Danske Bank har reviderat sin syn på Riksbankens kommande räntebeslut och justerat ned förväntningarna om en höjning i maj. I den nya prognosen räknar banken i stället med två räntehöjningar, i juni och augusti, vilket skulle lyfta styrräntan till 2,25 procent. Den ökade osäkerheten kring situationen i Mellanöstern är en bidragande orsak, där konflikten och utvecklingen kring Hormuzsundet skapat oro på energimarknaderna och störningar i globala leveranskedjor.
Det var på fredagsmorgonen som Danske Bank presenterade det hela i ett marknadsbrev. Även ECB:s framtida agerande har fått banken att ändra sina antaganden. Mot bakgrund av de senaste uttalandena från ECB-ledamöter väntas nu två höjningar, i juni och augusti, i stället för tidigare prognos om april och juni.
En central del i den tidigare bedömningen var att en räntehöjning från Riksbanken i maj i stor utsträckning förutsatte att ECB skulle agera redan i april. Den kopplingen har nu försvagats.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
LÄS ÄVEN: Kriget i Mellanöstern skakar ekonomin – hot om stigande boräntor och rusande oljepris
Samtidigt pekar Danske Bank på att både inflation och konjunktur i Sverige utvecklats svagare än väntat. Lägre inflationsutfall för mars ger dessutom Riksbanken utrymme att avvakta ytterligare inkommande information innan beslut fattas.
Riksbankens kommande höjningar skulle innebära att styrräntan når 2,25 procent i augusti.
Därför tar vi bort vår förväntan om en höjning i maj och förväntar oss nu två höjningar i juni och augusti som vårt huvudscenario
– Danske Bank
Samtidigt understryker banken att osäkerheten är fortsatt hög och att prognosen i stor utsträckning påverkas av utvecklingen i Mellanöstern, med särskilt fokus på leveranskedjor och energimarknader.
LÄS ÄVEN: Chefsekonomen: Iran-kriget kan slå hårt mot ekonomin
Den geopolitiska situationen bedöms kunna leda till både mer åtstramande och mer försiktiga penningpolitiska reaktioner än i huvudscenariot.
Osäkerheten kring utvecklingen i Mellanöstern, till följd av konflikten mellan USA, Israel och Iran, har skapat störningar i sjötrafiken genom Hormuzsundet. Det gör situationen till en central del av den aktuella problematiken.
Förväntningarna på när trafiken kan återgå till normala nivåer har svängt kraftigt under april, vilket speglar hur snabbt bedömningarna förändras i takt med nya signaler i konflikten.
Osäkert – kan bli högre eller lägre
Även om en sannolikhet kring 60 procent enligt banken bör tolkas med försiktighet, framhåller de att den ändå indikerar en betydande risk för att läget inte normaliseras i tid. Ett sådant scenario skulle i så fall sannolikt bero på en förlängd konflikt med följdeffekter på globala leveranskedjor.
Samtidigt har Riksbanksdirektionen nyligen signalerat en mer öppen hållning kring olika möjliga räntebanor. Aino Bunge har i ett tal framhållit att utvecklingen kan leda till behov av antingen en högre eller en lägre styrränta än deras huvudscenario. De utesluter inget av alternativen.
Även vice riksbankschef Per Jansson har betonat att penningpolitiken behöver väga olika inflationsdrivande faktorer mot varandra. Han pekade på att sänkt matmoms pressar priser nedåt medan högre energipriser verkar i motsatt riktning, men att osäkerheten från situationen i Mellanöstern kräver särskild vaksamhet kring eventuella spridningseffekter.
