En färsk rapport från den internationella forskargruppen World Weather Attribution påstår att sommarens värmebölja i Norden var två grader varmare och tio gånger mer sannolik på grund av människans klimatpåverkan. Kritiker menar dock att både metod och presentation ger en missvisande bild, och att sommarvärmen låg väl inom vad som är normalt för juli i regionen.

I mitten av juli noterades högsommarvärme i delar av Norge, Sverige och Finland, med temperaturer över 30 grader på vissa platser och över 25 grader under längre perioder. Personer som titulerar sig klimatforskarna hävdar i en rapport att detta var en ”extrem” händelse och spekulerar i att den blivit mer sannolik till följd av en global uppvärmning som man också menar är orsakad av människan.

Många som vistats i Norden under sommarmånaderna ifrågasätter dock beskrivningen. Temperaturen motsvarar enligt dem vad som är vanligt förekommande under högsommaren och är långt ifrån rekord för regionen. Likaså är perioder med varmt och torrt väder inte ovanliga i juli, särskilt under semestertid. Det är i kontrast till den uppmålade hotbilden något som många hoppas på under sommarledigheten med sol och bad, men inte alltid får uppleva.

Kartor som får Norden att se ut att brinna

Rapporten illustreras med temperaturkartor där färgskalan går från gult till mörkrött – även svala natt­temperaturer kring 10–12 grader visas i brandgula nyanser. Kritiker menar att detta visuellt förstärker det överdrivet dramatiska intrycket och får normala förhållanden att framstå som exceptionella och närmst farliga.

Bild från rapporten.
Bild från rapporten.

Omstridd vetenskaplig grund

Rapportens upphovsmakare anger att deras analys bygger på ”peer-reviewed” metoder och klimatmodeller som jämför nuvarande klimat med ett förindustriellt scenario. Men kritiker påpekar att klimatfältet i hög grad domineras av personer med liknande alarmistiska tolkningar, vilket enligt dem devalverar begreppets värde och reser tvivel krig huruvida rapporten verkligen varit föremål för någon objektiv och kritisk vetenskaplig granskning.

Dessutom bygger slutsatserna till stor del på klimatmodeller med erkänt stora osäkerhetsintervall, där vissa scenarier är statistiskt ”omöjliga” att beräkna för ett kallare klimat. Detta gör att beräkningarna av sannolikhetshöjning riskerar bli mer spekulativa än faktabaserade.

Påstådda effekter och orsakssamband

Rapporten lyfter fram påfrestningar på sjukvård och omsorg, störningar för rennäringen samt ökad brandrisk och algblomning. Flera av dessa fenomen förekommer dock belagt vid många varma somrar oavsett klimatförändringar och är inte entydigt kopplade till de i det här sammanhanget aktuella temperaturerna.

Att exempelvis renar söker skugga och vatten under heta dagar eller att algblomning sker i varma perioder är välkänt sedan långt innan dagens debatt om antropogen klimatpåverkan.

Sommarens värme i Norden var märkbar men inte unik. Trots detta framställs den i rapporter som ett tydligt tecken på en accelererande klimatkris. Kritiker menar att presentationen både överdriver och politiserar vädret, och efterlyser en mer nyanserad och bred vetenskaplig diskussion om vad som faktiskt är normalt – och av de som bor i regionen önskvärt – i nordiskt sommarklimat.

Faktaruta: Historiska temperaturrekord – Sverige

 

  • Högsta uppmätta temperatur: 38,0°C i Målilla, Småland (29 juni 1947).

  • Vanliga julitemperaturer: Dagstemperaturer på 25–30°C förekommer regelbundet i södra och mellersta Sverige.

  • Exempel på varma somrar: 1994, 2010 och 2018 hade långvariga värmeperioder med temperaturer liknande 2025 års nivåer.

Faktaruta: Historiska temperaturrekord – Finland

 

  • Högsta uppmätta temperatur: 37,2°C i Liperi (29 juli 2010).

  • Vanliga julitemperaturer: Värmeböljor med över 25°C i flera veckor är inte ovanliga, särskilt i sydöstra Finland.

  • Tidigare heta somrar: 1972, 2010 och 2021 hade långvariga högsommarperioder.

Faktaruta: Historiska temperaturrekord – Norge

 

  • Högsta uppmätta temperatur: 35,6°C i Nesbyen, Buskerud (20 juni 1970).

  • Vanliga julitemperaturer: Temperaturer kring 30°C förekommer vissa år i inlandet, även norr om polcirkeln under stabilt högtryck.

  • Tidigare heta somrar: 1901, 1947, 1972, 2018 och 2019 var markant varma på flera platser i landet.