Liberalerna och nytillträdde arbetsmarknadsministern Johan Britz (L) sätter sig på tvären när resten av partierna i Tidösamarbetet ännu en gång vill ändra i utlänningslagen. Det säger han till Dagens Nyheter.
– Vi är på väg att införa saker som inte är bra för Sverige, säger Britz.
Vad frågan handlar om är den så kallade arbetskraftsinvandringen. Tidöpartierna har tidigare kommit överens om skärpta krav för sådana invandrare.
I november 2022 röstar riksdagen ja till propositionen Ett höjt försörjningskrav för arbetstillstånd. Tidöpartierna får stöd från Socialdemokraterna, medan Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet i en gemensam reservation röstar nej.
De tre oppositionspartierna är emellertid positiva till vissa regelskärpningar. C och MP röstar exempelvis ja till krav på heltidsanställning för att beviljas arbetstillstånd.
Nya regler för arbetstillstånd
Enligt den nya lagen ska det införas krav på ”god försörjning” för arbetskraftsinvandrare, men exakt vad det innebär överlåts åt regeringen att senare bestämma via en förordning. Och ett knappt år senare, från och med 1 november 2023, införs ett lönekrav motsvarande 80 procent av medianlönen för att få arbetstillstånd.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
– Ett ordentligt höjt försörjningskrav är ett viktigt steg i regeringens arbete med att skärpa villkoren för arbetskraftsinvandring. Nivån syftar till att minska fusk och utnyttjande kopplat till arbetskraftsinvandring och till att fler som redan är i Sverige ska ta de jobb som finns, kommenterar dåvarande migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) det nya kravet.
Fram till sista oktober 2023 räcker det med en bruttolön om 13 000 kronor i månaden för att anses uppfylla det dåvarande kravet på egen försörjning. Därefter mer än fördubblas nivån till 27 360 kronor för att uppfylla det nya kravet på god försörjning.
Medianmånadslönen i Sverige är 34 200 kronor det året. Och i juni i år höjdes minimilönen till 29 680, vilket är 80 procent av årets medianlön.
Nya regler – igen
Men det finns förslag om att ytterligare skärpa eller åtminstone förändra lönekraven för arbetskraftsinvandrare.
I utredningen Nya regler för arbetskraftsinvandring m.m, som den socialdemokratiska regeringen tillsatte sommaren 2022 men som blev klar först två år senare, föreslås ett lönekrav på hela 100 procent av medianlönen.
LÄS ÄVEN: Uppehållstillstånd: Oförändrat antal med Tidöregeringen
Det skulle i sådana fall innebära att inkomstkravet för att beviljas arbetstillstånd höjs från dagens 29 680 kronor till 37 100 kronor.
Samtidigt, vilket bör påpekas, föreslås i utredningen undantag för vissa yrkesgrupper. Migrationsverket listar 152 yrkesgrupper som myndigheten anser att det bör göras undantag för.
Bland annat handlar det om bärplockare, städare, taxichaufförer, personliga assistenter, undersköterskor och hemtjänstanställda. Dessa undantag skulle kunna leda till en ökad invandring jämfört med idag, även om inkomskravet som huvudregel höjs.
Liberalerna sätter sig på tvären
Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) är i alla fall kritisk till de föreslagna ändringarna. Han säger till Dagens Nyheter att i synnerhet Moderaterna och Sverigedemokraterna blandar ihop asylinvandring med arbetskraftsinvandring. Tidigare kunde asylsökare ”byta spår” till att bli arbetskraftsinvandrare, något som inte längre är möjligt.
Britz är kritisk till att ytterligare höja inkomstkravet för arbetskraftsinvandrare, och menar också att det kommer leda till gränsdragningsproblem om det införs undantag för vissa yrkesgrupper.
– Vi är på väg att införa saker som inte är bra för Sverige, säger han till DN.
Bakgrunden till arbetsmarknadsministerns kritik är inte minst att besöksnäringens branschorganisation Visita, som tidigare statsminister Fredrik Reinfeldt (M) är ordförande för, i ett remissvar sågar förslaget på att höja inkomskravet ytterligare.
LÄS ÄVEN: Utvisningsbeslutad iranier organiserar protest mot tuffare invandringslag
