Under åren 2020-2025 har Vetenskapsrådet finansierat 62 konstnärliga forskningsprojekt som tillsammans kostat skattebetalarna omkring 250 miljoner kronor. En genomgång av dessa visar att sju av tio projekt innehåller inslag av aktivism.
I inlägg på Instagram från Stockholms konstnärliga högskola, en del av Stockholms universitet, som väckt uppmärksamhet hade man publicerat en serie korta videoklipp där doktorander berättar om sina projekt. Ett av dessa hade namnet Afroraketen, eller Afrostar Galactica, och var en del av doktorandens forskningsprojekt FutureBrownSpace.
Doktoranden berättar att ”svarthet är i förarsätet och inte längre i passagerarsätet” och farkosten tar med passageraren ut i rymden där ”den vita blicken” är utplånad. Afroraketen ska bli scenkonst och där kommer passagerarna vara tvungna att checka in sin vithet innan de kliver ombord. För höga halter vithet anses utgöra ett terrorhot och den som inte kan göra sig av med den uppmanas att sätta den på flygplansläge.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Jesper Andersson på Kvartal blev nyfiken och granskade projektet närmare och det visade sig att doktoranden hade fått tre miljoner kronor av Vetenskapsrådet.
Men – låter det inte som aktivism, snarare än som forskning?
Afroraketen är inte det enda dyra forskningsprojekt med inslag av aktivism och miljonerna har flödat under de senaste åren. Av de 62 granskade projekten under åren 2020-2025 klassas 17 som tydligt aktivistiska och ytterligare 27 som med tydliga inslag av aktivism. Det handlar om saker som klimatkamp, antirasism, dekolonisering och andra försök att förändra samhället.
De absurda projekten staplas på varandra. Ett annat exempel är påståendet att monster i film och sagor representerar invandrare och minoriteter och att ”det blir allt viktigare att hitta nya sätt att förstå varandra”. Endast 18 framstod som någorlunda renodlade forskningsprojekt.
Statsvetare: Fånigt
Bo Rothstein statsvetare vid Göteborgs universitet, har kritiserat forskningsfältet och argumenterat för att det i stället bör kallas utvecklingsarbete.
– Din analys visar ju att det blir mest komik av det hela. Det kan inte finnas konstnärlig forskning, det är bara ett påhitt. Det kan finnas konstnärligt utvecklingsarbete. Jag är ett stort fan av att det ska bedrivas. Men det blir fånigt när man ska disputera på ett konstverk, säger han till Kvartal.
De dominerande teorierna inom den konstnärliga forskningen menar Rothstein tillhör vänsterorienterade synsätt, som marxistiska teorier, och är svårt politiserade samt saknar all form av empirisk kunskap. Han konstaterar att de har blivit populära men bara är ”mumbo jumbo” och är mer aktivism än något annat.
På Vetenskapsrådet säger Nevra Biltekin Hjorthén, koordinator för konstnärlig forskning, att konstnärlig forskning är ett ”brett och varierat kunskapsområde” med grund i konstnärliga och erfarenhetsbaserade praktiker.
LÄS ÄVEN: SD ifrågasätter miljoner för att köpa arabisk konst till simhall
