I en gemensam påverkanskampanj kräver agendajournalister på SVT och myndighetsaktivister på Trafikverket att de nyligen sänkta drivmedelspriserna åter höjs kraftigt.

Den höga inblandningen av biodrivmedel i bensinen och dieseln har fått hård kritik. Den gör bränslet vid pump avsevärt dyrare samtidigt som den ger betydligt kortare körsträcka per liter och sliter på motorerna.

Många bilberoende svenskar, åkerier och lantbrukare drog därför en lättnadens suck och skickade en tacksamhetens tanke till Tidöpartierna för den kraftiga sänkning av ”reduktionsplikten” och den välkomna prissänkning på bensin och diesel som den resulterade i.

I dyrtider med hög inflation, höga matpriser, höga elpriser och höjda boräntor upplevdes prissänkningarna på bensin och diesel som en skänk från ovan för att få ekonomin att gå ihop.

Trafikverket i opposition mot regeringen

Men nu går Trafikverket, i strid med regeln om myndigheters oväld, ut och undergräver regeringsbeslutet och kräver kraftiga prishöjningar på drivmedel. Detta med hänvisning till ”klimatet”.

Och man får draghjälp av skattefinansierade stats-TV. Den vinklade rapporteringen är signerad Johan Zachrisson Winberg, som tidigare fått hård kritik för att medvetet inte följa Public Service direktiv om opartisk journalistik. I drivmedelsfrågan rönte han för en tid sedan stor uppmärksamhet när han kallade de svenska då rekordhöga priserna på bensin och diesel för ”låga”.

Det är i en färsk rapport som de anställda på Trafikverket i ställt för att serva den regering som svenska folket har röstat fram i stället går i opposition mot den. SVT väljer i stället för att granska och ifrågasätta Trafikverkets obstruktion och myndighetsaktivism att agera språkrör för den på skattebetalarnas bekostnad.

Sveriges utsläpp extremt låga

Sverige har i ett internationellt perspektiv extremt låga utsläpp av växthusgaser. Enligt vissa beräkningar handlar det till och med om netto nollutsläpp.

Från rödgrönt politiskt håll vill man ändå gå vidare, detta trots att det är oerhört dyrt att sänka utsläppen ytterligare, kostnader som hamnar på konsumenter och företagare och drabbar dem hårt. Argumentet är att Sverige ska fortsätta att visa vägen.

Tidöpartierna vill skynda långsammare

Tidöpartierna har, mycket på initiativ av Sverigedemokraterna beslutat backa bandet en smula, där man anser att tidigare regeringar gått för snabbt och brutalt fram utan hänsyn till vilka samhällskonsekvenser klimatåtgärderna får. Sänkningen av reduktionsplikten och därmed priset på drivmedel är ett exempel på detta.

Det kan eventuellt leda till att Sverige inte fullt ut klarar EU:s högt uppskruvade klimatmål till år 2030. Den svenska regeringen och SD menar att det målet inte får vara allenarådande utan måste vägas mot andra centrala samhällsintressen.

Man siktar i stället på att skynda långsammare i början men att vara ifatt och nå nästa av EU:s etappmål till år 2045. På så sätt kan klimatomställning med ny teknik som idag i många fall är dyr, ofullgången och lider av barnsjukdomar implementeras i en takt som inte äventyrar hushållens och näringslivets ekonomi eller skadar viktiga samhällsfunktioner.

Jordens undergång i klimatkatastrof förutspås

Men alla håller inte med utan vill i stället forcera den gröna omställningen i ett ännu högre tempo. Argumentet är att jordens undergång i en klimatkatastrof annars är nära förestående.

På Trafikverket ansluter man sig nu till den politiska linjen och kräver att regeringen river upp sitt beslut att sänka reduktionsplikten. Bensin och diesel måste vara mycket dyrare än idag för att klimatmålen ska nås, menar man.

Alternativen: Sluta köra bil eller acceptera höga priser

Om svenskarna inte vill sluta köra bil och åkeri- och lantbruksnäringarna inte upphör att använda lastbilar och traktorer, som är det andra alternativet som erbjuds, då är hög reduktionsplikt och höga drivmedelspriser den enda möjliga vägen.

På Trafikverket inser man att den elektrifiering av merparten av fordonsflottan och maskinparken, som de flesta är ense om behövs, tar längre tid att få på plats än till 2030. Man delar uppfattningen att detta kan vara möjligt till 2045.

Men klimatet kan inte vänta så länge anser myndigheten. Därför går man nu emot regeringen och kräver betydligt mer biodrivmedel i bensinen och dieseln och avsevärt högre priser vid pump.

– Budskapet är att vi behöver mer biodrivmedel än dagens 6 procent om vi ska klara EU:s mål. Och det betyder med högsta sannolikhet högre priser, säger Sven Hunhammar med titeln miljödirektör på Trafikverket i ett stort uppslaget reportage i SVT.

Skräms med chockhöjda drivmedelspriser

Statstelevisionen har även kontaktat Åsa Håkansson som kallar sig miljöansvarig på branschorganisationen Drivkraft Sverige som i sin verksamhetsbeskrivning framhåller klimatomställning som det enda prioriterade målet. Hennes uppgift i kampanjen är att skrämma svenskarna med chockhöjningar på drivmedel om några år.

Resonemanget är att om Tidöpartierna håller reduktionsplikten och drivmedelspriserna nere till och med år 2026, så som nu är beslutat, så kommer man tvingas ta igen hela den klimatförlusten från år 2027.

– Nu har vi lägre priser idag, men det kan bli jättedyrt från 2027, siar Åsa Håkansson.

SVT adderar ytterligare skrämseluppgifter om kraftigt dyrare oljepriser i framtiden. Det är emellertid endast spekulationer. Oljepriserna kan också gå ned, oljereserverna är enorma och ”peak oil” ännu långt borta.

Beroende på hur snabbt elektrifiering och andra klimatvänliga tekniker implementeras kan den låga reduktionsplikten och de låga drivmedelspriserna också behållas oförändrade eller ökas i en långsam takt över lång tid.

Får kritik av Sverigedemokraterna

Trafikverkets myndighetsaktivism får kritik av Sverigedemokraterna. Partiets klimatpolitiska talesperson Martin Kinnunen säger i en kommentar till utspelet att Trafikverket inte tar hänsyn till den ”breda palett” av klimatåtgärder som hans parti och de tre regeringspartierna tagit fram.

– Trafikverket borde fokusera på sitt kärnuppdrag istället för att skrämma medborgarna med förslag om chockhöjda bränslepriser, säger han

En nyhet är exempelvis den att Sverige betalar för utsläppsminskningar i andra länder där utsläppen är avsevärt högre än i Sverige och modern teknik för att få ned utsläppen inte är implementerad. På så sätt får man avsevärt mer valuta för pengarna.

Fel av SVT om partier och klimatmål

Johan Zachrisson Winberg påstår också felaktigt att SD står ensamt i att acceptera att EU:s kortsiktiga klimatmål till 2030 inte fullt ut klaras, och illustrerar det med en bild där Jimme Åkesson rivs bort från en bild med alla fyra Tidöpartiernas ledare.

I verkligheten har åtminstone även Kristdemokraterna öppet klargjort att detta är scenario man inte utesluter.

Ekonomi