Under Stefan Löfvens tid som statsminister tog Sverige emot nästan en miljon migranter. Någon övre gräns var det aldrig tal då hans Europa inte bygger murar, och konsekvenserna såg den tidigare S-ledaren inte komma. När Löfven nu ombeds kommentera sin tid vid makten flyr han i panik.

Stefan Löfven gjorde en ovanlig resa till toppen av svensk politik. Från arbete som svetsare och industriarbetare gick han vidare till fackföreningsrörelsen och blev så småningom Socialdemokraternas partiledare. Under hans tid som statsminister präglades Sverige av en historiskt omfattande invandring, en växande gängkriminalitet och ett allt mer komplicerat parlamentariskt läge.

Löfven föddes 1957 i Stockholm och växte upp i Sunnersta i Ångermanland. Han utbildade sig till svetsare och arbetade under många år inom industrin. I en presentation av sin yrkesbakgrund har han beskrivit hur han arbetat som bland annat svetsare, plåtslagare, truckförare och montör.

Den fackliga karriären blev hans väg in i den nationella politiken. Löfven blev ordförande för IF Metall 2006 och hade posten fram till 2012. I januari 2012, efter Håkan Juholts avgång, valdes han till Socialdemokraternas partiledare. Han var partiledare från 2012 till 2021.

Från opposition till Rosenbad

När Löfven ledde Socialdemokraterna i riksdagsvalet 2014 blev partiet störst men utan egen majoritet. Socialdemokraterna bildade regering tillsammans med Miljöpartiet och den 3 oktober 2014 blev Löfven statsminister.

Hans första mandatperiod kom snabbt att domineras av migrationsfrågan. Hösten 2015 nådde migrantkrisen sin kulmen och Sverige tog emot 163 000 asylsökande under året. I september samma år höll Löfven sitt ökända tal på Medborgarplatsen i Stockholm.

Budskapet sammanfattades i orden: ”Mitt Europa bygger inte murar.” Löfven argumenterade för att Europa skulle ta ett gemensamt ansvar för människor på flykt och för ett europeiskt system för att fördela migranter mellan länderna.

LÄS ÄVEN: Stefan Löfven avgår

Politiken ändrades dock senare samma höst. Sverige införde gränskontroller och regeringen lade fram en rad åtstramningar av migrationspolitiken. Det blev en tydlig kontrast mot retoriken från september 2015.

Löfven sade senare att han inte ångrade talet och menade att problemet var att Europas länder inte hade tagit ett gemensamt ansvar.

Nära en miljon invandrade

SCB:s statistik visar omfattningen av invandringen under de kalenderår då Löfven var statsminister. Mellan 2014 och 2021 invandrade sammanlagt 990 256 personer till Sverige.

2014 var siffran 126 966 och 2015 ökade den till 134 240. År 2016 nåddes toppen med 163 005 invandrade. Därefter sjönk siffrorna successivt: 144 489 år 2017, 132 602 år 2018 och 115 805 år 2019. Under pandemin föll invandringen till 82 518 år 2020 och 90 631 år 2021.

Siffran 990 256 avser hela kalenderåren 2014–2021. Löfven var statsminister från den 3 oktober 2014 till den 30 november 2021, vilket innebär att siffran även innehåller invandring under de månader 2014 och 2021 då han inte var statsminister.

Regeringskriser och Januariavtalet

Efter valet 2018 blev Löfvens väg tillbaka till statsministerposten betydligt svårare. Det tog 129 dagar att bilda regering. Resultatet blev Januariavtalet mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna.

Regeringen fick därmed stöd från partier som inte själva ingick i regeringen samtidigt som Sverigedemokraterna hade vuxit kraftigt. Det parlamentariska läget skulle komma att prägla Löfvens andra mandatperiod.

I juni 2021 fälldes Löfven i en historisk misstroendeomröstning. Han återvaldes dock som statsminister den 7 juli efter nya förhandlingar.

”Vi såg det inte komma”

Parallellt med migrationsdebatten växte frågan om den grova kriminaliteten allt högre på den politiska dagordningen. Skjutningar och sprängningar hade blivit ett allt större problem och regeringen utsattes för hård kritik för att inte ha förutsett utvecklingen.

I en uppmärksammad intervju i SVT:s Agenda 2019 fick Löfven frågan varför Sverige hade fått en sådan utveckling av skjutningar och sprängningar. Statsministern svarade: ”Vi kanske inte såg det komma” och förklarade att Sverige tidigare haft en annan typ av dödligt våld och att man inte riktigt hade sett att även Sverige skulle kunna få den utvecklingen.

LÄS ÄVEN: VIDEO: Löfven SVARSLÖS när han får fråga om svenskarnas trygghet

Uttalandet blev senare ett av de mest förknippade med Löfvens tid som statsminister. Kritiker menade att varningssignalerna hade funnits under lång tid och att regeringen borde ha agerat tidigare. Formuleringen kom också att användas som en symbol för den kritik som riktades mot regeringens kriminalpolitik.

Löfvens statsministerperiod slutade hösten 2021. I augusti meddelade han att han skulle lämna partiledarposten vid Socialdemokraternas kongress. I november valdes Magdalena Andersson till ny partiledare och Löfven lämnade därefter statsministerposten. Han hade då varit Socialdemokraternas ledare i nästan tio år och statsminister i drygt sju år.

Vägrar svara på frågor

Då journalisten Christian Peterson för Riks räkning försöker tala med Stefan Löfven om konsekvenserna av sin politiska gärning flyr han utan att svara på en enda fråga:

Vad tycker du?

LÄS ÄVEN: Löfven: Nu lämnar jag Facebook