När kriget i Ukraina nu har gått in på sitt femte år börjar allt fler röster inom EU höjas om hur konflikten kan avslutas. Det är inte längre bara Ungerns premiärminister Viktor Orbán som lyfter frågan – även Belgiens premiärminister Bart De Wever menar att unionen behöver en helt ny strategi. De Wever uppger att han privat talar med flera EU-ledare som delar hans uppfattning att EU inte kan besegra Ryssland genom vapenleveranser eller fler sanktioner, men som inte vågar säga det öppet. Enligt honom finns det i praktiken bara en väg kvar – en uppgörelse med Vladimir Putin.
Det är i en intervju med den belgiska tidningen L’Echo på lördagen som Belgiens konservative premiärminister säger att EU i dag saknar både militär och ekonomisk tyngd för att tvinga fram en förändring från rysk sida i Ukraina.
– Eftersom vi inte är kapabla att hota Vladimir Putin genom att skicka vapen till Ukraina, och vi inte kan kväva honom ekonomiskt utan stöd från USA, finns det bara en metod kvar – att göra en uppgörelse, säger De Wever enligt nyhetsbyrån AFP och sajten Euractiv.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
LÄS ÄVEN: Tomas Tobé (M): ”Helt skandalöst” vilja förhandla fred med Putin
En av EU:s ledare som inte delar den linjen är Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M). Enligt honom bör EU tvinga Putin till förhandlingsbordet genom fler vapenleveranser och nya sanktioner. Kristersson har också påpekat att många svenskar är oroade över vad en plötslig fred på fel villkor skulle kunna innebära.
LÄS ÄVEN: Statsminister Kristersson: Tvinga Putin till förhandlingsbordet
”Det är tydligt att Putin måste tvingas till förhandlingsbordet”, har statsministern bland annat skrivit och vidare:
”Mitt budskap är att det ligger i Sveriges intresse att Rysslands aggressioner mot grannländer aldrig lönar sig. Annars kan det som händer i Ukraina i dag drabba någon av oss i EU i morgon”.
LÄS ÄVEN: Wallenberg: Vi är inte förberedda för fred i Ukraina
Men Bart De Wever menar att det är ett orealistiskt scenario och argumenterar för att det skulle kräva ett fullt amerikanskt stöd för lyckas pressa Ryssland militärt eller ekonomiskt. Det är något han han menar inte sker idag utan att Vita huset för en annan linje och det är att avsluta kriget inom kort.
– Den officiella linjen är att vi ska fortsätta tills Ryssland är på knä. Det skulle bara vara realistiskt med hundraprocentigt stöd från USA, men de stödjer inte Ukraina på riktigt. Ibland tycker jag att de står närmare Putin än Zelenskyj, säger De Wever.
Premiärministern Ingen vågar säga det öppet
Vidare säger den belgiske premiärministern att EU behöver återfå tillgången till billig energi, och att detta är en fråga om sunt förnuft för att unionen ska kunna fortsätta vara konkurrenskraftig.
LÄS ÄVEN: Premiärministern: EU på randen till ”en existentiell kris”
– Vi får inte falla i naivitet. Vi måste rusta upp och militarisera gränsen igen. Samtidigt måste vi normalisera relationerna med Ryssland och återfå tillgången till billig energi. Det är sunt förnuft, säger premiärministern enligt belgisk media.
Han säger också att flera EU-ledare privat håller med honom, men att ingen vågar uttala det offentligt.
– Mellan fyra ögon säger europeiska ledare till mig att jag har rätt, men ingen vågar säga det öppet.
LÄS ÄVEN: Forskaren: Svenska medier och politiker vilseleder med propaganda om Ukraina-kriget
Tror inte att Vita huset stödjer Ukraina
Den belgiske premiärministern utvecklar också sin syn på USA:s position och säger att han inte tror att Vita huset egentligen står bakom Ukraina i det pågående kriget.
En anledning till hans uppfattning kan vara att USA har slutat skicka vapen direkt till Ukraina och i stället enbart säljer vapen till Nato-länder, som sedan för dem vidare till Ukraina.
LÄS ÄVEN: USA uppmanar EU: Köp vapen från oss – och skänk dem till Ukraina
Bart De Wever vill att EU antar en ny strategi och inleder direktkontakt med Rysslands president Vladimir Putin för förhandlingar. Annars riskerar unionen att hamna i ett dåligt avtal, menar han.
– Utan ett mandat att åka och förhandla i Moskva sitter vi inte vid förhandlingsbordet där amerikanerna kommer att pressa Ukraina att acceptera en uppgörelse. Och jag kan redan nu säga att det kommer att bli ett dåligt avtal för oss.
Motsatte att använda ryska tillgångar i EU
I slutet av 2025 väckte Belgiens premiärminister Bart De Wever uppmärksamhet i samband med diskussionerna inom EU om att använda beslagtagna frysta ryska tillgångar och överföra dem till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj för att kunna köpa främst amerikanska vapen och täcka andra omkostnader i landet.
LÄS ÄVEN: EU-ledaren: Vi måste skicka ”en livlina” på 1 000 miljarder kronor till Ukraina
Under förhandlingarna höll De Wever fast vid linjen att Belgien bedömde att Ryssland inte skulle förlora kriget i Ukraina. Han varnade därför för att de frysta ryska tillgångarna i ett sådant scenario i framtiden kan behöva återlämnas till Ryssland när konflikten väl är över.
LÄS ÄVEN: Nu vill sju av tio ukrainare förhandla fred med Ryssland
Han varnade också för att ett beslag av tillgångarna riskerade att destabilisera EU och dess medlemsländer, bland annat genom vad han beskrev som en möjlig ”evig vedergällning”, däribland i form av rättsprocesser som kan riktas mot europeiska intressen i andra länder.
Belgien motsatte sig därför vid flera tillfällen ett upplägg där Ukraina skulle få ta del av ryska tillgångar. De Wever underströk att ett sådant beslut skulle slå ned hårt med allvarliga ekonomiska och geopolitiska konsekvenser för unionen.
Planen genomfördes till slut inte i den formen som först föreslogs. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen meddelade senare att medlemsländerna i stället enats om att låna ut 963 miljarder kronor, plus ränta, till Ukraina. Risken för att pengarna inte återbetalas ligger därmed på EU:s skattebetalare.
Lånet står dock i dagsläget stilla eftersom både Ungern och Slovakien blockerar det under den pågående konflikten med Ukraina om ryska oljeleveranser via landet. Enligt källor till tidningen Politico planerar därför de nordiska och baltiska länderna nu ett eget stödpaket till Ukraina för att täcka deras kostnader fram till september. Det kan handla om uppemot 321 miljarder kronor och det är ännu oklart hur risktagandet kommer att se ut.
LÄS MER: Sverige med och fixar ”nödlösning” till Ukraina på 321 miljarder kronor
