Vid varje större svensk högtid gör public service och statstelevisionen sina obligatoriska inslag för att bagatellisera och underminera traditioner samt hävda att de är på väg bort, och på torsdagen kom årets påskinslag.
Traditionen med att klä ut sig till påskkäring kan spåras till slutet av 1800-talet men är enligt statstelevisionen i dag en alltmer sällsynt syn. Då iklädde man sig masker och gick från hus till hus för att skrämma folk för att få dem att ge gåvor. Under 1900-talet blev traditionen alltmer något för de minsta och numera sägs många barn i stället leta ägg i hemmet.
Äggen har alltid haft en given plats i påskfirandet. Då man inte hade tillgång till dem året runt, och högtiden förr inträffade i samband med en värpperiod för hönorna och fastan, hade många sparade ägg till påsk.
LÄS ÄVEN: Skola vek sig för muslimers krav – kristna inslag förbjuds i luciatåg
På 70-talet utvecklades dagens tradition med utklädda barn som knackar dörr, men är i dag något som påstås vara på väg bort.
– Påskkärringarna är ett utgående sortiment, säger etnologen Susanne Nylund Skog till SVT.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Mindre social sammanhållning
Hon menar att det krävs ett avancerat upplägg – liknande de vid Halloween – för att traditionen ska fungera där man måste veta vem som bor granne och om denna tycker det är okej att knacka på. Ytterligare förutsättningar sägs vara att grannen är beredd med godis att ge.
Hon hävdar att det finns platser där det fortfarande fungerar men att de blir färre och färre och hänvisar till saker som koder, låsta portar och områden där folk inte känner varandra. I mångkulturella samhällen är det vanligt att den sociala sammanhållningen urholkas.
Vidare hävdar Nylund Skog att många av dessa skäl inte vågar släppa ut sina barn och om ett par decennier kanske påskkärringen inte finns kvar.
– Det är en svår fråga. Men nej, kanske inte.
Utländska flaggor vid studenten
2023 uttalade sig Susanne Nylund Skog om fenomenet med invandrare som väljer att ta med sig sina hemländers flaggor till studenten.
– Det är ett uttryck för vem man är, sa hon till Helsingborgs Dagblad.
Fler utländska flaggor i samband med studentfirandet menade hon helt enkelt är ett resultat av att vi har fler personer med utländsk bakgrund som tar studenten i Sverige. Att vissa kritiserar beteendet trodde hon beror på att flaggan tolkas som ett nationalistiskt uttryck.
Hon hävdade också att de flesta inte har det för att hedra nationen i fråga utan för att hedra sina föräldrar och sitt ursprung. Det hette också att flaggan blir en symbol för deras tacksamhet mot de som har stöttat dem och inte en kritik mot Sverige eller svenska skolsystemet.
Att det även dyker upp prideflaggor och supporterflaggor såg hon som ännu en indikation på att flaggorna inte ska förstås som symboler för nationer utan att samhället har blivit mer individualiserat och att man vill kommunicera vem man är.
KOMMENTARSREGLER
Kommentarer förhandsgranskas inte av Samnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.
Den som inte följer våra kommentarsregler riskerar att bli blockerad och få sina kommentarer raderade.