Ludvika sparar in på mat till äldre när LVU-kostnader skenar

Tre seniorboenden i Ludvika sparar in på maten för de äldre. De ansvariga tjänstemännen skyller på skenande kostnader för så kallade LVU-omhändertaganden.
– De kostar X antal tusenlappar per dygn, säger kommundirektör Maria Skoglund till Samnytt.

Milan, Lingongården och Ängsgården är tre så kallade seniorboenden i Ludvika. På de tre boendena bor äldre som är förhållandevis friska och i stort kan klara sig själva i egna lägenheter.

I anslutning till de tre boendena finns även restauranger där de boende kan köpa och äta mat tillsammans med andra äldre. För många ett viktigt socialt inslag.

Sammanlagt mellan 80 och 90 seniorer använder den möjligheten på något av de tre boendena.

Besparingar

Men förra veckan beslutade kommunen att spara in på denna service. Åtminstone delvis. Från och med oktober tas lunchserveringarna bort under helgerna på samtliga boenden, och på Ängsgården försvinner även middagarna. Ett beslut som inte alla är nöjda med.

– Det har inte varit jättemånga reaktioner, men det har såklart ringt några, berättar verksamhetschef Lisa Eriksson för Samnytt.

Verksamhetschefen passar på att flera gånger betona att den indragna matserveringen inte ska blandas ihop med den som erbjuds på grupp- eller serviceboenden.

– Det här är inga särskilda boenden med heldygnsomsorg, säger hon till Samnytt.

– Det här är öppna restauranger. Det är en ren service som vi har till våra medborgare. De bor i sina egna lägenheter, men de har möjlighet att gå och köpa lunch måndag till fredag.

Det finns flera anledningar till att lunchserveringen försvinner på helgerna.

– Vi behöver kockarna framförallt på våra boenden med heldygnsomsorg, berättar Eriksson.

Sparar 800 000 kronor

Men den främsta anledningen till neddragningen är ekonomisk. Även om de äldre betalar för maten ur egen ficka, så går matverksamheten inte runt ekonomiskt.

– Ser man till helheten så är det en förlustverksamhet. Den kostar mer än den ger i intäkter, säger Lisa Eriksson.

Den indragna lunch- och middagsserveringen beräknas innebära förlorade intäkter på omkring 300 000, men besparingar på hela 1,1 miljoner kronor.

– Vi räknar med en besparing. Det är ungefär 800 000 på helår vi räknar med, säger Lisa Eriksson.

Utöver det räknar kommunen med möjliga merkostnader från äldre som på grund av den indragna servicen behöver hjälp med att få mat på annat sätt.

– Det är svårt att säga exakt om det är fler som behöver hjälp. Vi har inte räknat på någon siffra. Men är det någon som behöver hjälp, så kommer de att få det, säger Eriksson.

Så då finns det risk att besparingen blir en förlustaffär för kommunen?

– Nej, det tror vi inte. De som har hjälp idag får fortsatt hjälp. De flesta är pigga och går till restaurangen för den sociala biten.

Dålig ekonomi

Att det behöver sparas pengar på maten till de äldre beror på kommunens dåliga ekonomi.

– Det ser inte så ljust ut, säger kommundirektör Maria Skoglund till Samnytt apropå det ekonomiska läget.

– I prognosen är det flertalet miljoner i underskott.

Stigande räntor, inflation och ökande kostnader för livsmedel gör att kommunens verksamheter blir allt dyrare. Och då måste det sparas. Överallt.

– Vi har ett uppdrag nu när vi drar ned på konsulter. Vi har inköpsstopp och anställningsstopp, och vi ska minska vår personalvolym med 1,5 procent. Så det är en hel del åtgärder för att bromsa in det här, berättar kommundirektören.

Maria Skoglund utgår ifrån den senaste prognosen från april, och berättar att ekonomerna håller på att arbeta med en ny reviderad version.

Stigande utgifter

Ekonomichefen Åsa Grans är en av dem som arbetar med den nya ekonomiska prognosen.

– Vi har haft en period med minskande skatteintäkter. Sedan har vi fått mindre i inkomstutjämningen i år. Det beror på att vi har haft en befolkningsprognos som inte nått upp till budget, förklarar hon för Samnytt.

Inkomstutjämningen är det statliga stöd kommunen räknat med. Eftersom befolkningen var lägre än väntat i november förra året, så fick kommunen mindre pengar i år än den budgeterat med.

– Sedan har vi utmaningar när det gäller kostnadsökningar, både när det gäller ekonomiskt bistånd och placering av ungdomar, konstaterar Grans.

Sammantaget en ansträngd ekonomi, alltså.

Dyra LVU-placeringar

Detta med ”placering av ungdomar” är något som även kommundirektören vittnar om.

– Vissa placeringar som socialtjänsten och vård- och omsorgen gör är lagstyrda. Där har vi sett att det ökat, säger Maria Skoglund.

Vad betyder det rent konkret?

– Rent krasst betyder det att vi har en tvångslagstiftning inom exempelvis LVU. Om barn uppfyller kriterierna i den lagen, då kan vi inte säga att vi inte kan placera barn enligt LVU.

Kommunen måste under vissa omständigheter placera barn- och ungdomar på HVB- och SiS-boenden, eller i familjehem.

– De kostar X antal tusenlappar per dygn, upplyser Skoglund.

Arton miljoner dyrare

Siffror som Samnytt tagit del av från Ludvikas ekonomiavdelning visar att kommunen lade knappt 57 miljoner kronor på olika slags specialboenden för barn- och ungdomar 2020.

Tre år senare, alltså förra året, hade den utgiftsposten stigit till över 75 miljoner kronor. En ökning med mer än arton miljoner.

Kommunens controller påpekar dock att exempelvis Migrationsverket ger bidrag för att täcka vissa av placeringarna, vilket innebär att kommunens nettokostnader är ”något lägre”.

Placering HVB + SiS	Prognos 2024	2024 jan-juni	2023	2022	2021	2020
Kostnad	38 330 147	23 475 563	43 632 858	26 017 408	31 721 664	27 366 639
Varav statligt	–	7 921 707	10 482 484	5 316 900	8 440 479	1 602 490
Varav HVB	–	15 553 856	33 150 374	20 700 508	23 281 185	25 764 149
Familjehem
Kostnad	29 352 949	14 789 416	31 567 667	28 405 982	30 724 107	29 258 416

Det är hur som helst väldigt mycket pengar, och en utgift kommunen inte får spara in på.

– Det kostar det som det kostar, konstaterar Maria Skoglund krasst.

Alltså måste det sparas på andra håll i den kommunala verksamheten för att ekonomin ska kunna gå ihop.

Politiskt beslut

Verksamhetschef Lisa Eriksson passar dock på att påpeka en omständighet till: Att det ska sparas in just på maten till de äldre är inte något som beslutats av henne eller hennes kolleger, utan av politikerna i vård- och omsorgsnämnden.

– Det är en del av handlingsplanen som politikerna beslutat om. Så ja, det är ett politiskt beslut. Det är en egen post i handlingsplanen att göra den här besparingen, säger hon till Samnytt.

I Ludvika utgörs det politiska styret av ett samarbete mellan Socialdemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna. Det största oppositionspartiet, Sverigedemokraterna, är emot besparingen.

– Jag tycker att de sparar i fel ände, säger partiets ledamot i vård- och omsorgsnämnden Ann-Katrin Krainer till Samnytt.

Hon har dock inga förslag på var det borde sparas pengar istället, och är väl medveten om kommunens skenande LVU-omkostnader.

– Jag tycker synd om de äldre, men de får väl vara glada att möjligheten att äta lunch finns kvar många dagar i veckan i alla fall. Men jag tycker som sagt att de sparar i fel ände, säger Ann-Katrin Krainer.

Samnytt har även sökt företrädare för det politiska styret.