Allt fler unga i Europa tappar tilltron till den rådande politiska ordningen. Nya siffror visar att stödet för sentida varianter av västerländsk demokrati minskar, i synnerhet i länder där vänsterliberala regeringar dominerat. I stället ökar intresset för mer konservativa demokratiska alternativ – något som felaktigt beskrivs som ett skifte mot högerextremism.

En ny undersökning från YouGov, gjord på uppdrag av TUI-stiftelsen, visar att endast drygt hälften av unga i Europa anser att vänsterliberal demokrati är det bästa styrelseskicket. I länder som Polen, Spanien och Frankrike är siffrorna särskilt låga – runt 48–52 procent – medan Tyskland sticker ut med ett högre stöd för status quo på 71 procent.

LÄS ÄVEN: SVT-experten till SD: Ni får inte säga “vänsterliberaler” – finns inga sådana

Totalt sett uppger 57 procent av de svarande att de föredrar vänsterliberal demokrati framför andra alternativ, men närmare var femte kan tänka sig ett mer konservativt demokratiskt styre under vissa omständigheter. Högst andel återfinns i Italien (24 procent), medan Tyskland är lägst (15 procent).

Att stödet för demokrati så som den tillämpats de senaste decennierna varierar så kraftigt tycks hänga samman med missnöje med hur den nuvarande ordningen – ofta dominerad av vänsterliberala partier – fungerar i praktiken. Bara 6 procent av de tillfrågade anser att deras nationella regering fungerar väl och att det inte finns något behov av större förändringar.

Missnöje mot status quo – inte demokrati

Trots rubriker om att unga överger demokratin, visar undersökningen snarare att det man ifrågasätter är den specifika form av demokrati som präglat Europa de senaste decennierna: en vänsterliberal politik som för många förknippas med stigande levnadskostnader, bristande säkerhet i spåren av hög invandring, begränsningar av yttrandefriheten, och allt radikalare identitetspolitiska idéer.

LÄS ÄVEN: Nationalkonservativa vann polska presidentvalet

Det ökande stödet för mer konservativa partier är ett uttryck för detta missnöje – inte nödvändigtvis ett önskemål om auktoritärt styre. I flera länder har konservativa rörelser vuxit fram som demokratiska alternativ till den rådande ordningen, men har ofta av de partier som utmanas polemiskt men inte alltid sanningsenligt beskrivits med termer som “högerextrema”.

Skiftande självbild och växande polarisering

Enligt studien beskriver sig allt fler unga som stående till höger/konservativa politiskt. Nästan en av fem identifierar sig nu som orienterade åt det hållet, jämfört med 14 procent 2021. Samtidigt beskriver 33 procent sig som centristiska, 32 procent som vänsterliberala och 16 procent avstår från att placera sig alls.

En tydlig könsskillnad syns också: unga kvinnor i länder som Tyskland, Frankrike och Italien tenderar att identifiera sig som mer vänsterorienterat ”progressiva”, medan unga män i Polen och Grekland blivit mer konservativa.

Stödet för skärpta migrationsregler har ökat kraftigt sedan 2021 – från 26 till 38 procent – vilket speglar en förändrad prioritering hos unga väljare i spåren av de problem som den expansiva vänsterliberala migrationspolitiken fört med sig.

Kritisk syn på EU:s inflytande

Samtidigt som många unga fortsatt uttrycker hopp om EU:s framtid, är bilden långt ifrån odelat positiv. Endast 42 procent anser att EU är en av världens tre ledande maktspelare – jämfört med 83 procent för USA, 75 procent för Kina och 57 procent för Ryssland.

LÄS ÄVEN: Telegrams vd fick order om att tysta konservativa röster inför rumänska valet

53 procent anser att EU fokuserar för mycket på triviala frågor och uttrycker önskemål om mer konkreta åtgärder för att stärka ekonomin, höja säkerheten och förbättra företagsklimatet. Bara 6 procent upplever att deras nationella regeringar fungerar tillfredsställande utan behov av reformer.

USA:s vägval påverkar synen globalt

Undersökningen visar även hur den globala maktbalansen uppfattas ha förskjutits, inte minst av Donald Trumps avtryck som president. Trots återkommande anklagelser om att Trump skulle ha underminerat eller vara på väg att avveckla demokratin, är stödet för en konservativ Trump-liknande politisk linje fortsatt starkt bland unga i många länder.

Anklagelser om auktoritära ambitioner hos konservativa rörelser – såväl i USA som i Europa – verkar alltså inte skrämma och övertyga unga väljare i den utsträckning som ofta påstås och vissa hoppats på. Snarare söker ungdomar fungerande alternativ till en politisk modell som i mångas ögon misslyckats leverera trygghet, frihet och framtidstro.

Demokrati, ja – men inte vänsterliberalism

Det växande missnöjet bland Europas unga handlar enligt undersökningen inte om att de vill överge demokratin, utan snarare om att de vill reformera den. Det som utmanas är inte frihetliga principer i sig, utan en politisk ordning som alltför länge dominerats av ett vänsterliberalt etablissemang, ofta utan tillräcklig förankring hos breda väljargrupper, utan att kunna lösa de stora politiska utmaningarna och i stället inte sällan förvärra dem.

Det undersökningen mer än något annat visar är att unga söker sig till nya politiska uttryck – mer konservativa och reforminriktade – bör därför tolkas som ett demokratiskt uppvaknande, snarare än ett hot mot demokratin.

LÄS ÄVEN: Liberal diktatur är också diktatur