Kommun lovade att grön Agenda 2030-satsning skulle göra invånarna till “oljeshejker” – 115 miljoner upp i rök

När Mariestad invigde världens första solcellsdrivna vätgastankstation i oktober 2019 och därefter ett “vätgasdagis” var förhoppningarna stora. Kommunens politiker ville möta Agenda 2030-målen och profilera sig som en föregångare inom fossilfri teknik. Kommunpolitiker lovade även att satsningen skulle göra Mariestadsborna till sina egna”oljeshejker”. Men resultatet blev mångmiljonförlust när projektet säljs till “något mer än skrotvärdet”. Samnytt har tittat närmare på den så kallade gröna satsningen.

Vid invigningen klippte Johan Abrahamsson (M), kommunstyrelsens ordförande i Mariestad, en elkabel, en symbol för att stationen var självförsörjande och fristående från det traditionella elnätet.

– Om ingen vågar att testa ny teknik i verkligheten, hur ska man då kunna börja upphandla den? En kommun har en viss skyldighet att jobba med test och demo för att kunna driva på klimatomställningen. Det är själva grunden. Ska vi klara målen för Agenda 2030 så måste vi börja nu, även om det innebär en lite högre kostnad, sa Johan Abrahamsson (M) till GP år 2022.

I ytterligare ett uttalande i Svenska dagbladet år 2021 framförde Johan Abrahamsson att satsningen skulle göra Mariestadsborna till sina egna oljeshejker”.

– Det var rätt lockande med den här tekniken som bara ger utsläpp av vatten. Vi såg att om vi kopplade solceller till vätgasstationen skulle vi ju bli våra egna oljeschejker här i Mariestad, sa Johan Abrahamsson till SvD.

Missa inte vårt PLUS-innehåll!

VIDEO: Vårdpersonal säger att man mördat judiska patienter

Projektet fick stor uppmärksamhet, både nationellt och internationellt, och kostade inledningsvis 30 miljoner – något som finansierades genom “EU-bidrag” och svenska skattebetalare. Men en central fråga återstod: Hur skulle anläggningen finansieras på lång sikt, och vilka skulle använda den?

En anläggning utan kundkrets

Mariestads kommun investerade i åtta vätgasbilar för hemtjänsten, men i övrigt fanns få användare av tekniken. Vätgasbilar är fortfarande ovanliga i Sverige, och den nationella infrastrukturen för bränsleceller är begränsad.

– Det är förstås inte så många just nu, men vi är en test- och demonstrationsplats och vill föregå med gott exempel, sade Susanné Wallner, utvecklingsstrateg på Mariestads kommun, vid invigningen.

Kommunen i samarbete med klimataktivister

Kommunen har i sin satsning även samarbetat med den klimataktivistiska mediekanalen “We Don’t Have Time” som beskriver sig själva som “världens största medieplattform för klimatåtgärder”.

Plattformen We Don’t Have Time grundades och drivs av den svenska klimatentreprenören och PR-experten Ingmar Rentzhog som bland annat tidigare ligger bakom lanseringen av påverkansoperationen med klimataktivisten Greta Thunbergs skolstrejk utanför riksdagen.

LÄS MER: SvD uppmärksammar affärerna bakom Greta Thunberg – två månader efter att de avslöjats

Ingmar Rentzhog, som grundat “We Don’t Have Time” och marknadsfört satsningen i Mariestad, har även laddat upp flera bilder på sociala medier i samband med invigningen av vätgasstationen år 2019.

Susanné Wallner som varit ledande i projektet som kommunens utvecklingsstrateg har medverkat i ett propagandaklipp hos Ingmar Rentzhogs mediekanal.

– Kanske kommer du säga att vi är modiga, då kommer jag säga till dig: nej, det är vi inte – vi gör det bara, sa kommunens Susanné Wallner i videon och fortsatte:

– Vi har inte tid så låt oss göra det här tillsammans.

Vidare påstod Wallner att “det är lätt för människor att göra en förändring”.

– Och det är så enkelt att ladda, det tar bara fyra minuter, så det är lätt för människor att göra en förändring.

Se propagandaklippet om den skattefinansierade satsningen:

Susanné Wallner har även i andra sammanhang lyft fram vätgasteknikens fördelar och nödvändigheten av att möta globalistiska Agenda 2030-mål. Hon skrev bland annat i tidningen Energi:

“Från en mindre kommun som Mariestad där man skapar industriell förnyelse via Electri­Village-konceptet som en test- och demonstrationsplats för att möta Agenda 2030-målen känns det oerhört angeläget att få till den nationella strategin för vätgas.”

Tekniska problem och säkerhetsaspekter

Vätgasmackens affärsidé byggde på att bränslet skulle produceras lokalt genom elektrolys, där vatten omvandlas till vätgas med hjälp av solel. Men 2022 uppstod tekniska problem, och ett gasläckage ledde till att elektrolysören stängdes av. Anläggningen kunde därmed inte längre producera sitt eget bränsle, vilket resulterade i att kommunen istället fick importera vätgas – något som förändrade projektets förutsättningar.

Vätgas är en lättflyktig och extremt brandfarlig gas, och säkerhetsaspekterna kring lagring och transport är viktiga. 2019 exploderade en vätgastankstation i Norge, vilket ledde till omfattande skador och att bränslecellsbilar drogs tillbaka från marknaden.

Sådana incidenter har bidragit till diskussioner om hur säkerhet ska garanteras vid vätgasanläggningar, särskilt i tätbebyggda områden.

Samnytt har varit i kontakt med energisystem-konsulten Harald Bouma, som är insatt i projektets tekniska delar och vad som gick snett. Vi frågade honom om vilken den största anledningen var att det här inte fungerade.

– I slutändan var det kanske den tekniska delen som inte var helt redo. Alltihop fungerade tills vi fick ett läckage. Då kunde vi inte köra på högtryck. Därefter följde ett haveri i andra tekniska delar av systemet som alltså fanns i en frätande miljö. Vi har inte gjort någon större analys, men det kan vara så att materialval inte var helt optimalt.

Vi frågade även om hur det ser ut med risker rörande vätgastekniken. Finns det en explosiv risk?

– Ja, det var synd att det blev ett läckage, men det visar ändå att anläggningen var byggd med en bra säkerhetsnivå. Utanför anläggningen fanns det ingen risk för explosion, även om det var förhöjda halter. Inne i containern kan det ha varit en explosiv atmosfär, men i och med att det var bra ventilerat hände ingenting, säger Harald Bouma.

Ekonomiska förluster och försäljning till skrotvärdet

Den påkostade satsningen fick en kort livstid. Redan i oktober 2023 beslutade Mariestads kommun att sälja anläggningen till det kommunala energibolaget VänerEnergi för enbart 2,5 miljoner kronor – en bråkdel av den ursprungliga investeringen.

Affären skedde enligt principen “högstbjudande”, och redan 2025 planeras anläggningen att säljas vidare för något mer än skrotvärdet.

Mariestads-Tidningen har rapporterat att enligt avtalet är köpeskillingen 125 000 kronor. För detta får köparen två bränsleceller, 848 gastuber samt tre containrar.

Betydligt mindre än de 2,5 miljoner kronor som Vänerenergi betalade till Mariestads kommun. Det innebär att den slutgiltiga prislappen för skattebetalarna blir en förlust på tiotals miljoner kronor.

Politiskt ansvar – men vem tar det?

Kommunala investeringar i ny teknologi innebär ofta en balansgång mellan innovation och ekonomisk hållbarhet. I fallet med vätgassatsningen i Mariestad har de långsiktiga ekonomiska och tekniska förutsättningarna visat sig vara mer problematiska än förväntat.

Kommunen styrdes mellan 2014-2022 av Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna. Partierna har varit drivande i vätgassatsningen som en del av kommunens “hållbarhetssatsning”.

Efter valet 2022 fortsatte Mariestads kommun att styras av en koalition bestående av Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna. Detta medan Liberalerna förlorade sina platser i kommunfullmäktige. I juli 2024 förändrades styret av kommunen när Centerpartiet lämnade koalitionen. I stället gick Moderaterna och Kristdemokraterna ihop med Sverigedemokraterna.

Samnytt har varit i kontakt med Sverigedemokraternas gruppledare Bo Heijl i Mariestad för att höra hur han ser på partiernas gröna satsning idag när SD har ett större inflytande i kommunen.

– Jag tycker att alla var ganska positivt inställda till detta när det gjordes. Jag är ju tekniker och rent tekniskt tycker jag att vätgas är ett väldigt bra sätt att köra framför allt lite större fordon på. Men utvecklingen sprang väl ifrån oss. Däremot är jag ganska stolt över att lilla Mariestad gjorde något konkret och inte bara pratade.

Men det blev ju en dyr nota för kommuninvånarna?

– Ja, som så mycket annat så försvinner ju pengarna iväg ibland på projekt som inte blir så lyckade, säger Bo Heijl (SD).

Utvecklingsstrategen duckar frågor

Frågan framöver är hur kommuner hanterar liknande satsningar och vilka faktorer som bör beaktas för att säkerställa att investeringar är både hållbara och ekonomiskt försvarbara.

Susanné Wallner var vid vätgasprojektets inledning utvecklingsstrateg i Mariestads kommun. Hon var tidigare politiker i Moderaterna, men lämnade politiken i en kritiserad övergång. Wallner uppmärksammades också i samband med att ha kört en vätgasbil till klimatmötet i Glasgow, som enda inbjudna svenska kommun.

Samnytt har sökt Susanné Wallner för att fråga om hur hon ser på kommunens kostnader i samband med “gröna” projekt av det här slaget och var gränsen går för hur mycket man kan kräva av skattebetalarna, men utan framgång.

M-pampen om varför vätgasdagis för 85 miljoner är bra

När Mariestad efter vätgasstationens haveri ändå satsade på världens första vätgasdrivna förskola var ambitionerna höga – men resultatet blev även den en dyr och problemfylld historia. Kommunen investerade totalt 85 miljoner kronor i projektet, vilket innebar en merkostnad på 36 miljoner jämfört med en traditionell förskola. Av dessa gick nästan 36 miljoner till en vätgasbunker som fortfarande inte fungerar.

Förskolan, som skulle vara nästan helt självförsörjande på el, är istället ansluten till det vanliga elnätet och har årliga driftkostnader som överstiger en vanlig förskolas med 800 000 kronor. Dessutom har Räddningstjänsten och Brandskyddsföreningen krävt installation av ett 17 meter högt evakueringsrör för att minska riskerna för explosioner.

– Det finns en poäng med det. Då går barnen hem och berättar för mamma, pappa och morfar och farmor. Det är så vi kan få vuxna att ändra inställning, genom att våra barn och barnbarn kommer hem och påtalar hur korkade vi är som inte ställer om, sa M-toppen till GP 2022.

PR viktigare än ekonomisk nytta?

Ansvariga politiker har försvarat satsningen genom att lyfta fram dess PR-värde, men någon konkret ekonomisk nytta har inte kunnat påvisas. Kommunen har tagit emot besök från internationella delegater, men de förhoppningar som fanns om ökat intresse och turism har inte infriats.

Lokala hotell har inte märkt någon effekt, och liknande projekt har redan avbrutits på andra håll, som Hybrits vätgaslager i Luleå, som ansågs vara “onödigt komplext”. Slutnotan även denna gång hamnade hos skattebetalarna och Mariestads kommuninvånare.

Slöseriombudsmannen Philip Syrén, som är en del av föreningen Skattebetalarna, har riktat kritik mot kommunpolitikernas satsning.

“Vätgasdagiset i Mariestad har visat sig vara en dyr, riskfylld och tekniskt komplex satsning utan vare sig praktisk eller ekonomisk nytta i sikte. Förhoppningen är att ansvariga har dragit lärdom av detta misslyckande och de betydande merkostnaderna, men av historien att döma är jag tveksam. Den visar nämligen att det är lättare att hitta nya nyckeltal och ursäkter.”, står att läsa i ett inlägg på sociala medier.

LÄS ÄVEN: Luleås klimat-satsning på elbussar slutade i mångmiljonfiasko