Män som har en kraftigt nedsatt fertilitet löper större risk att utveckla flera olika slags sjukdomar under livet och nu visar det sig att samma grupp män även oftare drabbas av tjock- och ändtarmscancer samt sköldkörtelcancer. Det är slutsatserna i en ny svensk studie.
Kopplingen mellan manlig infertilitet och en ökad risk för sjukdom är ett relativt nytt forskningsområde inom reproduktiv hälsa. Tidigare studier har visat ett tydligt samband mellan lägre manlig fertilitet och risken att drabbas av saker som diabetes, hjärtkärlsjukdom, metabolisk ohälsa, cancer i reproduktionsorganen och förkortad livslängd.
Män som helt saknar spermier i sädesvätskan är mest utsatta för flera allvarliga sjukdomar medan män med god spermiekvalitet i genomsnitt lever längre. Detta har fått forskare att diskutera om manlig fertilitet kan fungera som en tidig varningssignal för den allmänna hälsan.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
– Den reproduktiva förmågan hänger ihop med människans genetiska uppsättning. En teori kan vara att om något går fel på genetisk nivå – vilket kan visa sig som nedsatt spermakvalitet – kan även andra system i kroppen påverkas och öka risken för sjukdom, säger Angel Elenkov, docent och forskare vid Lunds universitet samt överläkare vid Reproduktionsmedicinskt centrum, Region Skåne.
LÄS ÄVEN: Forskare avlivar myten om 10 000 steg för bättre hälsa
Även saker som hur gener regleras och påverkas av exempelvis miljö och livsstil samt livsstilsfaktorer som övervikt, rökning, alkohol och fysisk inaktivitet kopplas till sämre spermakvalitet.
– Det har tidigare framkommit att män med kraftigt nedsatt fertilitet har en ökad risk att drabbas av testikel- och prostatacancer. Därför ville vi i vår studie undersöka om det även finns en koppling till andra cancerformer, säger Michael Kitlinski, läkarstuderande och forskningsprojektdeltagare vid Lunds universitet.
Dubbelt så hög risk
Genom registerdata analyserade forskarna data från över 1,1 miljon svenska män som fick sitt första barn mellan 1994 och 2014. Av dessa blev 14 540 pappor med hjälp av en assisterad befruktningsmetod som används vid svår manlig infertilitet. Samtliga samkördes sedan mot det nationella cancerregistret som visade en signifikant ökad risk för tjock- och ändtarmscancer samt sköldkörtelcancer för de män som blivit fäder med hjälp av metoden.
– De visade sig ha nästan dubbelt så hög risk att drabbas av tjock och ändtarmscancer och en tredubblad risk för sköldkörtelcancer, jämfört med de män som uppnår faderskap naturligt, fortsätter Michael Kitlinski.
Mer forskning
Även om den relativa risken är högre hos personer som genomgått behandlingen är den på befolkningsnivå låg och cancer är ovanligt i de här åldrarna. Man understryker också att det inte är fertilitetsbehandlingen i sig som orsakar cancer.
– De flesta män som gör en fertilitetsutredning är mellan 30 och 35 år. Syftet är att hjälpa dem att bli pappor och efter det görs ingen uppföljning av deras hälsa. Med tanke på att speciellt tjock- och ändtarmscancer men även sköldkörtelcancer är sjukdomar som ökar bland yngre, är fynden viktiga ur ett folkhälsoperspektiv eftersom de skulle kunna förhindras genom tidig screening, säger Angel Elenkov.
Nästa steg är att ytterligare precisera riskgrupperna genom identifiering av biomarkörer, genetiska mutationer, epigenetik och miljöfaktorer och på så sätt hoppas man bättre kunna förstå vilka grupper som skulle ha nytta av förebyggande hälsokontroller.
LÄS ÄVEN: Studie: Kött inte farligt för hälsan – kan skydda mot cancer
