När Mohamed Abdukardir Ali beviljades skuldsanering bedömde Kronofogden att han inte kunde betala någonting på sina skulder och att utsikterna till arbete och betydligt högre inkomster var små. Fyra år senare har han kryssats in i riksdagen för Vänsterpartiet, där grundarvodet är 81 400 kronor i månaden. Han utreds nu för valfusk men parallellt väcks frågan vad som händer med skuldsaneringen om hans ekonomiska förhållanden förändras.
Mohamed Abdukardir Ali har på kort tid gått från att vara i det närmaste okänd även inom det egna partiet till att bli ett av de mest omtalade namnen efter riksdagsvalet. Vänsterpartiets kandidat kryssades förbi partiets toppnamn i Dalarna, den klimatpolitiska talespersonen Kajsa Fredholm, och tog en riksdagsplats efter att ha fått 648 personröster.
Omständigheterna kring personrösterna utreds nu som misstänkt otillbörligt verkande vid röstning. Någon person är i nuläget inte delgiven misstanke om brott och Ali har själv förnekat all inblandning.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Vänsterpartiet har därefter meddelat att Ali tar ”time out” och tills vidare inte ska tjänstgöra i riksdagen medan utredningen pågår. Någon begäran om att lämna riksdagsuppdraget hade dock på onsdagen inte lämnats in. Enligt uppgift vill Ali inte heller avstå sin plats.
Bedömdes sakna betalningsförmåga
Parallellt med turerna kring riksdagsplatsen aktualiseras en annan fråga – den om Alis pågående skuldsanering. Den 13 september 2022 beviljade Kronofogden honom skuldsanering. Ali hade då skulder på sammanlagt 163 045 kronor till ett 40-tal fordringsägare och bedömdes helt sakna betalningsutrymme.
Betalningsplanen sattes därför till noll kronor – han behövde inte betala något till fordringsägarna under skuldsaneringen. I Kronofogdens motiveringheter det bland annat:
”Vi bedömer att du inte kan betala dina skulder på många år. Vi grundar vår bedömning på din totala skuld i förhållande till vad du kan betala nu och i framtiden. Vi har tagit hänsyn till alla kända omständigheter som påverkar dina möjligheter att betala.”
LÄS ÄVEN: SVT rycker ut i valfuskhärvan: Oroliga över bilden av somalier
Myndigheten tog bland annat hänsyn till Alis utbildning och arbetslivserfarenhet. Prognosen för hans framtida inkomster var låg:
”Det är inte troligt att du kommer få en mycket högre inkomst inom en snar framtid. Vi bedömer att det inte är så troligt att du kommer få ett arbete inom en snar framtid med hänsyn till dina personliga förhållanden.”
Fyra år senare kan de ekonomiska förutsättningarna alltså komma att se helt annorlunda ut. En ordinarie riksdagsledamot har ett grundarvode på 81 400 kronor i månaden. Exakt vad Alis ”time out” kommer att innebära ekonomiskt är ännu oklart. Han har inte avsagt sig riksdagsplatsen och hade på onsdagen inte heller formellt begärt ledigt.
Dessutom har Borlänge Tidning rapporterat att Ali ska ha erbjudits en anställning på Vänsterpartiets kansli med samma månadslön, 81 400 kronor, om han avstår riksdagsplatsen. Vänsterpartiet har inte velat bekräfta eller dementera uppgifterna.
Oavsett vilken av dessa vägar som blir aktuell uppstår frågan om vad som händer med en skuldsanering som grundats på obefintlig betalningsförmåga om den skuldsattes inkomster plötsligt stiger kraftigt.
Kronofogden om den förändrade ekonomin
Samnytt kontaktade Kronofogden och frågade hur myndigheten hanterar en sådan förändring.
Om en person har skuldsanering och får betydligt högre betalningsförmåga – omprövar Kronofogden då beslutet?
– Det är ju naturligtvis ingenting som vi omprövar om inte fordringsägarna lämnar in någon omprövning av något skäl eller sökande själv vill ha en omprövning. Och då är det ju inte egentligen om man får skuldsanering eller inte, utan det är i så fall betalplanen man pratar om, om man hade haft möjlighet att betala någonting på sina skulder eller inte den tiden.
Handläggaren förklarar att det normalt är fordringsägarna som bevakar om den skuldsattes ekonomiska förhållanden förändras.
När Ali fick skuldsaneringen sattes betalningsplanen till noll eftersom han saknade betalningsförmåga. Stämmer det?
– Ja, precis. Det är ju så som det var i betalplanen.
Om han nu skulle få en inkomst på drygt 81 000 kronor i månaden, kan det föranleda en ny bedömning av betalningsförmågan?
– Har man skuldsanering och det blir ändringar, då ska man ju själv framför allt lämna in en omprövningsansökan om man får högre betalningsförmåga än vad man har haft i tidigare beslut.
Handläggaren uppger samtidigt att även fordringsägarna kan begära en omprövning – och att konsekvenserna kan bli mer långtgående om initiativet kommer därifrån.
– Är det så att fordringsägarna lämnar in en omprövningsansökan om man själv inte gör det, då är ju risken större att man förlorar sin skuldsanering helt enkelt.
Kronofogdens information på myndighetens webbplats visar också att betalningsförmågan är central för en skuldsanering. Vid prövningen vägs bland annat nuvarande och framtida inkomster, ålder, utbildning och arbetslöshet in.
Ingen automatisk kontroll
Någon automatisk omprövning av Alis betalningsplan till följd av att han valts in i riksdagen sker alltså inte, enligt den handläggare Samnytt talat med.
Har den skuldsatte en skyldighet att själv meddela Kronofogden när inkomsten förändras, ungefär som den som får vissa bidrag måste anmäla ändrade ekonomiska förhållanden?
– Nej, det har inte varit det, för vi gör ju inga utmätningar, utan då är det oftast fordringsägarna som lämnar in en omprövningsansökan.
Handläggaren återkommer dock till att det kan vara riskabelt för den skuldsatte att inte själv agera.
– Om han inte själv har gjort det tidigare till oss, så då är det ju risk att han förlorar det.
På frågan om Kronofogden själv kan agera när myndigheten får kännedom om kraftigt ändrade ekonomiska förhållanden kan handläggaren inte lämna något definitivt besked utan kopplar samtalet vidare till skuldsaneringsavdelningen.
Lovade återkomma – återkom inte
En annan handläggare på Kronofogdemyndighetens skuldsaneringsavdelning fick därefter frågorna om vilka skyldigheter som gäller när betalningsförmågan förändras och om Kronofogden själv kan agera.
Om betalningsplanen bygger på att personen helt saknar betalningsförmåga och inkomsten därefter ökar kraftigt – måste personen själv anmäla förändringen eller ligger initiativet hos fordringsägarna?
– Jag skriver upp dina frågor och så tänker jag att vi får återkomma med ett svar.
Samnytt begärde samtidigt ut Alis ansökan om skuldsanering och Kronofogdens fullständiga beslut från 2022.
– Jag har skrivit ner det här nu och så tänker jag vi får återkomma med svar, uppgav handläggaren.
I skrivande stund har myndigheten inte återkommit vare sig per telefon med de utlovade svaren eller per mejl med de efterfrågade handlingarna.
40-tal skuldposter
En annan handläggare på Kronofogden har uppgett att Alis skulder vid skuldsaneringen sammanlagt uppgick till 163 045 kronor. Uppgiften stöds också av handlingar från Kronofogden som senare blivit offentliga och visar 40-talet skuldposter på sammanlagt samma belopp.
Bland fordringsägarna som handläggaren räknade upp finns bland andra Försäkringskassan, CSN, Alektum Kapital, Alektum Finans, Region Dalarna, Collector Bank, Lowell, Polismyndigheten, Trafikförsäkringsföreningen och flera sjukvårdsaktörer. Den största enskilda posten som handläggaren uppgav var en skuld till Försäkringskassan.
– Försäkringskassan, underhållsskulder 32 244, berättarmyndighetens handläggare.
Och den sammanlagda skulden?
– Totalt har vi 163 045.
Skuldsaneringen löper normalt under fem år. Kronofogden uppger generellt att en person kan få en betalningsplan där denne inte betalar någonting alls om betalningsutrymme saknas. Hur mycket borgenärerna slutligen får betalt styrs av den skuldsattes betalningsförmåga.
För Mohamed Abdukardir Ali innebär det att skuldsaneringen fortfarande pågår samtidigt som hans ekonomiska förutsättningar kan vara på väg att förändras radikalt jämfört med dem som låg till grund för Kronofogdens beslut 2022.
Om han tillträder och uppbär riksdagsarvodet – eller får någon annan inkomst på motsvarande nivå – aktualiseras därmed den fråga som Kronofogden ännu inte lämnat något fullständigt svar på till Samnytt – hur och på vems initiativ hans nollplan i så fall kommer att omprövas.
