”Svenskt ursprung” – plötsligt blev etnicitet och ras väldigt viktigt

Samnytts Mattias Albinsson kommenterar i denna nyhetskrönika rapporteringen om den uppmärksammade nazistmisshandeln i Stockholm.

Under tisdagen dömdes fyra män i 20-årsåldern för våldsdåd begångna i Stockholm natten till den 27 augusti i år. Männen gav sig den aktuella natten på och misshandlade ett antal invandrare.

LÄS ÄVEN: Fyra döms efter nazistgängets våldsamma natt i Stockholm

Alla fyra männen dömdes för en grov misshandel, och tre av dem dömdes även för en misshandel av normalgraden.

Däremot friades de från anklagelser om att ha rånat en tredje målsägande.

Politiskt sprängstoff

Att fyra män med ljus hy ger sig på och misshandlar personer med, i det här fallet, bakgrund i Afrika och Mellanöstern; det är givetvis rena rama julafton för det så kallade etablissemang som utifrån sin egen politiska måttstock placeras på den vänsterextrema sidan.

Medier och nyhetssajter som många gånger inte ens skriver ut namnen på gängmördare eller terrorister; med hänvisning till en kreativ uttolkning av pressetiken; både namn- och bildpublicerar alla fyra. Redan innan de är dömda.

Men de gör ännu mer politik av händelsen än så.

”Nazisterna döms – men politiker fortsätter peka ut invandrare som problem”, skriver exempelvis Dagens nyheter i en text där skulden för dådet läggs på politiker som pratar om ”invandrare som samhällsproblem”.

Det är politikernas fel att Sverige har ”ett samhällsklimat där nazister slår ner icke-vita på gatorna”, påstås det, där paralleller dras till 90-talets John ”Lasermannen” Ausonius och Ny Demokrati.

Det är fel att ”Johan Forssell (M) närmast skryter om att antalet asylsökande till Sverige har minskat”. Och lösningen tycks, enligt skribenten, vara att öka invandringen ytterligare.

Som om att ännu mer invandring skulle ge färre motsättningar i samhället.

Nollsummespelet

Gängkriminaliteten, de dussintals klanerna, kurdiska rävar, barntorpeder, etiopiska monster, hedersvåld, ihjälskjutna småbarnspappor, terrorhot, kaosande islamister, gruppvåldtäkter, brinnande bilar, förnedringsrånade barn, dominansbeteenden och alla andra invandringsrelaterade fenomen som identifierats i det svenska samhället.

Plötsligt betyder allt detta ingenting.

DN ser på tillvaron utifrån en nollsummespelsidé som är förhärskande inom den ideologiska sfär som dess medarbetare bekänner sig till.

I stora drag går den idén ut på att om svenskar begår X antal brott mot invandrare, så nullifierar det Y antal brott som icke-svenskar gjort sig skyldiga till mot svenskar. En slags häxkonst. Ont botas med ont. De tar ut varandra.

Och ondskan i en vit mans våld mot en ”rasifierad” anses mångdubbelt värre än en rasifierads våld mot en vit. Detta enligt det så kallat intersektionella synsätt som råder hos DN och i liknande kretsar; där allt analyseras utifrån ras, hudfärg, kön och samhällsklass, på samma gång som inget av detta får nämnas.

En nazistmisshandel är minst lika hemsk som hundra gängmord eller tusen våldtäkter. Och den här händelsen ger därmed ordentligt avtryck i debet och kredit i maktrelationsbokföringen.

Summan av invandrarnas och svenskarnas förbrytelser närmar sig således noll. Balansräkningen går ihop.

”Svenskt ursprung”

Man skulle kunna se på saken på ett annat sätt: Att i takt med att andelen invandrare ökar i Sverige, så växer även motsättningarna. Dels mellan svenskar och invandrare; men även, vilket det kanske inte talas lika mycket om, mellan olika invandrargrupper. Och att detta skulle kunna ses som problematiskt.

Men jag överlåter åt andra att tycka till i den frågan. Jag ser att många redan gör det.

Något jag höjer desto mer på ögonbrynen över är det pressmeddelande som Stockholms tingsrätt går ut med i samband med att domen avkunnas.

”De fyra männen har svenskt ursprung och har kopplingar till Aktivklubb Sverige (AKS) som anses vara en högerextrem organisation med klara rasistiska inslag och som ägnar sig åt kampsport. Åtminstone två av männen har under den aktuella natten gjort Hitlerhälsningar. Samtliga målsägande har annan etnisk bakgrund än de tilltalade”, står att läsa i det.

Av någon anledning anser plötsligt domstolen att det är viktigt att påpeka att förövarna ”har svenskt ursprung” och att målsägande har ”annan etnisk bakgrund”.

En svensk domstol har aldrig tidigare markerat etnicitet på det sättet i ett pressmeddelande. Aldrig.

Det har exempelvis aldrig tidigare hänt att en svensk domstol på liknande sätt påpekat att gärningsmannen är ”somalier” eller ”har somaliskt ursprung”. Jag har sökt igenom Domstolsverkets pressmeddelanden för att kontrollera.

Fel i sak?

Värre blir det av att det är tveksamt om påståendet ens är korrekt i sak. Det är visserligen sant att alla de fyra dömda männen är födda i Sverige, men åtminstone en av dem har utländsk bakgrund.

Mannen ifråga, som döms till tre år och tre månaders fängelse, har en pappa som invandrat från Nederländerna, och en mamma med ungersk bakgrund.

Nederländerna och Ungern; det anses förmodligen inom myndighetsvänstern vara tillräckligt vitt för att klassas som svenskt i tingsrättens värld. Annat hade det varit om gärningsmannens föräldrar kommit från någon annan världsdel. Då hade han sannolikt inte beskrivits med ”svenskt ursprung” av domstolen.

Europa, det är vita länder, och deras invånare kan invandra till Sverige och bli svenskar. Till skillnad från någon som kommer från exempelvis Syrien, Somalia eller Kenya. I de länderna bor sådana som inte är och heller aldrig kan bli svenskar, är den underförstådda tanken.

Visst. Men samtidigt: Är det inte exakt så som samma hopkok av liberaler och vänsterextremister försöker lära oss att vi inte får tänka?