En ny valsatsning från statsmedierna ska guida tittarna genom frågor om demokrati, desinformation och påverkan. Bland de medverkande finns den centerpartistiske debattören tillika Nato-lobbyisten Patrik Oksanen, som ofta förekommer som säkerhetsexpert i etablissemangsmedierna men vars teorier ofta landar fel när pusselbitarna är på plats.
Serien består av fyra avsnitt som behandlar olika delar av ämnet, från mediers granskande roll till hur politik allt oftare paketeras som innehåll i sociala medier. Genom hela serien är ambitionen att ge en bred bild av både möjligheter och risker i dagens medielandskap – och att rusta tittaren inför en allt mer komplex valrörelse.
Hur formas våra uppfattningar inför ett val i en tid där nyheter, åsikter och riktade budskap ständigt konkurrerar om vår uppmärksamhet? Den frågan står i centrum i utbildningsserien som går under namnet ”Vem ska jag tro på?”, där programledaren Kodjo Akolor från Sveriges Radio guidar tittarna.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Serien, som har premiär den 10 maj på UR Play och sänds i SVT2, tar avstamp i frågor om demokrati, desinformation och hur politisk påverkan ser ut i den digitala valrörelsen. Programmet bygger på samtal med ett brett urval av röster från journalistik, politik och forskning. Det framgår av ett pressmeddelande.
Utgångspunkten är att gränsen mellan fakta och åsikter blivit allt svårare att dra. Kodjo Akolor betonar vikten av källkritik i ett medieklimat där information sprids snabbt och ofta utan tydlig avsändare. Ambitionen är att ge tittarna verktyg för att själva kunna värdera det de möter i sina flöden.
Vänsterliberal slagsida
Valet av medverkande i satsningen som ska sändas i Utbildningsradion (UR) och Sveriges television väcker frågor om urval, perspektiv och vilken typ av expertis som ges utrymme när tittarna ska orientera sig i ett komplext informationsflöde.
Bland de medverkande finns Amanda Sokolnicki, Joakim Medin, Martin Schibbye, Ivar Arpi och Erika Bjerström, liksom forskaren Jesper Strömbäck. I poddformat förs också samtal med politiker som Ardalan Shekarabi och Hanif Bali om sociala mediers roll och den ökande polariseringen.
Samtidigt domineras uppställningen av profiler med en tydligt vänsterliberal utgångspunkt, där debattören Ivar Apri och den tidigare moderata riksdagsledamoten Hanif Bali sticker ut som de enda mer uttalat konservativa rösterna bland annars en del SD-fientliga profiler. Andra politiska perspektiv som mer SD-nära eller generellt nationalkonservativa saknas helt.
Ett annat fokus ligger på nya aktörer i det digitala landskapet. Genom möten med forskare som Marie Grusell och Yasmine Winberg samt profiler i sociala medier, undersöks hur så kallade “polfluencers” – opinionsbildare på sociala medier påverkar opinionen i landet.
Även regelverk och framtida utmaningar tas upp. I samtal med Emanuel Karlsten och Olof Gränström diskuteras hur nya EU-regler kring politisk reklam kan påverka väljare. Perspektiv från unga väljare och psykologiska aspekter på informationspåverkan vävs också in genom möten med bland andra Ebba Karlsson.
Röriga geopolitiska profiler blir experter
Serien lyfter även den internationella dimensionen av informationspåverkan. S-toppen tillika tidigare utrikesminister Ann Linde delar erfarenheter av utländska påverkansförsök, medan cybersäkerhetsforskaren Inga Trauthig beskriver hur AI-genererat innehåll blir allt svårare att identifiera. Tillsammans med experter som Patrik Oksanen och Charlotte Wagnsson analyseras metoderna bakom digitala informationsoperationer.
Ann Linde ska alltså tala om utländska påverkansförsök, trots att hon själv för några år sedan avslöjades, i en uppmärksammad busringning, att hon tillsammans med den dåvarande S-regeringen ville finansiera påverkanskampanjer utomlands och berättade att det fanns hundratals miljoner kronor men föreslog att planeringen skulle ske via andra kanaler.
LÄS MER: Ann Linde grundlurad av ryska troll – avslöjas vilja finansiera påverkanskampanjer
Ann Linde har även gjort sig känd som minister på att slå fast saker utan att veta. Redan dagen efter sabotageaktionerna mot gasledningarna Nord Stream i Östersjön meddelade Linde att det rörde sig om en rysk attack.
I samband med att dådet uppmärksammades pekade hon ut Ryssland som ansvarigt med motiveringen att de är desperata, samtidigt som samtliga personer som hittills har identifierats som misstänkta är ukrainska medborgare.
LÄS ÄVEN: Ann Linde totalblåst av ryssar – då håller statsmedia tyst
Den centerpartistiske debattören Patrik Oksanen, som profilerar sig som någon form av säkerhetspolitisk expert efter att ha fått en roll som lobbyist vid den Nato-vänliga tankesmedjan Frivärld, har vid flera tillfällen varit snabb med att dra långtgående slutsatser och tvärsäkert slå fast saker utifrån egna teorier.
LÄS ÄVEN: Satirkonto togs som exempel på statlig kinesisk propaganda: ”Long Phung vs Oksanen 1:0”
Det gäller inte minst kabelbrotten i Östersjön på senare år, där han bjudits in till flera etablissemangsmedier som ”säkerhetsexpert” och spekulerat kring orsakerna utan något underlag.
LÄS ÄVEN: Säkerhetsexpertens ryska sabotage-teorier på Östersjön – var olyckor
I efterhand har dessa analyser visat sig vara felaktiga, rättsväsendet i såväl Sverige som andra länder har pekat på helt andra förklaringar. Därefter har Patrik Oksanen tystnat i frågan och gått vidare till andra ämnen. Trots detta framställs han nu som expert på utländsk påverkan, med uppdraget från statsmedier att vägleda svenska folket inför valet.
LÄS ÄVEN: Finska säkerhetstjänsten: Ryssland ligger inte bakom kabelskador i Östersjön
Avsnitten i UR och SVT går under följande titlar inför valet:
Var titlarna Val utan granskning?
När politik blir content
Fientliga länder och vår demokrati
Politisk påverkan i mitt flöde
