Regeringen lanserar en ny strategi för att kraftigt öka den svenska gruv- och mineralproduktionen. Samtidigt visar siffrorna att statens direkta ersättning för de mineral som bryts ur svensk berggrund är försvinnande liten.
Regeringen vill att fler privata gruvor ska öppnas i Sverige och att produktionen av både basmetaller och kritiska mineral ska öka. Det framgår av den nya mineralstrategi som presenterades på torsdagen.
Bakgrunden är Europas stora beroende av importerade råvaror, inte minst från Kina. EU står enligt strategin för omkring 25 procent av världens råvarukonsumtion men endast cirka tre procent av produktionen. För flera kritiska metaller är importberoendet över 90 procent.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
– Tillgång till metaller är inte näringspolitik längre. Det är säkerhetspolitik, säger energi- och näringsminister Ebba Busch i regeringens pressmeddelande.
Fler privata gruvor
Bland regeringens uttalade mål finns att fler privata gruvor ska etableras, att produktionen av basmetaller och kritiska mineral ska öka och att Sverige ska bli en ledande gruv- och innovationsnation.
Regeringen vill bland annat förkorta tillståndsprocesserna, förbättra möjligheterna till prospektering och samla miljöprövningen hos en ny myndighet. Två nya utredningar ska dessutom se över hur bearbetningskoncessioner kan förenklas och hur den samlade myndighetshandläggningen för att öppna en gruva kan snabbas upp.
För strategiska EU-projekt är riktmärket att tillståndsprocessen för utvinning ska ta högst 27 månader. Regeringen vill använda liknande tidsramar som utgångspunkt även för den svenska prövningen.
Samtidigt ska en särskild utredning se över skatter och avgifter för att stärka gruvindustrins konkurrenskraft. Strategin innehåller däremot inget besked om att höja den mineralersättning som staten får när svenska mineraltillgångar exploateras.
Staten får 0,05 procent
Enligt minerallagen ska gruvbolaget betala en mineralersättning motsvarande två promille – 0,2 procent – av det beräknade värdet av de mineral som bryts och förs upp ur gruvan.
Tre fjärdedelar av ersättningen går till fastighetsägarna inom koncessionsområdet och en fjärdedel till staten. Statens andel motsvarar därmed endast 0,5 promille, eller 0,05 procent, av mineralvärdet.
Det innebär att mineraler med ett beräknat värde på en miljard kronor ger staten 500 000 kronor i mineralersättning. Fastighetsägarna delar samtidigt på 1,5 miljoner kronor.
Under 2025 uppgick den totala mineralersättningen från de berörda gruvkoncessionerna till knappt 23 miljoner kronor. Av detta fick staten cirka 5,7 miljoner kronor, medan markägarna fick omkring 17,2 miljoner kronor, enligt Bergsstatens senaste bergverksstatistik.
Året innan fick staten cirka 3,3 miljoner kronor.
EU:s största järnmalmsproducent
Sverige står redan för omkring 90 procent av EU:s järnmalmsproduktion och hör även till unionens största producenter av koppar, zink, bly, guld och silver.
Regeringen bedömer att svensk berggrund dessutom kan innehålla betydande tillgångar av bland annat sällsynta jordartsmetaller. Stora områden har ännu inte undersökts med moderna metoder, samtidigt som Sverige bara lockar omkring 0,94 procent av världens investeringar i prospektering efter andra metaller än järnmalm.
SGU har därför fått ökade anslag för att kartlägga malmpotentiella områden och ta fram geologisk information. Regeringen vill även locka fler utländska och mindre prospekteringsbolag till Sverige.
Strategin innebär således att regeringen vill göra det snabbare, enklare och mer attraktivt att leta efter och bryta svenska mineraler. Någon motsvarande ambition att låta staten ta en större direkt andel av värdet i den svenska berggrunden presenteras inte.
