4H-chefen om djurmisshandel på gårdarna: "Det gör ju inte svenskar"

Svenska 4H-gårdar har under de senaste åren blivit allt mer utsatta för trakasserier, djurmisshandel och hotfulla situationer. Flera gårdsföreståndare har slagit larm om en verklighet där djur skadas, regler ignoreras och kvinnlig personal som konfronterar bemöts eller hotas när de försöker ingripa. Trots detta råder det en påtaglig ovilja att prata klarspråk om vilka som orsakar problemen. Samnytt har intervjuat en verksamhetschef som efter flera kritiska frågor berättade mer.
– Det har jag inte haft några problem med att svenskar gör.

I bland annat Kalmar, Växjö, Uppsala, Akalla och Tensta har 4H-verksamheter, där barn och ungdomar får lära sig om djur, natur och lantbruk, rapporterat om allvarliga händelser – från stenkastning mot getter till grisar som misstänks ha dödats avsiktligt. Men när händelserna och utvecklingen uppmärksammas, svarar de flesta verksamhetsledare i svepande och undvikande ordalag.

LÄS ÄVEN: Gris på 4H-gård attackerad och plågad till döds

Ett exempel är Tina Burvall, verksamhetschef på Skälby 4H-gård i Kalmar. I en intervju med Samnytt den här veckan bekräftar hon visserligen att det finns kulturella skillnader i synen på djur – men hennes uttalanden är präglade av ängslighet, relativisering och en tydlig ovilja att tala klarspråk om vilka som orsakar problemen.

På Skälby 4H-gård i Kalmar har återkommande problem uppstått i samband med större evenemang. Under festivaler och konserter har djur skrämts, stängsel rivits ner och volontärer utsatts för hotfulla situationer. I synnerhet har Eid-festivalen – anordnad av det muslimska trossamfundet i Kalmar – varit föremål för kritik från gårdens personal.

När Samnytt intervjuar Tina Burvall framkommer en komplex bild. Hon betonar först att det stora antalet besökare är det avgörande problemet – inte vilka de är:

Missa inte vårt PLUS-innehåll!

Nära vännen utreddes för korruption – då ingrep Zelenskyj

– Det är när det kommer väldigt mycket folk som det blir problem, mer folk än vad anläggningen klarar av. Det är ju kommunen som gett tillstånd för stora folksamlingar – och det är ju det som vi är emot, för då går det inte att skydda djuren på ett bra sätt, säger Burvall.

Finns det någon gemensam nämnare hos de personer eller grupper som orsakar de största problemen?

– Nej, det gör det väl inte egentligen. Det är när det blir för mycket folk. När det är lagom mycket folk på gården då kan vi alltid föra en vettig dialog med besökarna, för då har vi tillräckligt med volontärer. Men blir det för mycket folk, då tappar vi kontrollen. Hon fortsätter:

– Och det spelar egentligen ingen roll om det är EPA-generationen som kommer och lyssnar på Bolaget eller om det är Eid-festen som den muslimska föreningen arrangerar. Det spelar egentligen ingen roll vilka det är. I alla sammanhang finns det alltid några rötägg.

Det gör ju inte svenskar. Eller det har jag inte haft några problem med att svenskar gör. Den problematiken är ju kulturellt betingad.

Tina Burvall, Skälby 4H-gård i Kalmar

Så du menar att det är antalet personer som är problemet, ingenting annat?

– Ja, och så spelar det ingen roll om det är muslimska föreningen eller EPA-ungdomarna [svenska ungdomar, red. anm.]. Folk beter sig illa när de blir väldigt många. Det är alltid några i varje folksamling som inte kan sköta sig och det spelar ingen roll vilken folksamling det är.

Du har ju sagt att kvinnliga volontärer ofta möts av aggressivitet när de säger till barn – och att föräldrar inte ingriper. Är det också EPA-ungdomar det handlar om då?

– Ja, jag var själv med om det, efter Bolagets konsert förra året. Då körde det upp ett gäng EPA-ungdomar och drog på sina högtalare på högsta volym och kastade glasflaskor.

Men hade de sina föräldrar med sig då?

– Nej, de hade de ju inte.

LÄS ÄVEN: Getter stenas återkommande på 4H-gård – aggressiva föräldrar hotar personal

Men du har ju sagt att det blir aggressivt när man säger till föräldrarna?

– Nej, det var när jag sade till dem och då blev ju jag ”kärringjävel”. Så jag har varit med om skitstövlar i alla sammanhang.

Men du tar bara upp EPA-ungdomarna?

– Ja, men det är som sagt… så fort det blir för mycket människor… Och det spelar ingen roll vilka människor det är. Några rötägg finns det i varje korg.

4H-chefen: ”Problematiken är ju kulturellt betingad”

När samtalet med Tina Burvall fördjupas nyanseras bilden. På direkt fråga om vilka det är som kastar sten på getter, stjäl kaniner eller misshandlar grisar, svarar hon:

– Det gör ju inte svenskar. Eller det har jag inte haft några problem med att svenskar gör. Den problematiken är ju kulturellt betingad.

LÄS ÄVEN: Mönsterås försöker stoppa djurplågeri – med flygblad på arabiska

Därefter pekar hon på en skillnad i djursyn mellan västvärlden och många av de länder som människor invandrat från till Sverige. Hon förklarar att den svenska synen på djur inte alltid delas av personer från andra kulturer. Samtidigt anstränger hon sig för att inte låta generaliserande:

Framför allt är det den här stora Eid-festen, som drar tusentals människor. Den måste vara någon annanstans. Den kan inte vara här. Det är ju den vi har haft de stora problemen med.

Tina Burvall, Skälby 4H-gård i Kalmar

– Det var ju liksom likadant med vår föräldrageneration, de såg kanske inte på djuren på samma sätt som man gör idag. Man hade inte hundar inne på samma sätt, man såg inte dem som familjemedlemmar… Det har ju skett en förändring i västvärlden, som inte har skett i de länderna… Men vi har ju en hel del invandrarbarn som tycker väldigt mycket om djur. Och de blir ju bra ambassadörer för sina familjemedlemmar… Sedan tillägger hon:

– Så det går att ändra på, om vi inte bygger för mycket murar runt varandra, utan försöker bygga lite broar istället. Då går det nog att få ordning på det, tror jag. Men det är en bit att gå.

LÄS ÄVEN: Socialdemokraterna: Id al-Adha är svensk högtid

Men jämförelsen haltar. Den svenska djursynen har förvisso utvecklats över tid – men grunden i respekt, djurskydd och ordning har länge varit fast förankrad i både lagstiftning och samhällsnormer. Att försöka jämställa detta med dagens återkommande övergrepp är inte bara missvisande – det riskerar att förminska problemet.

Kommunens roll och förnekelsens pris

I flera år har Skälby 4H-gård försökt få Kalmar kommun att stoppa stora evenemang på området, men utan resultat. Enligt Burvall är det framför allt Eid-festivalen som orsakat störst problem, både för djuren och personalen.

– Framför allt är det den här stora Eid-festen, som drar tusentals människor. Den måste vara någon annanstans. Den kan inte vara här. Det är ju den vi har haft de stora problemen med.

Samtidigt framhåller hon att den muslimska föreningen haft en vilja att samarbeta och utbilda volontärer för att hjälpa till.

– Vi har haft många dialogmöten med dem, och de har också utbildat sina volontärer för att kunna hjälpa till. De kan ju kommunicera på rätt språk. Hon tillägger:

– Det finns en vilja att få ordning på problematiken, även från deras håll. För det är ju inte bra för dem heller, att de blir utmålade som människor som inte respekterar djur.

Skälby 4H-gård i Kalmar / Eid al-Fitr. Bilder: Faksimil Facebook.

Men det finns en diskrepans mellan den verklighet som beskrivs – med hotfulla situationer, raserade hagar, överbelastning och kulturella krockar – och den försiktighet med vilken ansvar pekas ut. Burvalls egna uttalanden visar på den balansgång många befinner sig i: att försöka adressera faktiska problem utan att riskera att anklagas för rasism eller främlingsfientlighet.

När ansvariga undviker att tala klarspråk om problemens orsaker, riskerar de i praktiken att skydda förövarna – snarare än de djur som far illa och de människor som försöker värna verksamheten.

”Engångsgrillar och mänsklig avföring”

Liknande händelser har rapporterats från flera håll i landet. På 4H-gården i Växjö misstänks en gris ha misshandlats till döds, en annan är fortfarande försvunnen. I Uppsala har barn tagit sig in i hagar efter stängning och försökt rida på får.

I den problemtyngda Stockholmsförorten Akalla har personalen vädjat om kameraövervakning och väktare efter upprepade hot och skadegörelse. Tensta 4H-gård har tvingats stänga efter misstankar om att djur förgiftats.

Skräp, engångsgrillar och mänsklig avföring förekommer i hagarna – vilket personalen får städa upp.

David Andersson, driftansvarig, Stockholms läns 4H-disrikt

I ett nödrop till Järva stadsdelsnämnd i Stockholms stad från David Andersson, driftansvarig, Stockholms läns 4H-disrikt läser vi att ”Akalla By har utvecklats till en plats där öppen droghandel, skadegörelse och sabotage är vanligt förekommande. Det har förekommit både skottlossning och sprängningar i närområdet.” Men också att:

”Skräp, engångsgrillar och mänsklig avföring förekommer i hagarna – vilket personalen får städa upp.”

Skrivelsen avslutas med de vädjande orden:

”Detta är inte önskemål – det är grundförutsättningar för att kunna bedriva barn- och ungdomsverksamhet utan att personalen dagligen utsätts för stress, hot och fara. Vi vädjar till er att ta situationen på största allvar och vidta nödvändiga åtgärder utan dröjsmål.”

LÄS BREVET HÄR: 4H-gården i invandrarområdet DESPERATVÄDJAR till politiker: Öka säkerheten

Enligt Stockholms stad hade stadsdelen Akalla 2024 83,7 procent utrikesfödda invånare (eller inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar).

Gemensamt för dessa fall är att de inträffat i områden där sociala och kulturella skillnader kan påverka både synen på djur och samspelet mellan besökare och personal. Men det som också återkommer är en ovilja från ansvariga att öppet diskutera vad som orsakar problemen – och vilka åtgärder som krävs.

LÄS ÄVEN: CHOCKBILDER: Får halalslaktas på kolonilott utanför Stockholm

Tina Burvalls resonemang speglar detta mönster. Hon bekräftar att det finns kulturella skillnader i synen på djur, men uttrycker samtidigt en försiktighet i att peka ut någon särskild grupp. Det är ett försök att balansera mellan dialog och probleminsikt – men det kan också leda till att nödvändiga åtgärder fördröjs eller uteblir.

Om utvecklingen fortsätter riskerar 4H-gårdarnas grundidé att undermineras. Verksamheter som ska förmedla respekt för djur, ansvar och trygghet för barn hamnar i ett allt svårare läge – där resurser, säkerhet och öppenhet sätts på prov. Och frågan är om verksamheterna ens kan fortsätta.