USA:s president Donald Trump har undertecknat ett beslut som innebär nya importtullar mot 60 länder och ekonomier, däribland EU, Storbritannien, Kanada, Kina, Japan, Indien och Mexiko. Tullarna motiveras med att länderna enligt den amerikanska administrationen inte i tillräcklig utsträckning stoppar import av varor som producerats med tvångsarbete.

Beslutet innebär att tullar på mellan tio och 12,5 procent börjar gälla från och med fredag och ersätter de tillfälliga generella tullar som Trump tidigare infört med stöd av andra lagar. Vita huset beskriver beslutet som en del av en ny, mer långsiktig handelspolitik efter att tidigare tullar ifrågasatts i amerikanska domstolar.

Enligt presidentens memorandum bygger åtgärden på utredningar som den amerikanska handelsrepresentanten (USTR) inledde i mars. USTR kom i juni fram till att de 60 berörda ekonomiernas agerande utgör en ”orimlig” belastning för amerikansk handel eftersom de inte förbjuder eller effektivt förhindrar import av varor som producerats med tvångsarbete. Trump skriver därför att tullarna ska användas för att pressa länderna att införa och verkställa sådana förbud.

De flesta av de berörda länderna får en tull på 12,5 procent. För ett mindre antal länder och ekonomier, som enligt USA redan har infört eller lovat att införa regler mot tvångsarbetsproducerade varor, sätts tullnivån till tio procent.

Till gruppen med den lägre nivån hör bland annat Storbritannien, Kanada, Mexiko, Pakistan, Malaysia, Indien, Bangladesh, Kambodja, Guatemala, Honduras, Jordanien, Sri Lanka, Trinidad och Tobago samt delar av EU:s och Taiwans export, där tullnivån i vissa fall anpassas efter redan gällande mest-gynnad-nation-tullar (MFN).

LÄS ÄVEN: Trump inför 50-procentiga tullar mot Kanada

För Japan, Sydkorea och Schweiz gäller ett liknande system där den sammanlagda tullnivån i praktiken begränsas till 12,5 procent.

Övriga berörda handelspartner – däribland Kina, Brasilien, Australien, Norge, Nya Zeeland, Sydafrika, Saudiarabien, Förenade Arabemiraten, Turkiet, Ryssland, Singapore, Thailand, Vietnam och ett stort antal länder i Afrika, Asien och Latinamerika – omfattas av den högre tullsatsen på 12,5 procent.

De ekonomier som omfattas är:

Algeriet, Angola, Argentina, Australien, Bahamas, Bahrain, Bangladesh, Brasilien, Kambodja, Kanada, Chile, Kina, Colombia, Costa Rica, Dominikanska republiken, Ecuador, Egypten, El Salvador, Europeiska unionen, Guatemala, Guyana, Honduras, Hongkong, Indien, Indonesien, Irak, Israel, Japan, Jordanien, Kazakstan, Kuwait, Libyen, Malaysia, Mexiko, Marocko, Nya Zeeland, Nicaragua, Nigeria, Norge, Oman, Pakistan, Peru, Filippinerna, Qatar, Ryssland, Saudiarabien, Singapore, Sydafrika, Sydkorea, Sri Lanka, Schweiz, Taiwan, Thailand, Trinidad och Tobago, Turkiet, Förenade Arabemiraten, Storbritannien, Uruguay, Venezuela och Vietnam.

Ersätter tidigare tullar

Beslutet markerar ännu ett skifte i Trumps handelspolitik. Tidigare under året slog USA:s högsta domstol fast att presidenten inte kunde använda den nationella nödlag som Vita huset först lutade sig mot för att införa omfattande tullar.

Därefter införde administrationen tillfälliga generella tullar på tio procent med stöd av en annan bestämmelse i handelslagen. Eftersom dessa endast kunde gälla under en begränsad tid har Vita huset nu istället använt Section 301 i Trade Act från 1974 – en lag som kräver en formell utredning och offentliga remissförfaranden innan tullar kan införas. Under processen inkom över 1 600 remissvar och fler än 100 vittnen hördes vid offentliga utfrågningar.

Trump skriver i beslutet att tullarna är ”lämpliga och genomförbara” för att få de berörda ekonomierna att avskaffa de handelshinder som USA anser skadar amerikansk handel. Samtidigt undantas ett antal produkter, bland annat vissa råvaror, insatsvaror och andra produkter där tullar skulle kunna orsaka allvarliga störningar för den amerikanska ekonomin. Även särskilda tullkvoter införs för vissa textilprodukter.

Foto: Pixabay

Reaktioner

Den amerikanska handelsrepresentanten Jamieson Greer har tidigare sagt att USA inte längre accepterar att amerikanska företag ska behöva konkurrera med produkter som tillverkats med hjälp av tvångsarbete och att handelspartner måste införa effektiva kontroller.

EU har avvisat USA:s motivering och framhållit att unionen delar målsättningen att bekämpa tvångsarbete men anser att tullarna är obefogade. EU-kommissionen har samtidigt hänvisat till det handelsavtal som slöts med USA förra året och förväntar sig att Washington respekterar dess villkor.

I USA väntas beslutet bli föremål för fortsatt politisk debatt. Förespråkare menar att tullarna stärker amerikanska arbetstagare och pressar andra länder att bekämpa tvångsarbete medan kritiker hävdar att breda tullar riskerar att höja priserna för amerikanska konsumenter och öka spänningarna i världshandeln. Flera länder, däribland Brasilien och Chile, har redan kritiserat åtgärden och signalerat att motåtgärder kan bli aktuella.

    Svenska företag kan påverkas

    USA är Sveriges enskilt största exportmarknad utanför EU och hör till de viktigaste marknaderna för svenska industriföretag. Under 2025 uppgick den svenska varuexporten till USA till drygt 230 miljarder kronor medan den totala exporten av varor och tjänster var betydligt högre.

    Bland de största svenska exportprodukterna finns läkemedel, maskiner, fordon, telekommunikationsutrustning, kullager och annan avancerad verkstadsindustri.

    Flera av Sveriges största exportföretag – däribland Volvo, Scania, SKF, Atlas Copco, Sandvik, ABB, Ericsson och AstraZeneca – har en omfattande försäljning på den amerikanska marknaden. Många av företagen har visserligen även produktion i USA, vilket kan minska effekterna av tullarna, men export från Sverige och övriga Europa riskerar samtidigt att bli dyrare och därmed mindre konkurrenskraftig.

    Svenskt Näringsliv har vid tidigare amerikanska tullbeslut varnat för att ökade handelshinder kan slå mot svenska exportföretag genom högre kostnader, försämrad konkurrenskraft och ökad osäkerhet kring investeringar. Även Konjunkturinstitutet och flera banker har tidigare bedömt att en bred upptrappning av handelskonflikter mellan USA och omvärlden skulle kunna dämpa den globala tillväxten, minska världshandeln och på sikt påverka även den svenska ekonomin negativt.

    Nationalekonomer pekar samtidigt på att effekterna blir störst för företag med långa internationella leverantörskedjor. Även om tullarna formellt betalas av den amerikanska importören kan kostnaden i praktiken föras vidare genom högre priser, lägre vinstmarginaler eller minskad efterfrågan på importerade varor.

    Hur stora konsekvenserna blir för svenska företag beror därför bland annat på om de kan flytta produktion, omförhandla leverantörsavtal eller kompensera sig genom prishöjningar.

    LÄS ÄVEN: Högsta domstolen: Trumps tullar olagliga