På nyårsdagen tog Bulgarien steget in i eurosamarbetet och blir det 21:a landet som inför EU:s gemensamma valuta. Beslutet markerar kulmen på en process som pågått i decennier och som regeringen i Sofia länge drivit på för att fördjupa landets ekonomiska integration med Västeuropa. Samtidigt sker övergången mot bakgrund av ett tydligt folkligt motstånd.

Inför valutabytet har priser och bankkonton märkts i både euro och den utgående valutan lev, till den fasta kursen 0,51 euro per lev. Banktillgodohavanden konverteras automatiskt. Under en övergångsperiod på cirka en månad kommer lev fortfarande kunna användas vid betalning, men växel ges i euro. Därefter väntas lev snabbt försvinna ur cirkulation.

Gamla sedlar och mynt kan växlas utan avgift fram till den 30 juni hos banker, postkontor och den bulgariska centralbanken, och därefter utan tidsgräns hos centralbanken.

Medlemskapet innebär att Bulgarien blir del av eurozonen – ett större ekonomiskt område med gemensam valuta och gemensam penningpolitik. För privatpersoner innebär det bland annat enklare resor och prissammanligningar inom euroområdet. För företag som handlar med andra euroländer försvinner växlingskostnader, vilket enligt Bulgariens centralbank motsvarar besparingar på omkring en miljard lev per år.

Samtidigt innebär euron att landet formellt avstår från vissa ekonomisk-politiska verktyg, såsom möjligheten att sätta egna räntor eller devalvera valutan. I praktiken har Bulgarien dock redan länge haft en fast växelkurs mot euron.

Motståndet påtagligt

Bulgarien förband sig att införa euron redan vid EU-inträdet 2007. Alla medlemsländer förväntas i grunden göra detta, med undantag för Danmark som har ett formellt undantag, samt Sverige som efter en folkomröstning valt att skjuta frågan på framtiden. Länder som Tjeckien, Ungern, Polen och Rumänien har ännu inte tagit de steg som krävs för medlemskap i eurozonen.

För att få införa euron måste ett land uppfylla EU:s krav på stabil växelkurs, låg inflation samt begränsade budgetunderskott och statsskuld. Efter granskning av EU-kommissionen och Europeiska centralbanken fattas det slutliga beslutet av EU:s ledare.

Motståndet i Bulgarien är dock påtagligt. En Eurobarometerundersökning från mars visade att 53 procent av de tillfrågade var emot euroinförandet, medan 45 procent var för. En senare mätning under hösten visade liknande siffror. Oron handlar främst om risken för stigande priser och om förlusten av den nationella valutan som symbol.

Dimitar Keranov vid German Marshall Fund i Berlin menar att motståndet inte i första hand är ideologiskt.

– De handlar mer om ekonomisk oro och låg institutionell tillit generellt, inte om ideologiskt motstånd mot euron eller Bulgariens europeiska integration, sa Keranov.

Osäkerhet

Vissa menar att erfarenheter från tidigare euroinföranden visar att inflationspåverkan brukar bli begränsad. Europeiska centralbankens ordförande Christine Lagarde har sagt att effekten tidigare legat på mellan 0,2 och 0,4 procentenheter och snabbt klingat av.

– Före införandet är osäkerhet naturlig, sa Lagarde. Men när hushåll och företag börjar använda den nya valutan i sin vardag – och ser att en trovärdig centralbank värnar prisstabiliteten – då växer förtroendet, påstår Lagarde.

Enligt ECB-ekonomer tenderar opinionen dessutom att svänga efter införandet, i genomsnitt med elva procentenheter till eurons fördel. Samtidigt pekar ekonomer på att vissa prishöjningar kan upplevas som nya trots att de varit planerade sedan tidigare, men först syns i samband med valutabytet.