Under fjolåret hade amerikanska Delta Air Lines en rörelsevinst på sex miljarder dollar, vilket var betydligt bättre än företagets inhemska konkurrenter. Djupt begravd i bokslutet avslöjades anledningen till att man lyckats så mycket bättre än andra. Utan intäkterna från lojalitetsprogrammet skulle företaget ha gått med förlust.
Delta Air Lines är inte unika i det här avseendet. I fjol förlorade även American, Southwest och United pengar trots att de fyra tillsammans gjorde cirka 14 miljarder dollar i rörelsevinster. De hålls uppe av en enorm lojalitetsverksamhet som binder samman konsumenter, flygbolag och kreditkortsutgivare. På senare år har bonusprogram i USA blivit allt större och mer lukrativa, rapporterar The Economist.
Modellen är enkel och går ut på att flygbolag säljer flygmil till kortutgivare, kortinnehavare tjänar flygmil genom att spendera och dessa flygmil löses så småningom in mot resor. Banker och andra finansföretag får lojala kunder, resenärer njuter av flyg och förmåner och flygbolagen säkrar en stadig ström av vinster.
Under kvartalet april till juni skrev kreditkortsjätten American Express ut en check till Delta på ungefär 2,1 miljarder dollar – motsvarande flygbolagets totala rörelsevinst. Banken Citigroup betalade American cirka 1,4 miljarder dollar och JPMorgan Chase överlämnade cirka 800 miljoner dollar till United. Sådana överföringar gör det i sin tur möjligt för flygbolagen att sänka sina biljettpriser.
När American lanserade det första massmarknadsprogrammet för återkommande kunder 1981 var målet att belöna återkommande affärsresenärer med gratisflyg och uppgraderingar. Det efterföljande engagemanget från kortutgivare gjorde dessa system inte bara till betydande inkomstkällor utan också till användbara verktyg för företagsfinansiering.
Volatil bransch
Flygbranschen är volatil och påverkas av fluktuationer i bränslepriser, konjunkturcykler och efterfrågan på premiumresor. Samtidigt måste flygbolagen göra långsiktiga kapitalinvesteringar i flygplan och infrastruktur. Att sälja flygmil till utgivare hjälper till att hantera denna skillnad.
Numera värderas de stora amerikanska flygbolagens bonusprogram till tiotals miljarder dollar, i bland överstigande företagets eget kapital. Under pandemin, när flygbolagen stod inför en kollaps i resandet och en likviditetskris, pantsatte de inte flygplan för att skaffa kapital utan de lånade mot framtida kassaflöden från dessa program.
Tillväxten av dessa system har under det senaste decenniet drivits på av en spridning av kreditkort som erbjuder alltmer påkostade reseförmåner. Delta och American Express erbjuder nu inte mindre än sju kort med samma varumärke. Instegsversioner ger SkyMiles – Deltas lojalitetsvaluta – för varje spenderad dollar och premiumversioner kommer med tillgång till lounge, gratis incheckat bagage och kostnadsfria uppgraderingar.
En procent av BNP
Enligt Delta spenderas ungefär en procent av USA:s BNP via deras kort med samma varumärke. Även de som inte är med samma varumärke, såsom Chases Sapphire Reserve och American Express Platinum-kort, är nära knutna till flygresor. De ger tillgång till exklusiva lounger som numera finns på stora amerikanska flygplatser och låter kortinnehavare konvertera poäng till flygmil hos en rad olika flygbolag.
Korten har också varit lönsamma för finansföretag. Årsavgifter är en inkomstkälla. Chase meddelade nyligen att deras Sapphire Reserve kommer att kosta 795 dollar per år, en ökning med 45 procent från året innan, och American Express förväntas höja avgiften för sitt Platinum-kort, för närvarande 695 dollar per år.
Förmedlingsavgifter
Men de riktiga pengarna kommer från de förmedlingsavgifter som tas ut på transaktioner. När en konsument använder ett kreditkort för att spendera 100 dollar hos en återförsäljare går ungefär två dollar till utfärdaren. Lite under 1,50 dollar återbetalas till kunden i belöningar eller rabatter.
De totala förmedlingsavgifterna uppgick till 187 miljarder dollar i USA förra året och bidrar till att förklara varför lojalitetsverksamheten inte har nått samma nivå på andra håll. I Storbritannien till exempel är de begränsade till en avgift på 0,3 procent för kreditkortstransaktioner.
Hur mycket större kan de amerikanska lojalitetsnätverken bli? Under de senaste åtta åren har både Delta och American mer än fördubblat sina intäkter från att sälja flygmil till kortutgivare. United har sett en tillväxt på cirka 70 procent. Många flygbolag tilldelar nu lojalitetsstatus baserat på hur mycket kunderna spenderar snarare än hur ofta de flyger.
Påfrestningar
I dag kan en kund nå Americans högsta lojalitetsnivå utan att någonsin ha gått ombord på ett av deras flygplan. Nya partnerskap utökar lojalitetsnätverken. Delta har samarbetat med Uber för att tilldela flygmil för resor och United listar en växande lista över detaljhandelspartners som erbjuder bonuspoäng för spenderande hos dem.
Samtidigt visar systemet tecken på påfrestningar. Loungerna är överfulla, kortavgifterna fortsätter att stiga och förändringar i hur lojalitet belönas har upprört vissa resenärer. Sedan finns det de regulatoriska hoten.
LÄS ÄVEN: Klimatextremister stormade Malmö flygplats: ”Klimatnödläge”
