Bonden blev politiker och jagade på kommunens tjänstemän – nu åtalas han

Mjölkbonden Frans Thomsson har tidigare kritiserat politiker för att inte agera tillräckligt snabbt. Efter att själv ha tagit steget in i politiken tycks otåligheten även ha riktats mot kommunens tjänstemän. Hundratals telefonsamtal, mejl och röstmeddelanden senare åtalas den nyvalde SD-politikern och tidigare KD-politikern för två fall av ofredande. Själv tycker han inte att han gjort något fel. ”Om man inte svarar så får man försöka igen.”

Frans Thomsson från Tosthult utanför Lönsboda har en bakgrund långt från de kommunala sammanträdesrummen. När Kristianstadsbladet porträtterade honom 2013 var han 26 år gammal och nybliven mjölkbonde.

Han hade köpt en gård, investerat i mjölkrobotar och byggt upp en verksamhet med hundratals djur. Att våga satsa beskrev han då med orden:

– Man måste ju testa, man vill inte ligga inför döden och ångra det man inte gjorde.

Nio år senare slog han larm om lantbrukets situation. Kostnaderna för diesel, el och konstgödsel hade rusat och regeringen agerade enligt honom alldeles för långsamt.

– Klockan stod på fem i 12 före coronapandemin. Med kriget i Ukraina står den nu på fem över tolv, sade han 2022.

Nu har Thomsson själv blivit politiker – och hans vilja att få besked från det offentliga har enligt åklagaren gått så långt att den blivit brottslig.

Bytte KD mot SD

Thomsson har tidigare varit kommunpolitiker för Kristdemokraterna och satt bland annat i Osby kommunstyrelse. I februari 2024 begärde han att få lämna uppdraget.

Inför årets val hade han bytt parti. Thomsson stod på åttonde plats på Sverigedemokraternas kommunfullmäktigelista i Osby. Efter valet har han fått en plats i fullmäktige, enligt Norra Skåne.

Men ungefär samtidigt som den politiska karriären tog ny fart pågick en helt annan process. Den 28 september åtalades Thomsson vid Hässleholms tingsrätt för två fall av ofredande. Målsägande är två chefer inom socialtjänsten i Osby kommun.

Enligt åklagaren ska han mellan oktober 2025 och juli 2026 ett otal gånger ha kontaktat kvinnorna per telefon och, beträffande den ena, även via e-post. Han ska också ha lämnat arga röstmeddelanden trots att cheferna gjort klart att han inte skulle kontakta dem på det sättet. Thomsson förnekar emellertid brott.

421 samtal till en chef

Förundersökningen ger en bild av en närmast osannolik telefonaktivitet. Förvaltningschefen Emma Frostensson uppger att hon under två månader hade 104 obesvarade samtal från Thomsson. Kollegan Lisa Widbom hade enligt samma förhör 421 registrerade samtal från honom mellan oktober och augusti – och då ingick inte samtal från skyddat nummer.

En dag, den 26 juni, registrerades 33 missade samtal till Frostensson inom loppet av drygt en timme.

– Så på en dryg timme så ringer han 33 gånger för att försöka komma i kontakt med mig, säger hon i polisförhöret.

Widbom berättar om ett annat tillfälle:

– Vid något tillfälle så har han ringt 66 gånger på två dagar. Det går liksom inte att svara på alla de samtalen helt enkelt.

Enligt tjänstemännen nöjde sig Thomsson inte heller med deras direktnummer. Han ska ha ringt socialtjänstens särskilda mottagningstelefon, som bland annat används för orosanmälningar och brådskande kontakter. Ibland ska han ha ringt från skyddat nummer, vilket gjorde att personalen inte kunde veta om det var Thomsson, polisen eller någon annan myndighet som sökte dem.

Widbom uppger att en normal dag kunde innebära två till sex samtal på den linjen. Thomsson kunde enligt henne ensam ringa omkring 30 gånger under en dag. Hon berättar även att personal vid något tillfälle missat samtal från polisen eftersom man trott att det var Thomsson som ringde.

”Om man inte svarar så får man försöka igen”

När Thomsson själv förhördes av polisen den 15 september gav han en betydligt annorlunda bild. Kontakterna med socialtjänsten hade sin bakgrund i ett ärende som rörde hans barn och i hans uppfattning att han inte fått svar på frågor om hur myndigheten och dess anställda agerat.

På frågan hur ofta han kontaktade socialtjänsten svarade han:

– Lite då och då för att man vill få svar på sina frågor. Om man har frågor så försöker man kontakta dem och får man inte svar så försöker man igen.

Polisen konfronterade honom därefter med de 33 samtalen till Frostensson på samma eftermiddag.

– För att försöka komma i kontakt med henne. När jag hör av mig till dem så svarar de inte. Om man inte svarar så får man försöka igen, svarade Thomsson.

När förhörsledaren tog upp att Widbom vid ett annat tillfälle fått tolv samtal på tre minuter stod han fast vid samma förklaring.

– Man testar och ringer och väljer de att inte svara. Enligt lagen har jag rätt att ställa mina frågor.

Han tillade att den som sitter på en chefsposition är ”ansiktet utåt”.

”Vi ska stå till svars”

Det är också ungefär så tjänstemännen beskriver hans inställning. Widbom berättar i förhör att Thomsson återkommande framförde att tjänstemännen skulle ”stå till svars för våra handlingar”. Hon understryker samtidigt att han hade utsedda handläggare och enligt hennes uppfattning fick den information som rörde hans barn och det aktuella ärendet.

Frostensson ger också en mer nyanserad bild än att Thomsson genomgående skulle ha uppträtt aggressivt. I vanliga telefonsamtal beskriver hon honom som lugn och säger uttryckligen att han inte varit hotfull mot henne. Däremot ska tonen i vissa röstmeddelanden ha varit betydligt hårdare, med höjd röst, svordomar och nedsättande tillmälen om personal.

– Jag skulle säga att det är psykiskt påfrestande och väldigt stressande att hela tiden ha den här kontaktsökande, säger Frostensson.

Hon framhåller samtidigt att kommunen måste ta kritik på allvar och rätta till eventuella fel, men anser att samma frågor i det här fallet återkom gång på gång.

Fortsatte ringa efter polisanmälan

Inte ens polisanmälan tycks inledningsvis ha bromsat kontakterna. Av förundersökningen framgår att en av cheferna den 20 augusti uppgav att den höga samtalsfrekvensen fortsatt nästan dagligen och att hon den dagen hade fått närmare 30 samtal.

Thomsson vidhåller emellertid att han haft rätt att söka ansvariga chefer när han inte fått de svar han efterfrågat. Till Norra Skåne säger han:

– Jag har haft rätt att ställa frågor och eftersom de är på chefspositioner är det väl dem man ska fråga ifall man vill veta. Jag tycker inte att jag gjort något fel.

Och när tidningen frågar om mängden samtal kommer ett svar som möjligen sammanfattar den forne mjölkbondens envishet bättre än något annat.

– Sen finns det ju kommuninvånare som inte ställt någon fråga så det blir väl kompenserat på så sätt.

Lämnar fullmäktige

Thomsson uppgav först för tidningen att han tänkte lämna fullmäktige om han döms. SD:s gruppledare säger emellertid att avhoppet ska ske oavsett utgången i brottmålet och att handlingarna ska lämnas in redan vid det första fullmäktigesammanträdet.

Gruppledaren säger att partiet inte kände till åtalet när Thomsson ställde upp i valet och att han inte hade funnits med på listan om partiet känt till misstankarna.

Själv förnekar Thomsson alltså brott. I polisförhöret fick han frågan hur han trodde att alla kontaktförsöken uppfattades av cheferna. Hans svar var enkelt.

– Man hade väl tänkt att det är någon som försöker få tag på mig. Sitter man på en chefsposition så är man ansiktet utåt.