Vittnesmål inifrån Migrationsverket: ”Tidöregeringen är fienden”

DEL 2 • Trots nya regeringar, stramare regelverk och upprepade löften om effektivisering har Migrationsverket visat sig vara en av de svåraste myndigheterna att reformera. Sedan migrationskaoset 2015 har politiska signaler kommit och gått, men organisationens grundläggande strukturer består. I samtal med Samnytt beskriver en källa inifrån hur svaga incitament, intern kultur och informella lojaliteter bidrar till att bevara status quo – även när den politiska viljan tydligt pekar i en annan riktning och besluten formellt är fattade.

Efter att migrantkrisen nådde sin kulmen för tio år sedan har Migrationsverket ofta beskrivits som en myndighet i ständig förändring. Nya regeringar har avlöst varandra, regelverk har stramats åt och politiska signaler har skiftat riktning. Ändå återkommer samma kritik år efter år – långa handläggningstider, bristande intern kontroll och en organisation som tycks svår att reformera i praktiken.

MISSA INTE DEL 1 i SAMNYTS SERIE: Migrationsverkets insida: Klaner, svenskar i minoritet och tystnadskultur

Trots återkommande löften om effektivisering framstår Migrationsverket som en av de myndigheter där förändring går långsammast. En del av förklaringen kan ligga i myndighetens storlek och uppdrag. Migrationsverket hanterar komplexa ärenden där juridik, internationella åtaganden och individuella bedömningar möts, något Samnytt tidigare beskrivit. Men det kan också ligga i bristande insyn.

Till skillnad från privat sektor finns få direkta drivkrafter att minska organisationen, förenkla processer eller reducera kostnader. Effektivisering leder sällan till minskade anslag – snarare till att resurser omfördelas till nya uppdrag, fler projekt eller mer intern administration.

En av Samnytts källor inifrån myndigheten beskriver hur detta yttrar sig i vardagen. När uppdragen minskar, som de gjort under senare tid, minskar inte organisationen. I stället ökar byråkratiseringen.

Så fort trycket utifrån blir mindre, berättar källan, skickas personalen på fler utbildningar, nya projekt startas och ärenden överarbetas på ett sätt som inte alltid tillför faktisk kvalitet. Det är, enligt källan, ett sätt att hålla organisationen sysselsatt och personalstyrkan intakt.

– Det finns inga incitament att banta eller effektivisera organisationen. Tvärtom. Minskar organisationen blir det svårare att göra karriär. Då finns det färre tjänster, färre chefsroller. Då sitter folk kvar och väntar på pension eller på att någon annan ska sluta.

Källan menar att detta är ett strukturellt problem som gäller all verksamhet som saknar konkurrens, men som blir särskilt tydligt på Migrationsverket, där expansion länge varit norm.

Då kanske man hellre begår ett brott i Sverige och får några månaders fängelse, än att bli tillbakaskickad till sitt hemland.

Samnytts källa på Migrationsverket

– All verksamhet som inte är i konkurrens blir ineffektiv. Det är nästan en naturlag. Men ineffektiviteten döljs alltid bakom fina ord som effektivisering, projektering och utveckling.

Hur upplever du att handläggningsmål och andra interna mätetal påverkar kvaliteten på besluten? Leder det till snabba men mindre genomarbetade utfall?

– Ja, det kanske är det största problemet på Migrationsverket. Står du i ett val mellan att ge avslag och bifall så blir det mycket oftare bifall, eftersom det går mycket snabbare, det kommer inte att överklagas eller granskas på samma sätt. Blir det avslag så får man ju räkna med att det överklagas och då ska det hålla i domstol. Det tar mycket, mycket längre tid att skriva ett sådant beslut.

Hur ofta överklagas ett avslag på en ansökan?

– I princip alltid. Jag vet inte den exakta siffran, men det sker nästan alltid. Jag tror att jag har hört om ett fall där det inte överklagades.

Om det ändå slutligen blir ett avslag, hur ofta kan det verkställas, alltså genomföras i praktiken?

– Ja, då har du ju ungefär 40 procent som kommer från länder där avslaget inte kan verkställas, om de sökande inte samarbetar. Det handlar om Afghanistan, Iran, Irak, Somalia och Eritrea. Där är det väldigt, väldigt svårt att verkställa ett avslag. Några länder tar heller inte emot sina medborgare om de begått brott i Sverige. Vår källa fortsätter:

– Då kanske man hellre begår ett brott i Sverige och får några månaders fängelse, än att bli tillbakaskickad till sitt hemland.

Hur kommer det sig att Danmark kan skicka utvisade personer till Afghanistan, men inte Sverige?

– Jag vet inte exakt, men de kan ju ha skrivit någon form av återvändandeavtal, som vi inte har gjort. Men då får man ju betala för ett sådant avtal, att dessa länder ska ta tillbaka sina medborgare. De här länderna är ju i regel korrupta och det handlar om pengar, när det gäller de här sakerna. Man skulle kunna säga att de har blivit en handelsvara, de här människorna.

LÄS ÄVEN: Regeringen skärper kraven på återvändande – Migrationsverket får nytt uppdrag

Vi har uppgifter om att svenska politiker med somalisk härkomst har uppmanat den somaliska regeringen att inte ge landningstillstånd till svenska flygplan som kommer till Somalia med utvisade somalier, hur vill du kommentera det?

– Ja, det förvånar inte. De här grupperna pratar inte sällan med dubbla tungor, söker man bidrag så säger man en sak till svenska myndigheter och en helt annan till den egna klanen. Till det svenska samhället pratar man om jämställdhet, integration och liknande frågor. Men i den islamistiska kontexten, till sin egen klan, säger man något helt annat. Vår källa utvecklar:

– Man kan till exempel kalla koranstudier för jämställdhetsstudier. Man säger det som de svenska myndigheterna vill höra, för att få bidrag till den dolda verksamhet man egentligen sysslar med.

LÄS ÄVEN: Göteborgs moské vägrar närvara på Migrationsverkets konferens om återvandring

Intern kultur, lojaliteter och karriärvägar

Mot denna bakgrund blir de uppmärksammade fallen av grova missförhållanden mindre överraskande. Sommaren 2021 kunde en handläggare vid Migrationsverket i Göteborg, utan behörighet och med bristfälliga beslutsunderlag, utfärda 67 uppehålls- och arbetstillstånd under sina sista arbetsdagar, något Samnytt även rapporterade. Majoriteten gällde migranter från Irak. Först i efterhand upptäcktes besluten, som bedömdes vara olagliga.

LÄS ÄVEN: Handläggare delade ut 67 olagliga uppehållstillstånd – snabbutbildades till polis

Att mannen senare, trots pågående utredning om grovt tjänstefel, antogs till den funktionsinriktade polisutbildningen och hann arbeta som polis innan rättsprocessen kom i kapp, förstärkte bilden av ett system där kontrollen inte bara brister inom en myndighet – utan mellan myndigheter.

De som är borgerliga, om man kan använda det begreppet, de passar ju sin mun. Man pratar inte öppet, man ser till att dörren är stängd. Narrativet på myndigheten är att Tidöregeringen är fienden. Man väntar på att ”rätt” regering ska komma tillbaka.

Samnytts källa på Migrationsverket

Detta var heller inte ett isolerat fall. Under senare år har flera ärenden uppmärksammats där anställda på Migrationsverket misstänkts för att ha sålt eller otillbörligt beviljat uppehållstillstånd. Gemensamt för fallen är hur länge verksamheten kunnat pågå innan den upptäckts – och hur svårt det varit att i efterhand återställa ordningen.

Men enligt Samnytts källa är det organisatoriska problemet djupare än enskilda överträdelser. Det handlar också om intern kultur, lojaliteter och karriärvägar.

Att inte framstå som ”rasistisk”

När det gäller chefspositioner är bilden, enligt källan, mer nyanserad än vad som ibland framställs offentligt. På högre nivåer dominerar fortfarande personer med svensk bakgrund. På lägre nivåer är andelen med utländsk bakgrund betydligt större.

– Det finns chefer med utländsk bakgrund som är väldigt bra. Och det finns svenska chefer som är urusla. Så är det.

Samtidigt finns, enligt källan, exempel som väcker frågor. Chefer med bristande svenskkunskaper som ändå fått ledande roller, något källan har svårt att se skulle accepteras om situationen varit den omvända. Det finns också exempel på chefer som i sin tur anställt oproportionerligt många av samma nationalitet eller klan som sig själva.

– Det är väldigt svårt att förklara med att de övriga sökande skulle vara inkompetenta.

LÄS ÄVEN: Skansens mångfalds-jultomte häktad för grovt vapenbrott och synnerligen grovt narkotikabrott

Källan beskriver konkreta exempel, bland annat från det som kallas förvaret, där hela arbetsgrupper dominerats av personer från samma land eller region. I vissa fall handlar det om nationell tillhörighet, i andra fall om klanstrukturer eller informella nätverk.

När det gäller rekrytering i stort menar källan att personer med utländsk bakgrund har lättare att få arbete på Migrationsverket än svenskar, även när formella meriter är likvärdiga.

– Jag känner många kompetenta svenskar som sökt jobb här utan att ens kallas till intervju, trots att de uppfyllt alla krav.

Enligt källan hänger detta ihop med en slags kompensationslogik.

– Vi är en myndighet som många uppfattar som elak. Vi utvisar människor till fattiga länder. För att inte framstå som rasistisk blir det viktigt att visa upp mångfald. Det blir ett sätt att väga upp.

”Tidöregeringen är fienden”

Denna interna kultur påverkar också synen på politiken. Reaktionerna på Tidöavtalet hösten 2022 blev, enligt källan, talande. På intranätet uttrycktes öppet sorg, ilska och frustration. De som var positiva till den nya inriktningen höll tyst.

Efter Tidöregeringens tillträde, hur var och är stämningen på Migrationsverket?

– De som är borgerliga, om man kan använda det begreppet, de passar ju sin mun. Man pratar inte öppet, man ser till att dörren är stängd. Narrativet på myndigheten är att Tidöregeringen är fienden. Man väntar på att ”rätt” regering ska komma tillbaka.

Formellt följer myndigheten regleringsbrevet och regeringens direktiv. Avslag och återvändande har också ökat. Men enligt Samnytts källa sker det motvilligt, inom ramen för ett stort tolkningsutrymme.

– En regering kan aldrig styra i detalj hur beslut fattas. Det finns alltid ett utrymme. Och vi håller oss så långt vänsterut i det utrymmet som det bara går.

LÄS ÄVEN: ”Vill bara gråta” – Tidöavtalet-reaktioner på Migrationsverket

Liknande mönster har tidigare kunnat observeras även inom andra delar av den svenska statsförvaltningen. När Sverigedemokraterna tog plats i riksdagen och senare blev ett reellt maktparti reagerade tjänstemän på Utrikesdepartementet genom ett upprop där de markerade mot den politiska utvecklingen. Reaktionerna gav upphov till en debatt om gränsdragningen mellan tjänstemannaroll och politiskt beslutsfattande.

I diskussionen framfördes kritik mot att delar av förvaltningen riskerade att uppfattas som ovilliga att genomföra politiska beslut som vilade på demokratiska valresultat, medan andra betonade betydelsen av professionellt omdöme och värdegrund i tjänsteutövningen. Frågan aktualiserade bredare resonemang om lojalitet, opartiskhet och hur myndigheter förhåller sig till förändrade politiska inriktningar.

MISSA INTE DEL 1 I SAMNYTTS SERIE: Migrationsverkets insida: Klaner, svenskar i minoritet och tystnadskultur