Fremskrittspartiet har beställt siffror från den norska statistikmyndigheten som visar att personer från icke-västliga länder, särskilt från länder dominerade av islam, kostar Norge tiotals miljarder kronor årligen. Sju av tio socialbidragskronor går till personer med invandrarbakgrund.
Fremskrittspartiet har länge slagit larm om kostnaden för hög invandring och de nya siffrorna ger partiet vatten på sin kvarn. Föga förvånande visar rapporten att icke-västerländska invandrare har en betydligt lägre sysselsättningsgrad än norskfödda och östeuropeiska invandrare.
– De visar att invandringen till Norge kostar oss enorma summor. Det är helt extremt mycket pengar, säger Erlend Wiborg, invandringspolitisk talesperson för Fremskrittspartiet, till Nettavisen.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Hur sysselsättningen beräknas är nyanserat och det finns ingen enskild siffra som ger hela bilden. Fremskrittspartiet anser dock att Statistisk sentralbyrås siffror ger en felaktig bild – de visar att över 60 procent av invandrarna från Afrika och Asien är anställda. Men här anses man vara i arbete om du arbetar en timme i veckan.
LÄS ÄVEN: ”Svensk” kastas ut ur Norge – anses utgöra fara
För att ta reda på hur många som är heltidsanställda har partiet varit tvunget att själva köpa ett uppdrag från SSB.
Siffrorna nedan visar resultaten för invandrare från några utvalda länder:
– När man tittar på syriska kvinnors sysselsättning är den skrämmande låg. När nästan nio av tio inte är i arbete har vi en enorm utmaning, säger Wiborg.
59 miljarder per år
Fremskrittspartiet har frågat finansdepartementet hur mycket samhället som helhet förlorar på sysselsättningsgapet – svaret är 58,8 miljarder norska kronor per år.
Under de senaste tio åren har 136 733 personer invandrat till Norge som familjemedlemmar och det är något Fremskrittspartiet vill minska.
Löses inte på en generation
Siffrorna visar betydligt bättre siffror för andra generationens invandrare från icke-västliga länder i åldrarna 20-66. Här finns det bara 1,7 miljarder norska kronor att spara genom att öka sysselsättningen.
På frågan om det betyder att utmaningen är löst på en generation svarar Wiborg bestämt nej.
– Nej, det gör det inte. För vi ser fortfarande att både andra och tredje generationen har lägre sysselsättningsgrad än resten av befolkningen. Och sedan påverkar det annan statistik relaterad till brottslighet och så vidare. Så vi har stora utmaningar som tyvärr inte löses för varje ny generation.
LÄS ÄVEN: Kriminella gäng från Sverige etablerar sig i Norge
