjligheten att efter avtjänat straff begränsa deras rörelsefrihet genom vistelseförbud i vissa områden.

– Det kan handla om gängkriminella eller om våld i nära relationer. Den som har utsatt andra för allvarliga brott ska inte kunna återvända och fortsätta utgöra ett hot mot sina offer. I sådana fall behöver det finnas tydliga möjligheter att hålla avstånd även efter att straffet är avtjänat, säger han till Samnytt.

Det första exemplet är då en misstänkt på ett eller annat sätt har krånglat sig kvar i häktet och därför har suttit där en längre tid. Det skulle exempelvis kunna röra sig om att man har försvårat utredningen eller att man har försatt sig själv i situationer som har lett till häktning trots att inget brott har kunnat bevisas i slutändan.

En person som rör sig i gängkriminella kretsar och poserar på bild med automatvapen eller ljuger om att han har varit delaktig i ett mord på sociala medier men som visar sig vara oskyldig till eventuell brottslighet (bilden kanske togs på en laglig skjutbana utomlands exempelvis) har tidigare kunnat få stora summor skadestånd av staten. Detta därför att han har suttit inlåst utan skuld i ett brott. Dessa kommer nu som huvudregel inte att få en spänn. Har man medvetet och mot bättre vetande krånglat sig kvar i häktet får man faktiskt skylla sig själv, det ska staten inte ersätta.

Henrik Vinge (SD) på X

För Vinge handlar förändringarna ytterst om att stärka förtroendet för rättssystemet.

– När människor ser att brottsoffer får upprättelse och att systemet upplevs som rättvist ökar också tilliten till rättsstaten. Det är en viktig utgångspunkt för hela den omläggning vi nu genomför.

LÄS ÄVEN: Våldtäktsman som fick 840 000 av JK utvisades – i FYRA dagar

Reformerna väntas träda i kraft från 1 september i år. Hur reformerna kommer att påverka rättssystemet i praktiken återstår att se.

Först när de nya reglerna prövats i konkreta fall blir det möjligt att avgöra om den politiska omläggningen faktiskt förändrar den balans mellan gärningsman och brottsoffer som länge varit föremål för debatt.

LÄS ÄVEN: EXKLUSIVT: SÅ utvisades våldtäkts-Damir till Syrien