Enligt mediala uppgifter ska nästan samtliga migranter som stormade Ceuta ha återvänt hem. Från den spanska exklaven rapporteras dock om allt annat än lugn. Samtidigt vill den spanska regeringen att fler ensamkommande ska få stanna.
Trots att de spanska myndigheterna uppger att nästan samtliga av de omkring 60 000 migranter som under förra veckan tog sig in i den spanska exklaven Ceuta har återvänt till Marocko, är situationen i staden långt ifrån normal.
Invånare beskriver ett samhälle som fortfarande präglas av oro, militär närvaro och en djup osäkerhet efter den största gränsgenomströmningen i Spaniens moderna historia.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Enligt Spaniens regering har merparten av migranterna återvänt, antingen frivilligt eller genom snabba återföranden i samarbete med marockanska myndigheter. Reuters rapporterade redan i fredags att tiotusentals personer hade lämnat Ceuta igen och under helgen ska siffran fortsatt att stiga till nära samtliga av de uppskattningsvis 60 000 som korsade gränsen.
Men på plats i Ceuta beskriver invånare och lokala myndigheter en stad som fortfarande befinner sig i krisläge. Ett antal migranter finns fortfarande kvar i bergsområden och längs kuststräckorna, samtidigt som polis och militär fortsätter omfattande sökinsatser.
Räddningstjänsten arbetar fortfarande med att återfinna personer som misstänks ha omkommit i havet under den kaotiska gränspassagen. Dödssiffran har samtidigt stigit till över 70 personer enligt de senaste uppgifterna.
Ceutas borgmästare har varnat för att stadens normala liv fortfarande är allvarligt påverkat. Säkerhetsstyrkor patrullerar gatorna och många invånare upplever att den plötsliga massinvandringen lämnat djupa spår, trots att de flesta migranterna nu påstås ha lämnat området.
Kräver hårdare tag
Krisen har också utlöst en intensiv politisk debatt i Spanien och resten av Europa. Oppositionspartiet Vox har krävt betydligt hårdare gränsskydd och omedelbar utvisning av de migranter som fortfarande befinner sig i Ceuta, medan regeringen under premiärminister Pedro Sánchez pekar på människosmugglare och desinformation på sociala medier som de främsta orsakerna till massrusningen mot gränsen.
LÄS ÄVEN: 22 EU-länder kräver krismöte efter migrantkrisen i Ceuta – pressar Spanien om migrationspolitiken
Den dramatiska utvecklingen har fått återverkningar även utanför Spanien. Flera europeiska regeringar har krävt skärpta åtgärder för att skydda EU:s yttre gräns och migrationskrisen i Ceuta har åter satt Schengensamarbetet och unionens gemensamma migrationspolitik i fokus.
Flera orsaker
Någon entydig förklaring till den massiva stormningen av Ceuta finns ännu inte. Flera faktorer pekas dock ut som möjliga orsaker och både marockanska och spanska myndigheter beskriver händelsen som resultatet av en kombination av desinformation, människosmuggling och förändrade rättsliga förutsättningar.
Marockos inrikesministerium hävdar att falska uppgifter på sociala medier spelade en avgörande roll. Enligt myndigheterna spreds rykten om att vägen till Ceuta stod öppen och att den som lyckades ta sig över gränsen inte längre riskerade att omedelbart skickas tillbaka. Samtidigt ska människosmugglare ha utnyttjat dessa uppgifter för att locka människor att försöka ta sig över till den spanska exklaven.
LÄS ÄVEN: Migrantstormningen kan sätta stopp för EU:s fria rörlighet: ”Invasion”
En annan faktor som ofta lyfts fram är en färsk dom från Spaniens högsta domstol. Domen har tolkats som att migranter som anländer sjövägen inte utan vidare kan avvisas genom de förenklade direktavvisningar som tidigare använts. Enligt både marockanska och spanska företrädare misstolkades domen snabbt på sociala medier och gav många intrycket att den som tog sig till Ceuta skulle ha betydligt större möjligheter att stanna i Spanien.
Oppositionen i Spanien pekar samtidigt på regeringens migrationspolitik som en möjlig så kallad pullfaktor. Kritiker hänvisar bland annat till amnestin som gör det möjligt för över en miljon illegala migranter att ansöka om uppehålls- och arbetstillstånd.
Fler ska få stanna
Samtidigt pågår en politisk strid om de tusentals påstått minderåriga migranter som tagit sig till Ceuta. Premiärminister Pedro Sánchez regering vill att omkring 7 000 ensamkommande barn och ungdomar ska tas om hand inom det spanska mottagningssystemet och fördelas mellan landets autonoma regioner, i stället för att återvända till Marocko.
Förslaget har mött hård kritik från flera regionala regeringar och oppositionspartier som varnar för att beslutet riskerar att fungera som ännu en pullfaktor och uppmuntra fler minderåriga att försöka ta sig till Spanien.
Regeringen hänvisar samtidigt till att minderåriga omfattas av ett särskilt rättsligt skydd enligt spansk och internationell lag och därför inte kan avvisas på samma sätt som vuxna migranter.
DN: Ingen fara
I Dagens Nyheter låter man statsvetaren Peo Hansen förklara att reaktionerna på stormningen av Ceuta varit överdriven och att det inte fanns någon möjlighet att Sverige skulle behövt ta emot några av de illegala migranterna.
Hansens teori är att Marocko har tillåtit personer att passera gränsen till den spanska exklaven vilket i sin tur ska bero på att Spanien nyligen sträckte ut en hand till Algeriet, en rival till Marocko.
– Jag kan inte tänka mig att 60 000 migranter ger sig av med ett fingerknäpp utan att någon organiserar och tillåter det, säger han till DN.
LÄS ÄVEN: Spaniens amnesti för illegala växer: 3 miljoner migranter
Hansen avvisar också kritiken mot Spaniens liberala invandringspolitik som en faktor. Han menar att Spaniens politik på området i dag liknar den Sverige hade 2015 men att det inte tyder på att en migrantkris ligger runt hörnet.
– Likheten ligger i så fall i att Sverige under en period hade ett humant språkbruk och erkände flyktingars rättigheter.
Hyllar migrantkrisen 2015
Peo Hansen har anlitats som föreläsare av både Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Under flera år har han också drivit tesen att migrantkrisen 2015 inte var en ekonomisk belastning utan tvärtom gav positiva effekter för Sverige samt utgjorde ”en ekonomisk framgångssaga”.
Det är huvudbudskapet i hans bok Migrationsmyten och den vidareutvecklas i den vetenskapliga artikeln En ”Modern MigrationsTeori” från 2024. Där argumenterar han för att den etablerade bilden av flyktinginvandring som en statsfinansiell kostnad bygger på felaktiga ekonomiska antaganden och att flyktingar i stället bör ses som en real ekonomisk resurs.
